Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

Mycket talar för att den här veckan blir avgörande för de planerade EU-satsningarna på frågor med bäring på gemensam hantering av pandemier och andra hälsohot. Tidigare i dag, tisdag, diskuterades frågan i kommissionen och enligt uppgifter kommer förslaget att vara ett av huvudnumren i onsdagens “State of the Union”-tal som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ska hålla inför parlamentet.

Det har ännu inte publicerats några mer detaljerade officiella uppgifter om den tilltänkta EU-satsningen, men information sprids ofta i informella kanaler. Läckor, helt enkelt. Den informationen säger att storsatsningen inte handlar om en ny myndighet likt EU:s smittskyddsmyndighet European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) eller läkemedelsmyndigheten European Medicine Agency (EMA), utan om att bygga strukturer inom kommissionen som kompletterar dessa myndigheter.

Debattartikel

Jag har tidigare skrivit om den satsningen här på bloggen, och i somras publicerade jag, tillsammans med sjukhusdirektör Björn Zoëga och regionstyrelsens ordförande Irene Svenonius, en debattartikel där vi argumenterade för att få en EU-myndighet på området placerad i Stockholmsregionen. Vi uppmanade den svenska regeringen att “tillsammans med andra lokala, regionala och nationella aktörer, så snart som möjligt inleda en kandidatur för att få HERA till Sverige”. HERA (Health Emergency Preparedness and Response Authority) är alltså arbetsnamnet på den planerade verksamheten.

Det finns säkert flera skäl bakom den lösning som kommissionen nu verkar ställa sig bakom. Huvudanledningen kan vara att man vill få igång verksamheten så snabbt som möjligt utan att behöva vänta på det långa förfarande som det innebär att etablera en ny myndighet. Med en lösning inom kommissionen har jag också förstått att kommissionens samlade budget kan användas för verksamheten. Fokus kommer vara att utveckla, tillverka, upphandla och distribuera sådant som vaccin, antibiotika, medicinteknik, skyddsutrustning m.m. som kan behövas vid hälsokriser. Det står klart att det verkligen behövs en förbättrad samverkan mellan EU och medlemsstaterna nästa gång vi står inför en sådan kris som vi nu varit med om.

Stärkt ECDC?

I vilket fall benämns ECDC, belägen i vår region, som en av de myndigheter som är viktiga i förhållande till de betydande satsningar som planeras. Troligtvis pågår övervägningar även om behovet av att stärka ECDC och ge myndigheten ett tydligare uppdrag. Då gäller det för Sverige att agera formellt för att få detta till stånd. Några argument som Svenonius, Zoëga och jag framförde i nämnda artikel tål att upprepas för att påminna om att Sverige och Stockholmsregionen ger de bästa förutsättningar för att bidra till en lyckad satsning på pandemiberedskap inom EU:

• Stockholm-Uppsalaregionen har under senare år utvecklats till ett av Europas viktigaste centrum för medicinsk forskning och livsvetenskap, life science.
• Området Hagastaden på gränsen mellan Stockholm och Solna växer snabbt och har redan i dag offentlig verksamhet, företag, organisationer och andra medicinska och hälsorelaterade utvecklingsaktiviteter på internationell nivå. Det är en attraktiv miljö att leva och arbeta i. Detsamma gäller för forsknings- och hälsoklustret i Flemingsberg, där högspecialiserad vård kombineras med världsledande medicinsk utbildning och forskning.
• I Region Stockholm finns kompetens och vana vid att arbeta med internationell kunskapsutveckling, högteknisk nivå, och infrastruktur som bäddar för utveckling och innovation.
• Kontaktytorna mellan hälso- och sjukvård, utbildning, forskning, näringsliv, organisationer samt svenska och internationella myndigheter är väl utvecklade i Sverige och en viktig framgångsfaktor.
• Karolinska Institutet har en utvecklad och väl fungerande samverkan med aktörer inom EU och med aktörer utanför unionen. Internationella nätverk är en av de viktigaste förutsättningarna för att hantera hälsohot som saknar nations- och unionsgränser. 

Pandemin visar tydligt på behovet av internationell samordning vid gränsöverskridande hälsohot. Det är uppenbart att överenskommelser och akter inte räcker särskilt längt när läget blir skarpt. Därför är EU:s satsning på beredskap och insatser vid hälsokriser inte bara lovvärd utan också nödvändig.

Fylla en roll

Här har Sverige en roll att fylla och en position att inta. Som ett av EU:s ledande medicinska universitet är KI berett att bidra efter förmåga i detta arbete, inte minst via vårt nyligen etablerade Health Emergency and Pandemic Science Center.

Kunskap, kompetens, erfarenhet och engagemang är nödvändiga ingredienser när vi tillsammans ska bygga upp beredskapen inför nästa allvarliga hälsokris.

Uppdatering 15 september 2021:

EU-kommissionens ordförande sa följande i sitt tal tidigare i dag om HERA:

Last year, I said it was time to build a European Health Union. Today we are delivering. With our proposal we get the HERA authority up and running. This will be a huge asset to deal with future health threats earlier and better.

We have the innovation and scientific capacity, the private sector knowledge, we have competent national authorities. And now we need to bring all of that together, including massive funding. So I am proposing a new health preparedness and resilience mission for the whole
of the EU. And it should be backed up by Team Europe investment of EUR 50 billion by 2027.

To make sure that no virus will ever turn a local epidemic into a global pandemic. There is no better return on investment than that