Arbetsuppgifter som underläkare innan examen (vik-UL)

Publicerat: 27 juni, 2020

Två veckor in på det nya jobbet och jag har sakteliga vant mig vid rollen som underläkare på avdelning. Det har varit en bra start, om en intensiv, med mängder av nya intryck, ansikten, rutiner och händelser. Avdelningen, medicinkliniken, Västerviks Sjukhus och staden Västervik har minst sagt levererat på alla möjliga sätt.

I detta inlägg klargör vi begreppet underläkare och du får en inblick i en underläkares vardag samt några exempel på en underläkares arbetsuppgifter.

Vad betyder underläkare? 👩🏻‍⚕️

Underläkare (UL) är en titel och ett paraplybegrepp som inkluderar en rad olika läkargrupper. Förenklat kallas alla läkare utan specialistkompetens för underläkare. Låt oss klargöra dessa nedan:

  1. Underläkare före AT – Den vanligaste och tyvärr största gruppen av underläkare som växer i antal i takt med att AT-köerna ökar. De indelas vidare i underläkare innan examen (=jag) och underläkare efter examen. Den största skillnaden mellan grupperna är lönen.
  2. AT-läkare – Läkare under allmäntjänstgöring som är vägen till läkarlegitimation för rådande läkarprogram (AT slopas efter att det nya 6-åriga läkarprogrammet och BT införs). Dessa kallas oftast AT-läkare men kan också benämnas underläkare.
  3. BT-läkare – Läkare under bastjänstgöring vilket för närvarande endast är en liten grupp, däribland de som pluggat läkarprogrammet utomlands. Tanken är att BT ersätter AT. Detta kommer successivt träda i kraft och breda ut sig allteftersom det 6-åriga läkarprogrammet rullar igång, där man går ut med läkarlegitimation men behöver göra obligatorisk BT innan ST. Oavsett kommer alltså BT-läkare även att kunna gå under begreppet underläkare.
  4. ST-läkare – Läkare under specialisttjänstgöring som är vägen till specialistkompetens. Kallas oftast ST-läkare men kan också benämnas underläkare.
  5. Vikarierande underläkare (vik ul) – Läkare utan fast tjänst. Det omfattar sommarvikarier som t.ex. läkare före examen (=jag nu), men också läkare i väntan på AT, BT eller ST.

 

Underläkarens arbetstider

En vanlig arbetsvecka är jag endast schemalagd under kontorstider (8-17) med daglig lunch om en timme. På min arbetsplats jobbar sommarvikarierna (vi som är vik-ul på sommaren) varken helger, kvällar eller nätter, dvs. vi går inga jourer. Därutöver får underläkare före examen inte heller jobba på akutmottagningen, allt enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Detta skiljer sig åt beroende på vart du jobbar.

Till skillnad från t.ex. sjuksköterskor som jobbar i treskift (dags-/kvälls-/nattpass), förväntas de flesta läkare att arbeta på jourtider (helger/kvällar/nätter) då och då, vilket går utöver en vanlig arbetsvecka om 40 arbetstimmar. Detta slipper vi sommarvikarier.

För att registrera sina timmar använder flera regioner ett system som heter ’Kom och gå’. I början och slutet av arbetsdagen stämplar man in och i slutet av dagen stämplar man ut med sina inloggningsuppgifter, varpå dina arbetstimmar loggas.

 

Underläkarens vardag 🏥

Min arbetsdag inleds 7:45 nere i omklädningsrummet med ombyte till sjukhuskläder. Jag stämplar in i systemet som loggar tiden och sedan traskar jag vidare upp till avdelningen. På avdelningen tittar jag till i sjuksköterskeexpeditionen för att se vilken sjuksköterska jag jobbar med idag. Därefter sätter jag mig i lugn och ro på läkarexpeditionen och börjar läsa på om varje patient, jag har totalt hand om 8 vårdplatser. Brukar även försöka titta till patienter som är nya eller ska skrivas ut under förmiddagen.

Klockan nio samlas hela avdelningen för kaffepaus. Strax efteråt inleds förmiddagsronden med överläkare, underläkare och sjuksköterska, vilket hos oss är en s.k. sittrond. Hela gänget sitter ned framför datorn och diskuterar planen kring varje patient.

En gårond med läkarna äger rum efter sittronden på min avdelning. Vi går runt till varje patient eller de som behöver tittas till. Cirka 10-10.30 blir vi färdiga och har då en rimlig plan för alla patienter. Härifrån och fram tills klockan tre på eftermiddagen, jobbar jag med administrativa uppgifter, vilket också utgör majoriteten av en läkares arbetstimmar på avdelning.

Eftermiddagsronden börjar klockan tre. Då tar sjuksköterskan som jobbar kvällspass vid och en ny avstämning görs mellan läkare och sköterskan. Det kan ha tillkommit nya patienter som behöver vissa åtgärder eller tittas till. Annars ägnas resten av timmarna, innan dagen är slut, åt att fixa de allra sista adminuppgifterna. Hittills har jag oftast hunnit klart med dagens arbete innan klockan slår fem, vilket känns skönt. Men vet att berget av administrativa uppgifter lär pålagras och säkerligen kräva att man jobbar över framöver.

 

Underläkarens arbetsuppgifter 📝

På en vårdavdelning (=slutenvård), arbetar underläkare under ledning av sin överläkare som är färdig specialist. Denna står som patientansvarig läkare (PAL) på alla ens patienter, även om man själv haft närmast kontakt med dem. Överläkaren har den beslutsfattande rollen och delegerar ansvar och uppgifter till dig som underläkare, medan du som underläkare alltså verkställer arbetet i praktiken (se listan ovan).

  1. Journalföring – Skriva daganteckningar om patienter, diktera slutanteckningar när patienten skrivs ut, diktera intagningsanteckningar när patienten anländer osv.
  2. Rondarbete – Förberedelser inför de dagliga ronderna, där du förväntas diskutera och ha koll på varje patient, vad som har gjorts och vad som behöver göras samt vad planen är för varje patient.
  3. Patientsamtal/-undersökning – Under ronden gäller det att snabbt kunna samtala med varje patient, fråga nödvändiga frågor, ge nödvändig information och undersöka nödvändiga organ.
  4. Remisser – Mängder av remisser till röntgen, ultraljud, CT, MR, EKO, dietist, logoped, gynekolog, kirurg osv.
  5. Provbeställning – Både rutinprover och andra akuta prover kan beställa som ett led i fortsatta utredningen på avdelning.
  6. Konsultsamtal – Mycket samtal in och ut dagligen till olika specialiteter, sjukhus och professioner. Här gäller det att öva snabba och effektiva rapporteringar av en patient. Det kan handla om att ringa och konsultera en av dina patienter med t.ex. infektionsspecialist.
  7. Anhörigsamtal – Att ha en god allians med anhöriga under patientens vårdtid är A och O, minskar antalet anmälningar på dig som läkare genom att skapa förståelse och tillit från anhöriga.
  8. Andra aktiviteter såsom röntgenrond eller morgonmöten, där hela kliniken med läkare kan samlas.

Disclaimer! Arbetstider, -villkor och -rutiner skiljer sig åt beroende på vart du arbetar. Ovanstående baseras på underläkare på vårdavdelning/slutenvård.

1 kommentarer

Relaterade inlägg

Om mig

Mitt namn är Linnea, jag är 24 år och kommer från Linköping.

Följ med på min resa genom läkarprogrammets 5,5 år. Nuvarande station: termin 11.

Läs om läkarstudierna på Karolinska Institutet (KI), livet som student i Stockholm och få en inblick i läkaryrket.

Kategorier