Forskningssamverkan med Japan fördjupas – potential också på utbildningssidan

I år är det 73 år sedan FN bildades och i dag, den 24 oktober, uppmärksammar vi detta genom att fira FN-dagen. Det är allmän flaggdag i Sverige och dessutom genomförs en mängd olika arrangemang runt om i Sverige. Dagen påminner oss om vikten av internationell samverkan och därför känns det lämpligt att här på bloggen ägna utrymme åt en några (av många) exempel på just internationell samverkan som Karolinska Institutet bedriver.

Efter fem intensiva dagar i Japan, kan jag konstatera att Karolinska Institutets forskningssamverkan med japanska  lärosäten har ökat avsevärt bara under de senaste fyra åren. I en sammanställning gjord av STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) framgår det att KI ligger i topp bland svenska universitet och lärosäten när det handlar om antalet gemensamma vetenskapliga publiceringar med kollegor i Japan. Mellan åren 2013 till 2017 ökade antalet gemensamma forskningsartiklar från cirka 130 stycken 2013 till drygt 200 fyra år senare.

Vi ser en ännu kraftigare utveckling gällande forskningssamarbete generellt för mellan japanska och svenska universitet. Totalt har antalet gemensamma publicerade forskningsartiklar ökat från 300 år 1996 till över 1 300 förra året.  Det är alltså  en ökning på över 400 procent på lite drygt 20 år. De naturvetenskapliga artiklarna dominerar kraftigt och av dem står de medicinska för en betydande del.

Viktiga och nödvändiga möten

Det här är en utveckling jag diskuterade flitigt när jag träffade kollegor och rektorer från många olika länder under mina dagar i Kyoto och Tokyo. Dessa fysiska möten känns både viktiga och nödvändiga just för att vi samarbetar globalt i allt större utsträckning. Allt talar dessutom för att denna utveckling kommer att förstärkas och utvecklas ytterligare.

University of Tokyo är ett bra exempel på hur lärosäten arbetar aktivt för att öka internationaliseringen. Universitetet har på senare år inrättat tio strategiska partnerskap med aktörer i omvärlden. Ett av dessa partnerskap är mellan University of Tokyo, Stockholms universitet, KTH och KI. I anslutning till detta partnerskap arrangerar vi nästa vecka den andra workshopen inom samarbetet och den äger rum i Tokyo under temat ” Workshop on Sustainable Development – Multidisciplinary collaboration for sustainable development”.

Under Japanresan besökte jag även ett särskilt forskningscenter, The International Research Center for Neurointelligence (IRCN), som initierats av den japanska staten och som förlagts till University of Tokyo. Mina värdar berättade bland annat att de kommer att arrangera den första kursen särskilt designad för utländska forskare och forskarstuderande; “Neuro-inspired Computation Course” ges i mars 2019 och handlar om det spännande fältet i gränslandet mellan neuroforskning och artificiell intelligens. Jag vidarebefordrar gärna detta utbildningstips till potentiellt intresserade på KI.

Utökat studentutbyte?

Det är min förhoppning att det utökade samarbetet på inom forskningen också ska smitta av sig på utbildningssidan. I dag är det relativt få svenska studenter som studerar vid japanska universitet. Detsamma gäller antalet japanska studenter i Sverige, som enligt STINT legat tämligen stabilt på omkring 250 studenter per år under senare tid. På KI har vi endast ett fåtal japanska studenter och doktorander. Detta bör vi se som ett potentiellt utvecklingsområde när vi nu fortsätter och fördjupar vårt samarbete med de japanska universiteten.

Internationellt samarbete ger perspektiv och kvalitet till vår forskning. Japan framstår nu som ett av de viktigaste samarbetsländerna för KI.

Med på resan till Japan var bland andra min rektorskollega vid Stockholms universitet, Astrid Söderberg Widding. Läs gärna hennes senaste blogginlägg som också tar upp frågor kring samarbete med kollegorna i Japan.

 

0 comments

Related posts