Observera: Denna text publicerades tidigare i veckan som en gästkrönika på föreningen Vetenskap och Allmänhets webbplats.

 

När detta skrivs är det en vecka kvar till det svenska valet och den politiska diskussionen är intensiv i de offentliga rummen. Det är bra – en aktiv samhällsdebatt är en garant för demokrati, öppenhet och utveckling.

Jag har tittat på vilka frågor som allmänheten uppfattar som de viktigaste inför valet. Listan innehåller inga stora överraskningar och tittar vi tillbaka några år så är det i stort sett samma områden som lyfts fram; hälso- och sjukvård, skola/utbildning, invandring/integration, lag och ordning och miljö/klimatfrågor. Ekonomi, sysselsättning, barnomsorg, äldrefrågor och försvar är andra områden som ofta finns med på tio i topp-listorna.

Väsentliga frågor, allihop.

Men jag saknar ett ämne i både debatten och på listorna: Forskning.

Valets glömda fråga

Valets glömda fråga, enligt min mening.

Som rektor för ett av Sveriges universitet är det ju rätt väntat att jag vill framhålla just forskning och forskningspolitik som en viktig och inte tillräckligt uppmärksammad fråga i valdebatten. Icke desto mindre menar jag att just detta ämne har en avgörande betydelse inte bara för Sverige utan för hela vår värld.

Att investera i forskning är att investera i framtiden. Det är genom att ta fram kunskap som vi kan bättre förstå och lösa de stora, globala och gemensamma utmaningar och problem som vi står inför: Hälsohot. Miljöförstöring. Klimatpåverkan.

Unik möjlighet

Sverige har en unik möjlighet – ja, till och med plikt – att vara med och bana väg för ny kunskap på både nationell och internationell nivå. Vi har en lång tradition av forskning, kunskapsutveckling och innovationskraft, hög utbildningsnivå och vi har ett gott anseende utomlands som gör att lovande unga forskare gärna söker sig hit.

Vi kan göra mycket gott för världen och för mänskligheten. Det är dock inget som sker per automatik. Vi måste anstränga oss. Tillsätta resurser. Bygga långsiktigt. Skapa en bred politisk samsyn kring vikten av en genomtänkt forskningspolitik.

Därför är det så viktigt att denna fråga kommer högre upp på den politiska agendan.

Medierna har en uppgift

Här har även medierna en uppgift. Jag har stor förståelse för att forskningspolitiska strategier inte alltid skapar de mest säljande rubrikerna. Men rätt ofta kan vetenskapliga rön – resultatet av en aktiv och väl fungerande forskningspolitik – göra det. Därför är det utmärkt att till exempel Vetenskapsradion ägnat flera program inför valet åt just forskning och forskningspolitik. Som grädde på moset arrangerade Vetenskapsradion den, mig veterligen, enda partipolitiska debatten om forskning.

Det är ett initiativ som jag hoppas kan tas upp av flera redaktioner – och det vore synnerligen bra om denna bevakning av partiernas hållning när det gäller en sådan viktig framtidsfråga också fortsätter utanför valtiderna.

I det här sammanhanget – och i dessa dagar – vill jag också framhålla att den politiska diskussionen måste bygga på evidensbaserad kunskap och fakta. Det är ytterligare ett skäl för en aktiv och genomtänkt forskningspolitik.

Mer ljus på forskningen

Allmänhetens uppfattning av vilka frågor som är viktiga formas och bestäms till stor del genom vilka områden som får uppmärksamhet i medierna. Om vi kan få mer ljus på forskningens betydelse för Sverige, kanske jag får se hur området forskning/vetenskap kvalificerar sig in på tio i topp-listan över valets viktigaste frågor 2022?

Förresten saknar jag ytterligare ett område på listan: Kultur. Valets andra glömda fråga? Men det får jag diskutera vidare i ett annat sammanhang.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


*