Struten bör leda till intensiv debatt om forskning och högre utbildning
I dag, fredag, redovisade särskilda utredaren Pam Fredman en för högskole- och universitetssektorn osedvanligt viktig utredning för regeringen. Det handlar om Styr- och resursutredningen (också kallad Strut och med det formella namnet Utredningen för starka och ansvarsfulla lärosäten).
Tre teman
Jag har ännu inte hunnit ta del av utredningens slutrapport, men mycket av utredningens inriktning har ju varit känt sedan tidigare. Enligt den sammanfattning som regeringen lagt ut på sin webbplats, så kretsar utredningens förslag kring följande tre teman:
- Främja akademisk frihet, kvalitet och ansvarstagande – garantera det fria kunskapssökandet och främja en stark kvalitetskultur genom att hålla fokus på resultat och kvalitet och samtidigt undvika detaljstyrning eller snedvridande incitament.
- Främja ett rollsäkert samhällsansvar – lärosätena bör förväntas att utifrån en stark akademisk integritet göra vad de kan för att den kunskap och kompetens som skapas kommer till nytta i samhället på olika sätt.
- Främja strategisk handlingsförmåga – ge lärosätena långsiktiga ramar och handlingsutrymme att ta ansvar utifrån sina respektive förutsättningar.
Det är svårt att inte hålla med om dessa övergripande slutsatser. Några mer konkreta förslag handlar bland annat om att öka basanslagens andel av den totala finansieringen. Ökade basanslag är något som vi på Karolinska Institutet förordar, inte minst för att en obalans med alltför låg andel basanslag skapar otrygghet och bristande kontinuitet i finansieringen. Nu ska det bli spännande att se mer exakt hur utredningen menar att detta ska utformas i praktiken.
Fyraåriga överenskommelser
En annan sak som tas upp i utredningen är förslag om att staten ska träffa fyraåriga överenskommelser med varje enskilt universitet eller högskola. Idén, som jag förstår det, är att man ska utgå ifrån den särskilda profil, inriktning eller specialitet som just det enskilda lärosätet har. Enligt en intervju med Vetenskapsradion menar Pam Fredman att de uppdrag som staten ska ge dels ska bestå av en övergripande del, men att det också ska finnas en lärosätesspecifik.
Detta är ett förslag som jag personligen har erfarenhet från min tidigare verksamhet i Norge, där man initierade en liknande förändring. Det här är naturligtvis extra intressant för ett så specialiserat universitet som KI.
Hoppas på debatt
I början av nästa vecka deltar jag i ett seminarium där innehållet i utredningen kommer att presenteras mer i detalj. Mina förhoppning är att Strut-utredningen kommer att leda till en intensifierad och spänstig debatt om de här, för forskning och högre utbildning, så avgörande frågor. Det finns gott om centrala och angelägna ämnen här som behöver lyftas fram i samhällsdebatten: graden av akademisk frihet, institutionell autonomi, bredd- eller spets-satsningar, möjligheten att säkerställa en långsiktighet och förutsägbarhet för sektorn, vikten av fungerande regional samverkan kring forskning och utbildning, utbildningens forskningsanknytning, kvalitetsaspekter, ökad internationell konkurrens, forskningens attraktionskraft med mera.
Strategi 2030
KI är nu inne på slutspurten med arbetet för Strategi 2030, där vi definierar tydliga visioner och prioriteringar för KI det närmaste decenniet. I det sammanhanget är det viktigt att de förslag som finns med i Struten, och de politiska beslut som kan bli följden av utredningen, inte får till följd att det låser in oss i förutbestämda och konserverande mönster. Istället vill jag se bättre och större förutsättningar att facilitera framtida och nödvändiga förändringar. Det handlar om att bygga ett ramverk, inte om att skapa detaljerade strukturer och regelverk. Jag har tidigare skrivit några blogginlägg om Struten, till exempel i våras och i somras. Nu ska vi på KI sätta oss ner och i detalj studera utredningens förslag. Det är högst sannolikt att jag återkommer snart igen.
0 comments