Etikfrågor måste ha en central plats i forskning och vetenskap
Varje vetenskapligt genombrott medför en etisk implikation. Det är något vi, som är verksamma inom forskning och akademi, alltid måste förhålla oss till och ta höjd för.
Vad som är en oerhört viktig konsekvens av detta är att vi aldrig får låta de etiska frågorna vänta tills en konflikt eller en oönskad effekt är ett faktum. Etiken måste vara proaktiv. Som den var i bioteknologins barndom, då forskare möttes 1975 vid Asilomar State Beach i Kalifornien för att utarbeta riktlinjer för rekombinant DNA-teknik. Samma sak gäller den diskussion som följt i kölvattnet av genomredigeringstekniken Crispr cas 9.
En tredje aspekt handlar om villkoren och sammanhangen för de etiska diskussionerna och bedömningarna. Min utgångspunkt är att det ligger i akademins intresse att själv vara drivande här, som den var 1975. Är vi för passiva eller senfärdiga, är risken stor att vi blir omsprungna av politiken och lagstiftningen. Det vore olyckligt eftersom det i förlängningen bland annat kan leda till avgränsningar i den akademiska friheten.
Eget intresse
Det ligger således i akademins eget intresse att vara drivande i etiska frågor, ständigt odla ett kritiskt ifrågasättande och aldrig upphöra att utveckla våra färdigheter när det gäller förmågan att se etiska konsekvenser av forskning och högre utbildning.
Det här är frågor som präglar en hel del av de bakomliggande tankarna i Karolinska Institutets Strategi 2030, som konsistoriet (universitetsstyrelsen) antog 2019. Bakgrunden är välkänd för alla. Förtroendekrisen vi har varit igenom har lagt grunden för en mer aktiv hållning kring kopplingen mellan etik och vetenskap och balansen mellan mod och övermod. Den levande etiska debatten och akademiska dialogen kring ny teknik och behandling är en förutsättning för att kunna hantera dåtida, nutida och framtida utmaningar.
Etikråd
Förutom Strategi 2030, och de diskussioner som finns där om värderingar och vikten av att KI måste relatera till omvärlden, har vi också skapat olika former av utrymme och resurser för att initiera etiska diskussioner. Ett sådant initiativ är KI:s etikråd, som har till uppgift att:
- verka för att en diskussion om etik förs inom KI, i första hand forskningsetik och medicinsk etik,
- vara en kunskapsbank och informera sig om utvecklingen inom området internationellt och nationellt,
- verka för att KI:s hantering av etiska frågeställningar står i god överensstämmelse med omvärldens värderingar och de som råder, eller ska råda inom KI
Det här gör rådet bland annat genom att arrangera öppna dialogmöten på olika teman. Hittills har sju sådana anordnats, med olika ämnen och infallsvinklar. Det har exempelvis handlat om forskning på sårbara grupper, undanträngningseffekter som en följd av pandemin och om etik satt på undantag i samband med hälsokriser. Viktiga, aktuella och angelägna frågor. Fler seminarier kommer att arrangeras framöver. Håll ögonen öppna!
Viktiga initiativ
I sammanhanget vill jag också gärna ge beröm till de interna aktörer – allt från institutioner till enskilda lärare och medarbetare – som på egen hand tagit upp etikdiskussioner i samband med seminarier, på möte eller i undervisningen. Sådana initiativ är synnerligen viktiga och jag vill verkligen uppmana er att fortsätta med detta. Etiken är inte en fråga som ska skötas enbart av universitetsledningen eller av särskilt tillsatta grupper – för att debatten och medvetenheten ska hållas aktuell och levande måste den ske i hela verksamheten. Det här är mer än en pliktskyldig aktivitet; den är spännande, engagerande och utvecklande på många olika sätt.
Ett utmärkt exempel på ett initiativ i önskvärd riktning är det seminarium som institutionsgrupp KI Syd i Flemingsberg ordnade tidigare i våras via bland Fredrik Lanner vid CLINTEC. Temat var syntetisk embryologi – och man hade samlat ihop ett flertal intressanta och ytterst kompetenta föreläsare och panelister. En av frågorna som ställdes var: Tänk om vi kunde konstruera kompletta embryon från stamceller och utveckla dessa i en konstgjord livmoder? Den här formen av kunskapsutveckling kan tjäna som en illustration och gott exempel för hela den vetenskapliga kontexten. I takt med att möjligheterna ökar, ställs vi också inför överraskande och allt svårare etiska dilemman.
Det är just det här som ska känneteckna ett universitet – att vi har öppna akademiska dialoger där olika åsikter bryts – eller ”minds collide with minds” som John Henry Newman skrev i The Idea of a University.
0 comments