Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

Förra veckan publicerade jag här på bloggen några inledande perspektiv inför det kommande arbetet med forskningsproposition 2020. Bland annat refererade jag till ett antal områden, som vi på KI menar är särskilt viktiga att satsa på:

• Ökade resurser till den fria forskningen för att öka chansen till avgörande forskningsgenombrott.
• Ökade resurser till forskningsinfrastruktur för att Sverige ska kunna stå sig i en allt hårdare internationell konkurrens.
• Ökade resurser för att bygga upp en e-infrastruktur för hälsodata.
• Riktade satsningar mot precisionsmedicin.
• Riktade satsningar mot implementeringsforskning, för att minska tiden från forskningsresultat till förbättringar i vården.

I vårt inspel till utbildningsdepartementet har vi fördjupat resonemanget kring dessa områden enligt följande:

Fri forskning – för framtidens folkhälsa

Grundforskningen är plattformen för innovation och samhällsutveckling. Det är därifrån genombrotten kommer som sätter Sverige på den internationella forskningskartan och som krävs for att lösa de stora samhällsutmaningarna. Historien har visat att stora genombrott oftast kommer från forskning som drivs fram av forskarnas egna idéer.

För att säkra forskningens långsiktiga kvalitet är det av avgörande betydelse att enskilda forskare kan söka stöd till sin forskning av en instans på nationell nivå och härvid bli bedömda i konkurrens efter strikt vetenskapliga kriterier. Karolinska Institutet anser att statliga forskningsfinansiärer, i första hand Vetenskapsrådet (VR), bör få ökade resurser till fritt sökbara projektmedel. De projektanslag VR idag har möjlighet att fördela till medicinsk forskning är oftast alltför låga för att finansiera avancerad experimentell forskning eller kliniska studier.

Fria projektbidrag är särskilt viktiga för grundforskningen, för forskare i början av karriären och för nyfikenhetsdriven forskning. KI välkomnar att ämnesråden nu prövar ett tredelat anslagssystem för projektbidragen, med separata nivåer för ”starting, consolidator och advanced grants”, enligt den modell som tillämpas av European Research Council (ERC). Projektbidrag är en av de centrala finansieringskällorna för alla medicinska fakulteters verksamhet och är dessutom starkt kvalitetsdrivande. Att minska dem vore att försvaga Sveriges ställning som framstående forskningsnation.

Basanslagen är en viktig del i stödet för den fria forskningen men det kan inte ökas på bekostnad av resurser till de statliga forskningsfinansiärerna. KI föreslår därför att SFO-medlen (SFO = strategiska forskningsområden) permanentas och att de delas ut som ett tillägg till basanslaget.

Statliga finansiärers krav på medfinansiering är ett stort bekymmer. Statliga forskningsfinansiärers krav på medfinansiering från universitet och högskolor bör minska, detta då lärosätenas enda medfinansieringskälla är det statliga basanslaget. Basanslaget bör utnyttjas till de ändamål det tilldelats för av regeringen, såsom finansiering av professorer och lektorer, viss del av forskarutbildningen och teknisk infrastruktur samt till strategisk verksamhetsutveckling.

Forskningsinfrastruktur

Forskningsinfrastrukturer är idag centrala för att universitet, högskolor och företag gemensamt ska kunna möta globala samhällsutmaningar och krävs för att utbilda framtida kompetens inom industri och samhälle. En samordning och samutnyttjande av dessa avancerade infrastrukturer behövs för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande, upprätthålla ”state-of-the-art” vad gäller instrumentering, kompetens och erfarenhet, och för att kunna erbjuda forskare tillgång till infrastrukturer som inte kan drivas av enskilda forskargrupper. Lärosätenas förmåga att med egna medel finansiera forskningsinfrastruktur har blivit alltmer begränsad på grund av ökade investeringskostnader och för att det finns få externa finansiärer för detta.

Det finns ett särskilt behov av koordinering av dyra, avancerade forskningsinfrastrukturer på nationell nivå. VR har detta ansvar men dess resurser har på senare tid dränerats p.g.a. internationella satsningar (och den svaga kronan) och det finns en risk att VR inte kommer att kunna göra en ny utlysning 2021, vilken kommer att få uttalat negativa konsekvenser.

