Debattartikel om barns och ungas hälsa i spåren av pandemin
Pandemin är långt ifrån över och fortfarande är läget mycket bekymmersamt inte bara här i Sverige, utan i stort sett i hela världen. Fokus ligger i första hand på att besegra viruset och se till att utrota covid-19. Det kommer att dröja, men det finns trots allt hoppfulla tecken. Jag tänker förstås främst på att vacciner nu börjar bli tillgängliga, efter en rekordsnabb, omfattande och av allt att döma mycket framgångsrik forskningsinsats.
Så först och främst måste vi prioritera nuet och på att ta oss ut från den akuta fasen. Men samtidigt behöver vi också se långtidseffekterna av det som vi går igenom. För det är alldeles tydligt att pandemin och covid-19 kommer att föra med sig konsekvenser som vi kommer att få leva med även långt efter att pandemin är över.
Ett väldigt viktigt perspektiv är hur barn och unga påverkas på sikt av pandemin. Generellt är ju denna grupp mycket milt drabbad av covid-19, men de indirekta följderna kan bli omfattande. I går publicerade vi, totalt elva representanter från olika delar av samhället (varav fem från KI), en debattartikel i Svenska Dagbladet om vikten av fysisk aktivitet för barn och unga. Redan normalt vet vi att unga överlag rör sig för lite. Genom nedstängningar av olika aktiviteter på grund av pandemin, ser vi nu hur barn och unga blivit alltmer stillasittande.
Hela artikeln finns att läsa på Svenskans debattsida. Här är ett utdrag:
(…)
Barn liksom vuxna i Sverige tillhör de mest stillasittande i Europa. Redan före pandemin var vi stillasittande i genomsnitt 9–10 timmar varje dag. Pep-rapporten 2020 visar att endast två av tio barn når upp till Världshälsoorganisationens rekommendationer om 60 minuter fysisk aktivitet per dag.
Mot bakgrund av pandemins alla konsekvenser kanske detta inte låter alarmerande i sig. Dock måste detta tas på stort allvar med vetskapen om att de flesta ungdomar redan innan pandemin inte rörde på sig tillräckligt. Vi vet nämligen att det är väldigt svårt att gå tillbaka till tidigare vanor. När vaccinationerna blivit mer allmänna och restriktionerna lättas kommer hela samhället behöva kraftsamla för att kickstarta viktiga fokusområden. Barn och ungas hälsa är ett sådant oerhört viktigt område.
(…)
Psykisk hälsa har en nära koppling till fysisk aktivitet, i såväl barndom, vuxenliv och hos äldre. Fetma och övervikt är en av de största orsakerna till sjukdom och förlorade levnadsår i Sverige. Dessutom vet vi att andelen barn med fetma har fyrdubblats sedan 1990-talet. Varje år insjuknar över 90 000 svenskar i sjukdomar kopplade till fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor. Över hälften av den vuxna befolkningen har i dag övervikt eller fetma vilket tillsammans med stillasittande och ohälsosamma matvanor minskar välbefinnande och livskvalitet. Dessutom ökar risken för en rad sjukdomar senare i livet såsom depression, hjärt-kärlsjukdom, fetma, cancer och diabetes typ 2. Andelen personer som lever med en eller fler livsstilsrelaterade sjukdomar har beräknats att öka markant under de närmaste årtiondena. Hälsoklyftorna i Sverige ökar dessutom och pandemin har sannolikt bidragit till att detta fortsätter om vi inte ingriper.
(…)
Vi vet att vår grundläggande hälsa är en viktig faktor till hur vi hanterar virusinfektioner och andra sjukdomar. Därför finns det stor anledning att jobba hälsofrämjande och förebyggande i större utsträckning än i dag för att rusta befolkningen bättre för eventuella framtida pandemier. På så sätt återbygger vi ett bättre och mer robust Sverige!
Enligt de globala målen ska vi säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla åldrar. Till 2030 ska vi minska antalet dödsfall till följd av icke-smittsamma sjukdomar och mental ohälsa med en tredjedel genom förebyggande insatser och behandling. För att nå de globala målen och samtidigt ha resurser att möta framtida pandemier, behövs ett riksomfattande och uthålligt folkhälsoarbete med fokus på främjande och förebyggande insatser kring både kost och fysisk aktivitet.
Vi vet inte när, men vi vet att någon gång kommer pandemin vara över och vi kommer kunna återgå till ett mer normalt liv. För att detta ska ske krävs det dock att hela samhället kraftsamlar och sätter in resurser som både motiverar och möjliggör att barn och unga kommer i rörelse igen, och helst än mer än tidigare. Det finns många positiva initiativ bland regioner, kommuner, organisationer, skolor, företag, förbund, föreningar och enskilda individer. Men om man menar allvar med det folkhälsopolitiska målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation så behöver vi som samhälle göra mycket mer. Vi är många som länge har efterfrågat en nationell handlingsplan för barn och ungas fysiska hälsa. Nu har beslutsfattare ett ypperligt tillfälle att använda slutet på pandemin som en ny start i dessa frågor och ta det ledarskap som krävs.
(…)
Barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Vanor grundläggs tidigt i livet och många sjukdomsprocesser startar redan under uppväxten. Vi vuxna bär ansvaret.
Det finns inga ursäkter och ingen tid att förlora. Låt oss som är vuxna ge kommande generationer de bästa möjliga förutsättningarna för ett hållbart hälsosamt liv.
Carolina Klüft
verksamhetschef Generation Pep
Carl Johan Sundberg
professor Karolinska Institutet
Mai-Lis Hellenius
professor på Karolinska Institutet
Ole Petter Ottersen
rektor vid Karolinska Institutet
Eva Wiberg
rektor vid Göteborgs universitet
Marie Löf
professor på Linköpings universitet och senior forskare på Karolinska Institutet
Per Nilsson
rektor på GIH och ordförande i kommittén för främjande av fysisk aktivitet
Elin Ekblom Bak
docent på GIH
Örjan Ekblom
professor på GIH
Gisela Nyberg
docent på Karolinska Institutet och GIH
Anders Hansen
läkare och psykiatriker
0 comments