Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

Uppföljning av gårdagens blogg om Scholars at Risks pris till Ahmadreza Djalali

Om tre veckor, i samband med budgetdebatten, kommer riksdagen att fatta beslut i en principiellt mycket viktig fråga. Det handlar om den svenska regeringens agerande gällande tre svenska medborgare som är frihetsberövade i andra länder och som fängslats på grunder som ligger långt ifrån rimliga rättsliga grunder.

Det är en motion, underskriven av representanter från samtliga riksdagspartier (utom SD), som tar upp de tre ärendena Ahmadreza Djalali (forskare och KI-alumn), Dawit Isaak (journalist) och Gui Minhai (förläggare). Så här skriver motionärerna:

Undertecknade anser att det är hög tid att Sverige kräver frigivning av Dawit Isaak, Ahmadreza Djalali, Gui Minhai och andra svenska medborgare som hålls som politiska fångar. Riksdagen har tagit ställning angående en granskningskommission gällande Dawit Isaak och andra fängslade svenska medborgare. Det är ett positivt steg. Men samtidigt är det ett faktum att Isaak, Djalali och Minhai riskerar livet redan som det är, såväl med tyst diplomati som utan.”

Och vidare:

Det är dags för regeringen att bli tydligare i sitt agerande och kräva frigivning av de ovan nämnda politiska fångarna tillika svenska medborgarna. Sverige bör även verka för att EU och FN och ska agera ytterligare för att Dawit Isaak, Ahmadreza Djalali, Gui Minhai m.fl. ska friges.”

Allt tyder på att riksdagen kommer att anta motionen, vilket måste anses innebära kritik gentemot regeringens hittillsvarande strategi där “tyst diplomati” varit det huvudsakliga spåret. Det handlar kort och gott om en uppmaning till mer omfattande och tydligare aktiviteter för att öka pressen på de berörda länderna. Isaak har suttit fängslad i Eritrea i mer än 20 år, Djalali greps i Iran 2016 och Minhai i Kina 2018. Ytterligare ett utdrag ur motionen:

Undertecknande ledamöter från de olika riksdagspartierna har årligen skrivit en flerpartimotion som ett upprop för frigivandet av Dawit Isaak. Tyvärr har det inte hänt något nytt. Isaak är alltjämt fängslad under omänskliga förhållanden. Dessvärre finns det flera andra svenska medborgare som också har tillfångatagits av regimer och grupperingar, som inte ger mycket för vare sig yttrandefrihet eller mänskliga rättigheter. Det gäller till exempel förläggaren och författaren Gui Minhai i Kina, KI-forskaren Ahmadreza Djalali i Iran och människorättsaktivisten för Ahvaz-rörelsen, Habib Chaab, som Iran kidnappade under hans vistelse i Turkiet. Vad gäller krav på Djalalis frigivning så har EU-parlamentet redan utfärdat en resolution. Nu gäller det att den svenska regeringen också fortsätter att kräva hans frigivning av den islamistiska regimen.”

Det här är en viktig markering och den blir ännu mer kraftfull om den antas av en enig riksdag. Det som nu behöver ske är att Sverige tydligare kopplar kraven gentemot de berörda länderna till andra bilaterala samarbeten och avtal. Detta är också något som tas upp i motionen och i förslaget till beslut: (Att) “Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU och FN ställer kraftfulla krav på Iran och Eritrea avseende mänskliga rättigheter i samband med handel, bilaterala avtal, biståndsinsatser etc. (…)”.

Förhoppningsvis innebär det kommande riksdagsbeslutet att Sverige som land nu trappar upp aktiviteterna för att nå målet: Ett omedelbart frisläppande av Djalali, Isaak och Minhai. Den här frågan blir alltmer akut.