Det har gjorts stora statliga investeringar i anläggningar såsom MAX IV och ESS. Även medicinsk forskning kan använda sig av dessa infrastrukturer, i synnerhet om man kompletterar MAX IV med ett strålrör för medicin. En säkerställd finansiering för MAX IV och ESS måste dock finnas utan att resurser för övriga infrastrukturer utarmas.

Den stora life science-infrastrukturen, Science for Life Laboratories (SciLifeLab) i Stockholm och Uppsala stärker Sveriges attraktionskraft och internationella profilering. Det är viktigt att SciLifeLab – en nationell infrastruktur – även fortsättningsvis tillförs medel så att den kan förbli den motor i svensk life science forskning som den utvecklats till.

KI:s samlade bedömning är att betydande nya satsningar behövs för att säkra en fortsatt utveckling av svensk forskningsinfrastruktur.

E-infrastruktur för hälsodata

En säker och effektiv datahantering är av grundläggande betydelse för framgångsrik forskning och innovation och kommer att vara en viktig drivkraft för att Sverige ska kunna bibehålla och stärka sin position internationellt. Hanteringen av forskningsdata är en av de största utmaningarna för samtliga vetenskapsområden idag. En nationell satsning för datahantering – hur data hanteras, organiseras och struktureras under hela forskningsprocessen – inklusive lagring, överföring och spridning av data – är en stor utmaning. En sådan infrastruktur bör bygga på FAIR-principerna, som ska främja god datahantering och ökad kvalitet i forskningen genom certifiering av datahanteringstjänster, kvalitetskontroll och uppföljning.

För att åstadkomma detta föreslår KI en successiv uppbyggnad av en nationell infrastruktur i samarbete med sjukvårdsregionerna och nationella aktörer. Infrastrukturen bör även hantera länkning mellan nationella register, som handhas av Socialstyrelsen och SCB, samt kvalitetsregister. En e-infrastruktur för hälsodata, som inkluderar säker hantering av avidentifierad klinisk och patientgenererade data, kan användas för klinisk och translationell forskning, men även för framtagning av nya metoder och modeller inom statistik, beräkningsmedicin, informatik och artificiell intelligens.

Precisionsmedicin

De senaste årens forskningsframsteg inom bland annat molekylära biovetenskaper, bioinformatik och nya bildtekniker har drastiskt ökat möjligheterna till precisionsmedicin. Med precisionsmedicin avses diagnostiska metoder och terapi för individanpassad utredning, prevention och behandling av sjukdom, applicerade på individnivå eller i delar av befolkningen. På sikt kommer dödliga sjukdomar bli kroniska och kroniska sjukdomar kommer att kunna botas men för att nå dit krävs specifika satsningar och en nationell samordning. SciLifeLab har en central roll i denna utveckling. Den teknikutveckling som pågår vid SciLifeLab främjar framväxten av molekylär precisionsmedicin. Här finns också betydande möjligheter för innovation, implementering i sjukvården och kommersialisering. KI anser att finansieringen för SciLifeLab långsiktigt måste säkras. Genomic Medicine Sweden (GMS) är en annan mycket viktig struktur som verkar för att snabbt föra ut nya forskningsrön till hälso- och sjukvården. En långsiktighet för GMS måste också säkras.

Implementeringsforskning

Nyttan med forskningsresultat och innovationer uppstår först när produkten eller tjänsten tas i praktiskt bruk. Ofta kräver detta förändringar i rådande organisation och arbetssätt vilket är en utmaning. Utländska exempel visar på goda möjligheter att stimulera samverkan mellan universitet och hälso- och sjukvård som främjar nyttiggörande. I England finansieras med statliga medel samverkan inriktad på att sprida och implementera forskningsresultat och stödja anpassningen av sjukvårdsorganisationerna till bruket av de nya metoderna. Nyckeln till detta har varit en kraftfull satsning på translations- och innovationscentra i samarbete mellan sjukvården och de ledande universiteten (Biomedical Research Centres, BRC). Dessa satsningar har påskyndat överföringen av nya upptäckter från forskningen till sjukvården. Ledande multinationella Life Science-företag har etablerats i anslutning till dessa centra och antalet kliniska prövningar har ökat betydligt. En riktad satsning bör därför göras med medel för implementeringsforskning och implementeringscentrum, t.ex. en nationell forskarskola, i samarbete med kommuner och landsting t.ex. genom en utlysning av VINNOVA.