Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

Som ni kanske minns så framkom det tidigare i somras att antalet behöriga studenter på Karolinska Institutets läkarprograms terminer 3, 4 och 5 översteg antalet tillgängliga utbildningsplatser. Totalt var det cirka 50 studenter som riskerade att bli utan plats och som initialt blev placerade på en reservlista. Tack vare en snabb och intensiv kraftsamling av många inblandade, lyckades vi till slut få fram tillräckliga platser – alla behöriga studenter kan alltså börja på sin utbildning när terminen startat om några veckor. Läs mer om detta på KI:s webbplats.

Jag vill ta tillfället i akt att varmt tacka alla er som bidragit till lösa den uppkomna situationen. Ni har gjort extraordinära insatser under en period som präglats av stora utmaningar orsakade av pandemin. Många av er har tvingats avbryta semestern för att få allt på plats. Det har också varit ett utmärkt samarbete med Region Stockholm och vi i universitetets ledning är mycket glada och tacksamma för att alla behöriga studenter nu kan fortsätta sin utbildning.

Samarbetet med Region Stockholm har också varit avgörande för våra framgångar i forskningen gällande covid-19. KI är nu engagerat i ett tresiffrigt antal forskningsprojekt relaterade till covid-19 och ett flertal av dessa sker i samarbete med hälso- och sjukvården. Nyligen publicerades i den ansedda vetenskapliga tidskriften Cell ett samarbetsprojekt om T-cellsimmunitet mot covid-19: “Robust T cell immunity in convalescent individuals with asymptomatic or mild COVID-19”. Den här artikeln har redan fått mycket uppmärksamhet internationellt.

Speciella utmaningar

Under de senare veckorna har utvecklingen i fråga om smittspridning här i Sverige i många avseenden gått åt rätt håll, men mantrat ”håll i och håll ut” vad gäller smittbegränsande åtgärder i samhället är fortsatt giltigt. Ett medicinskt universitet som KI har i sammanhanget särskilda förutsättningar och speciella utmaningar under en kris av denna typ. Detta skrev jag om i bloggen i förra veckan. KI kommer inom kort att uppdatera informationen som finns på webbplatsen och som riktar sig till medarbetare och studenter. Det är ett gott råd att gå in där regelbundet och kolla upp vad som gäller, eftersom kunskapen om smittspridning, covid-19 och pandemin ständigt förändras och utvecklas.

Samtidigt som vi har att förhålla oss till covid-19 utifrån en rad aspekter är det av största vikt att vi fortsätter att driva utvecklingsprocesser och initiativ för att vår forskning och utbildning ska bli ännu bättre. Covid-19 har tydliggjort betydelsen av nära och synergistisk koppling mellan vård, forskning och utbildning Det handlar om att verka för en bättre hälsa för alla, något som också är en central del av KI:s vision. Låt mig beskriva några av dessa angelägna initiativ och utvecklingsprocesser som är på gång och som har en tidshorisont också bortanför covid-19.

Life science-satsning med fokus på precisionsmedicin

Jag har tidigare skrivit om olika life science-satsningar där KI har tagit initiativ eller på annat sätt har ett engagemang. Ett av dessa är inom precisionsmedicin. Här har jag tillsammans med sjukhusdirektör Björn Zoëga, Karolinska Universitetssjukhuset, tagit initiativ till en ”task force” som ska identifiera åtgärder för att snabba på utvecklingen inom området. Ett viktigt resultat som jag hoppas på är skalbara och hållbara strukturer för att verkligen bygga ihop akademisk spjutspetsforskning inom genomik och proteomik med klinisk verksamhet.  Jag har för avsikt att återkomma för att rapportera om konkreta resultat från denna ”task force” som leds av dekanen för Institutionsgrupp KI Nord, Anna Martling.

Något som kan ge ytterligare kraft till satsningen inom precisionsmedicin är att KI, tillsammans med Region Stockholm och en rad andra nationella och regionala aktörer, fattat beslut att tillskjuta medel för att Genomic Medicine Sweden (GMS) ska kunna fortsätta sin verksamhet. GMS är en nationell satsning som sedan 2018 arbetar med forskning och utveckling av gensekvenserad diagnostik och införande av metoder i hälso- och sjukvården.

Internationell benchmarking för bättre samverkan

En ständigt aktuell fråga är hur KI och Region Stockholm på bästa sätt samverkar för att nå den gemensamma visionen om en hälso- och sjukvård i världsklass. Mer specifikt handlar det om hur vi, KI och Region Stockholm, i den dagliga verksamheten arbetar tillsammans med privata hälso- och sjukvårdsaktörer, skapar strukturer för datahantering och – inte minst ­­– organiserar oss för att utveckla bäst möjliga synergier mellan vård, forskning och utbildning. I sammanhanget är jag övertygad om att vi behöver få inspiration, dra lärdomar och hitta goda exempel från vår omvärld. Utifrån detta har vi tillsammans med Region Stockholm och Karolinska Universitetssjukhuset initierat en internationell benchmarkingstudie. Här är det forskare vid KI:s Institution för lärande, informatik, management och etik (LIME) som i skrivande stund lägger sista handen vid en rapport som tar sin utgångspunkt i lösningar och strategier från omvärlden.

Med de utvecklingsinsatser som jag beskriver ovan, och allt annat som händer på KI, är jag är övertygad om att vår forskning och utbildning ­– tiderna till trots ­­– kommer att bli ännu bättre och också i ännu högre grad kommer att bidra till hälso- och sjukvårdens och samhällets utveckling. Om vi någonsin varit i tvivel: Covid-19 har illustrerat det nära och ömsesidiga beroendet mellan vård, forskning och utbildning. Låt oss bygga vidare på denna insikt.

Ps. Slutligen ett tips: Sveriges universitets och högskoleförbund (SUHF) arrangerar ett intressant webbinarium den 4 september, klockan 13-15: “Forskningsetiska utmaningar i skuggan av covid-19”. Föranmälan krävs. Läs mer på SUHF:s webbplats.