Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

I höstas presenterades utredningen Innovation som drivkraft – från forskning till nytta (SOU 2020:59). Den tar upp viktiga frågor som rör lärosätenas möjligheter att bedriva en väl fungerande verksamhet när det gäller att gå från forskningsresultat till innovationer. Tyvärr innehåller dock utredningen en hel del förslag som knappast gynnar vare sig innovation eller Sveriges konkurrenskraft.

Detta ledde till att jag, tillsammans med rektorerna från Lund, Uppsala, Göteborg och KTH, skrev en debattartikel som publicerades i Dagens Industri tidigare den här veckan. Artikeln återges i sin helhet här nedan.

——

Hur stärks Sveriges konkurrenskraft
genom att rasera det som fungerar bra?

Ökad likriktning och mer central styrning av kritiska funktioner. Det vill den statliga utredningen ”Innovation som drivkraft – från forskning till nytta” se mer av. Genomförs utredningens förslag riskerar vi att rasera en väl fungerande struktur för innovation och därmed skada och försämra svensk konkurrenskraft.

De lärosätesanknutna holdingbolagen föreslås i den nyligen publicerade statliga innovationsutredningen att inte längre få investera i de nya innovativa företag som knoppas av från respektive lärosäte. Detta ska istället ske på nationell nivå. Dessutom föreslås ökad likriktning samt ökad styrning av lärosätenas arbete med att nyttiggöra och implementera forskning och innovation.

Vi är direkt avvisande till dessa förslag. Vi vill istället vårda den struktur som finns idag och fortsätta att satsa mer där de bästa förutsättningarna finns för nyttiggörande och tillväxt. Det är en integrerad del i ett lärosätes arbete, en fungerande verksamhet och ett arbete som bör få fortsätta att utvecklas.

För 25 år sedan fick elva av landets universitet och högskolor riksdagens tillstånd att bilda så kallade holdingbolag med uppdrag att äga och förvalta avknoppningar för kommersiellt nyttiggörande baserat på forskningsresultat och kompetenser på lärosätena. Idag har skaran av holdingbolag vuxit till 18.

Bakgrunden var att lärosätena i sig är myndigheter och inte själva vare sig får äga eller förvalta andelar i bolagsavknoppningar. Därmed behövdes en juridisk person i lärosätets närhet med uppgift att axla en del av det lagfästa ansvaret att verka för nyttiggörande av innovationer.

De lärosätesanknutna holdingbolagen utgör viktiga och integrerade delar av de regionala innovationsstödsystemen tillsammans med lärosätenas innovationskontor, inkubatorer och andra aktörer.

Holdingbolagen är en naturlig partner till forskning och forskare och de har en upparbetad förmåga att förstå och investera i akademins idéer i de allra tidigaste faserna De kan också säkerställa att lärosätets och de akademiska grundarnas intressen tillvaratas i senare investeringsrundor och i den fortsatta utvecklingen. Som ett resultat av ett långsiktigt arbete, finns i dag drygt 250 avknoppningar i portföljerna hos våra fem holdingbolag. Majoriteten av dessa utgörs av patenterade eller patenterbara innovationer.

Landets lärosätesanknutna holdingbolag har alltså en synnerligen viktig roll för att möjliggöra ett effektivt nyttiggörande av lärosätenas samlade forskningsresultat över hela landet. Våra fem holdingbolag, som står för 75 procent av den här typen av investeringar i landet, har under många år visat att det går att bedriva den här typen av verksamhet med en ekonomiskt uthållig modell.

Utredningen ”Innovation som drivkraft – från forskning till nytta” (SOU 2020:59, innehåller många förslag på satsningar på det lärosätesanknutna innovationssystemet. Till de positiva hör betoningen av studentinnovation och behov av generellt ökad entreprenörskunskap bland studenter. Vidare är breddningen av innovationsbegreppet – att också innefatta det som ofta benämns sociala innovationer – berömvärt. Men det stora problemet med utredningen är att den också innehåller förslag som hotar att rasera mycket av det som har byggts upp under de senaste 25 åren. Ett sådant förslag är att ta bort det enskilda holdingbolagets investeringsmandat. Utredaren tar bort själva grunden för landets holdingbolag med ett pennstreck och kastar därmed all denna viktiga och dyrbart uppbyggda tillgångsmassa och erfarenhet överbord. Innehaven föreslås att avyttras inom ett år.

Bakgrunden till förslaget är att man vill få till en likartad modell på alla lärosäten i landet, Argumentet är att det ska vara likriktat och leda till mer rättvisa eftersom några lärosäten   ännu inte byggt upp en väl fungerande holdingbolagsverksamhet.

Lösningen skulle med andra ord vara att laga det som inte fungerar genom att ta bort det som fungerar! Förslaget att nedmontera välfungerande verksamheter ser vi som både drastiskt och direkt skadligt för Sveriges internationella konkurrenskraft och innovationsförmåga.

I stället för att rasera fungerande verksamhet, borde man stärka de holdingbolag som faktiskt fungerar bra och ge dem ett uppdrag att stötta de lärosäten som kämpar med att bygga upp en ny och hållbar investeringsverksamhet. Det finns ett antal lärosäten, utöver våra, som bedriver framgångsrika verksamheter och som kan vara grund för samarbeten enskilt eller sinsemellan för kraftsamling.

Vi välkomnar ökad uppföljning och återkommande utvärderingar, men ifrågasätter sättet som det ska ske på enligt utredningens förslag. Därutöver är vi oroade av krav på ökad detaljstyrning och likriktning av det stöd som erbjuds. Innovation och nyttiggörande är en angelägen del av lärosätets uppdrag och det är viktigt att lärosätet själv får styra över hur verksamheten ska bedrivas och utvecklas för att nå uppsatta mål.

Avslutningsvis ser vi att de föreslagna förändringarna ska bekostas genom att medel för forskning och forskarutbildning ska omfördelas. Det handlar om närmare tre procent av landets lärosätens basanslag, vilket må låta lite, men faktiskt är betydande belopp. Att urholka anslagen är orimligt i tider då behovet av forskning, utbildning och kunskap spelar en allt större och viktigare roll i samhället. En nation som baserar mycket av sin framtida utveckling på kunskap och innovation måste våga vattna där det finns förutsättningar att växa – såväl på kort som på lång sikt.

Anders Hagfeldt, rektor Uppsala universitet
Sigbritt Karlsson, rektor KTH
Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska Institutet
Erik Renström, rektor Lunds universitet 
Eva Wiberg, rektor Göteborgs universitet