För en tid sedan presenterade regeringen vårbudgeten. Eller som finansminister Magdalena Andersson kallade den: coronabudgeten. För det är ju utan tvekan så att den präglas i stort sett fullständigt av den rådande pandemin.

Totalt satsar regeringen omkring 100 miljarder kronor på olika former av stöd- och krisåtgärder som en direkt följd av coronakrisen. Det handlar om allt från slopad karensdag och höjd a-kassa till ekonomiska lättnader för arbetsgivare och företag. Allt detta är viktiga insatser.

Snabba forskningsinsatser

I budgeten ingår också en särskild satsning på forskning. Totalt anslås 100 miljoner kronor “till snabba forskningsinsatser för att möta det nya coronaviruset”. Enligt regeringen är syftet att “tillgängliggöra resurser till forskning som snabbt kan bidra till att begränsa pandemin”. Vidare sägas det att “Fokus ska vara på insatser som inom kort kan ge resultat i form av nya produkter eller metoder med syfte att begränsa spridningen och effekten av viruset. Satsningen ska möjliggöra för svenska forskare att utöka, eller ändra inriktning på sina pågående projekt, och delta i gemensamma snabbt insatta satsningar eller samarbeten internationellt.”

Forskning är essentiell för att ta oss ur denna kris – men också för att samhället ska bli bättre förberett för nästa kris. Vi måste forska fram nya behandlingar och nya vacciner – också mot virus som ännu inte har orsakat pandemier, men som har potential att göra det. Och vi måste veta mer om hur hälsan påverkas av alla åtgärder som vidtas för att förhindra spridning av infektioner.

Inte bara av viruset

Under en pandemi påverkas hälsan inte bara av själva viruset utan också av en kraftig ekonomisk nedgång, ökad arbetslöshet, isolering etc. som följer av insatserna mot pandemin. Vi vet att det kommer nya pandemier, att det blir en covid-23 eller covid-29. Och vi vet att vi den här gången inte hade den beredskap som behövdes. Den medicinska forskningen måste stärkas båda kortsiktigt och långsiktigt för att säkerställa att samhället har tillräcklig motståndskraft.

Det är därför utmärkt att anslaget också ska användas för att mer allmänt “stärka samhällets motståndskraft och beredskap”, som det står i regeringens pressmeddelande.

Helhetsbilden?

100 miljoner kronor är en summa som det går att göra mycket vettigt med. Men samtidigt kan det vara bra att se på det här med lite perspektiv. Hur ser helhetsbilden ut när det gäller forskningsfinansieringen framöver?

Det jag önskar att lyfta in i debatten genom det här blogginlägget är den effekt krisen har för helhetsbilden för forskningsfinansieringen och inte minst för de olika stiftelser som stöder svensk forskning. Privata stiftelser har en fundamentalt viktig roll när det gäller finansiering av forskning i Sverige. Det är inte förvånande att det råder stor oro bland våra forskare när det gäller stiftelsernas möjlighet att stödja forskningen i åren som kommer.

Riskerar urholka

Vi måste vara vakna för och medvetna om att det som sker nu kommer att ge effekter på forskningsanslag under lång tid framöver. Minskade ekonomiska resurser i samhället i stort riskerar att urholka och begränsa det mer långsiktiga stödet till forskning via direkta och indirekta statliga anslag och privata eller ideella stiftelser och donatorer. Ändringar i villkor som reglerar till exempel aktieutdelningar till forskningsstiftelser, kan snabbt leda till mycket stora konsekvenser för forskningen. Det direkta stödet till forskning från olika stiftelser rör sig om miljardbelopp varje år. En stor del av dessa summor kommer från insamlingar, donationer etc. Men en ansenlig del av summan kommer direkt från avkastning av aktieinnehav som stiftelserna på detta sätt kan använda för att stödja forskning utan att röra stiftelsens eget grundkapital. Det här gäller särskilt de stiftelser som är knutna mer direkt till näringslivet.

Aktieutdelningar

Som bekant diskuteras nu om det kan anses lämpligt att de företag som tar emot statligt stöd för korttidsarbete samtidigt genomför aktieutdelningar. Det är en högst relevant fråga, naturligtvis. Men den måste också ställas i relation till de effekter en minskad aktieutdelning kan få för de aktörer som arbetar direkt eller indirekt med stöd till forskningen.

Bara under förra veckan var jag med på tre olika möten med forskningsstiftelser. Diskussionerna kan sammanfattas kort och kärnfullt: Läget är bekymmersamt.

I den kontexten måste regeringen ta sig an frågan om forskningsfinansiering med ett mycket tydligt helhetsperspektiv. De 100 miljoner kronorna öronmärkta till coronaforskning är i sig ett utmärkt initiativ, men kan visa sig vara en marginell satsning i skenet av att vi redan de närmaste åren kan mista flera miljarder i forskningsstöd av andra orsaker.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


*