Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

In English below

Jag har flera gånger skrivit här på bloggen om orimliga utvisningsbeslut av studenter från länder utanför EU som studerar i Sverige. Migrationsverket har byggt sina utvisningsbeslut på gammal praxis och krav på försörjningshistorik och egna medel.

Efter en våg av protester från många olika håll, inte minst från studenter här på KI via Medicinska föreningen, ändrades så praxis från den 29 januari 2018. Nu krävs inte längre intyg om försörjningshistorik i en ansökan om förlängning av uppehållstillstånd. Det är ett steg i rätt riktning, men det behövs ta flera steg. Fortfarande måste en student som kommit in på en tvåårig masterutbildning på KI gå igenom hela den komplicerade processen om att ansöka om ytterligare ett års uppehållstillstånd, eftersom man normalt bara får ett sådant för ett år. Fortfarande finns det osäkerhet och oklarhet kring lagen och hur den ska tolkas.

Inte acceptabelt

Det är inte acceptabelt. Alla studenter som kommit in på efterfrågade svenska utbildningar ska också ges en rimlig möjlighet att kunna fullfölja denna utbildning utan oro för att plötsligt bli utvisad ur landet. Det räcker inte med en enstaka praxisändring, lagstiftningen måste ses över och bedömning och beslut om studenters uppehållstillstånd måste göras förutsägbar och rättssäker.

Den svenska regeringen har i olika sammanhang betonat vikten om ökad internationalisering av högre svensk utbildning. KI är ett exempel på lyckad internationalisering. Omkring 70 procent av de som söker till vår masterutbildning är från länder utanför EU. Det är vi stolta över. De här studenterna är beredda att göra stora uppoffringar och ofta betala med egna medel för att tillgodogöra sig utbildningar av hög internationell kvalitet. Vårt sökandetryck visar att våra utbildningar är efterfrågade inte bara i Sverige och EU utan över hela världen.

Ökad internationalisering

Migrationsminister Heléne Fritzon svarade på en skriftlig fråga i riksdagen i slutet av mars om ämnet utvisning av utländska studenter. I sitt svar slog hon åter fast regeringens inställning om vikten av ökad internationalisering:

”Internationella studenter är viktiga kunskapsbärare som bidrar till samhällsutvecklingen och det är angeläget att det finns goda förutsättningar för att attrahera dem till Sverige”, skrev hon bland annat och fortsatte med att ta upp de bindande EU-direktiven om studentdirektiv (2004) och det nya forskar- och studentdirektivet (2016). Båda tar upp krav på uppehållstillstånd och försörjningskrav för studenter från länder utanför EU:

”Medlemsstaterna måste alltså ställa krav på försörjningsförmåga vid ansökan om uppehållstillstånd för högskolestudier och det finns inget utrymme för att ta bort detta krav. Regeringen är dock öppen för att se över hur reglerna kring försörjningskravet och uppehållstillståndens längd ska vara utformade”, skrev Fritzon vidare.

Från ord till handling

Det är utmärkt att regeringen är öppen för detta. Det är nu tid att gå från ord till handling.

Under tiden måste våra studenter från länder utanför EU att leva i osäkerhet om sina fortsatta studier här på KI – liksom på andra lärosäten i Sverige. Dessutom påbörjar nu nyantagna masterstudenter sina ansökningsprocesser för uppehållstillstånd inför höstens terminsstart.

Det är min bestämda uppfattning att den här frågan behöver prioriteras av regering och riksdag. Studenter som valt att komma hit ska kunna fokusera på sin utbildning utan att behöva ägna tid, kraft, energi och pengar till att klara sig genom en komplicerad och osäker ansökningsprocess – en process som de redan genomfört en gång. Vi bör snarare underlätta för studenter från hela världen att studera här. Vi behöver våra internationella talanger och att ge dem chansen att avsluta sina påbörjade studier här måste anses vara en självklarhet. Låt oss därför hoppas att inga fler studenter drabbas.

Students must be given reasonable opportunities to complete their studies

In this blog, I have several times written about unreasonable deportation decisions in respect of non-EU students studying in Sweden. The Swedish Migration Agency has based its deportation decisions on old praxis and requirements relating to proof of sufficient resources and funds.

Following a wave of protests from many directions, not least from students here at KI (via the Medical Students’ Association), the praxis changed on 29 January 2018. An application for extension of a residence permit now no longer requires proof of sufficient resources. This is a step in the right direction. However, more steps are needed. As residence permits are normally only granted for one year, a student entering a two-year master’s programme at KI still has to go through the complicated process of applying for an extra year. There is still uncertainty and a lack of clarity about the law and how it is to be interpreted.

Not acceptable

This is not acceptable. All students entering sought-after Swedish programmes and courses should also be given reasonable opportunity to complete their studies without the worry that they will suddenly be deported. A single change in praxis is not enough. The legislation must be reviewed. Assessments and decisions in respect of students’ residence permits must be made predictable and have a sound legal basis.

In various connections, Sweden’s government has emphasised the importance of increased internationalisation of Swedish higher education. KI is an example of successful internationalisation. Around 70 per cent of those applying for our master’s programmes are from countries outside the EU. We are proud of this. These students are prepared to make great sacrifices and often use their own funds to attend courses and programmes of a high, international quality. The number of people applying for each place shows that our courses and programmes are in demand, not only in Sweden and the EU, but also worldwide.

Increased internationalisation

Towards the end of March, Heléne Fritzon, minister of migration, answered a parliamentary written question on the deportation of foreign students. In her answer, she reiterated the government’s position on the importance of increased internationalisation.

One of the things she wrote was: “International students are important bearers of knowledge. They contribute to societal development and it is appropriate that we should have the right conditions to attract them to Sweden.” She then took up two binding directives; the “students directive” (2004/114/EC) and the new “researchers’ and students’ directive” (EU 2016/801). Both these set out residence permit and “sufficient resource” requirements for non-EU students: “Thus, as regards applications for residence permits for higher education studies, member states must impose requirements in respect of having sufficient resources. There is no room to remove this requirement. Nonetheless, the government is open to reviewing how the rules around sufficient resources and the length of residence permits should be structured,” Fritzon further wrote.

From word to deed

It is excellent that the government is open to this. It is now time to turn words into deeds.

Meanwhile, our non-EU students must live in uncertainty about their continued studies at KI as  well as at other universities in Sweden. Also, now starts the application process for residence permit for all the new students before the start ot the autumn term.

I am of the firm opinion that this issue needs to be prioritised by the government and parliament. Students who have chosen to come here should be able to focus on their education without having to devote time, effort, energy and money to surviving a complicated and uncertain application process – a process they have already been through once. Rather, we should be making it easier for students worldwide to study here. We need our international talents. Giving them the chance to finish the studies they start must be seen as something that goes without saying. Thus, let us hope that no more students will be affected.