Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

Dagens Nyheter publicerade i går (tryckt version i dag) en artikel om att kinesiska studenter i Sverige ”tvingas gå med på lojalitetsavtal”. DN skriver att ”forskarstudenter och gästforskare i Sverige som antagits i Sverige via ett kinesiskt program måste skriva under hemliga avtal och regler”.

Karolinska Institutet är ett av flera svenska lärosäten som har ett avtal med Chinese Scholarship Council (CSC) för att ta emot doktorander och gästforskare. KI:s vicerektor för forskarutbildning, Robert Harris, intervjuas i artikeln. Han berättar bland annat att KI, sedan vi fått kännedom om det här avtalet och konstaterat att det finns oklarheter, beslutat att tills vidare inte ta emot fler forskarstuderande inom ramen för programmet. KI deltar därmed inte i årets utlysning från CSC.

Pausat samarbetet

Vi har alltså pausat samarbetet tills vi rett ut och fått tydligare besked om vilka krav och villkor som CSC ställer på stipendiaterna och vad som exempelvis menas med att gå emot den kinesiska statens intressen. Vi för en pågående diskussion med CSC.

KI fick kännedom om de här hemliga avtalen 2021 och inledde då omedelbart en intern utredning kring vårt samarbete och tog också kontakt med CSC för att inleda en dialog. Det här ledde till att vi beslutade oss för att inte ta emot fler doktorander via CSC tills vi fått en klarhet om vad dessa avtal faktisk innehåller och innebär.

Första prioritet

Etik och förutsättningar för en lyckad vistelse vid lärosäten måste vara första prioritet i ansvarsfull internationalisering. Det här har vi kommunicerat till CSC och har understruket att alla avtal måste vara i linje med vår värdegrund.

Det var inget enkelt beslut att pausa samarbetet. I praktiken innebär det att vi missar möjligheten att erbjuda ett 30-tal talangfulla och kompetenta personer från Kina plats som doktorander/gästforskare nästa år – det är ungefär storleken det här samarbetet handlat om under senare tid.

För KI:s del har samarbetet inneburit att vi fått ett tillskott på duktiga personer som dagligen bidragit till KI:s samlade utveckling som framstående medicinskt universitet. Det har också givit oss en mycket god möjlighet att ge dem en inblick i de värderingar vi står för: akademisk frihet, demokrati, mänskliga rättigheter.

Mycket uppskattade

Jag vill passa på tillfället att betona att de doktorander som kommit till KI via detta program har varit mycket uppskattade som kollegor och oerhört professionella och ambitiösa som doktorander. Den nu pågående uppmärksamheten kring och kritiken mot CSC varken får eller ska inte belasta dem.

Det är viktigt att poängtera att KI har pausat samarbetet och inte permanent avbrutit det. Vi får inte ge upp hoppet om att vår pågående diskussion med CSC kan leda fram till avtal som både vi, doktoranderna och CSC kan acceptera. Vi fortsätter att förhandla med CSC med detta som mål – men kommer samtidigt självklart inte göra avkall på vår grundläggande värderingsbaserade inställning.

En annan viktig aspekt på det här är att det bara är lärosäten själva som kan hantera komplexiteten i internationellt akademiskt samarbete. Det gäller att bygga kompetens på de olika lärosäten så att vi kan både bedöma värdet av samarbeten samt att kunna avbryta samarbeten som har etiska eller säkerhetsmässiga utmaningar eller inte de bästa förutsättningar. Syftet med samarbeten är att bidra till internationell kunskapsutveckling och stabilitet och då prioriteras samarbeten som bedöms har bästa möjligheten till detta.

Internationellt råd

2021 etablerade KI ett internationellt råd för att stärka vår kompetens och hjälpa oss till att navigera ansvarsfullt i en turbulent värld som blir alltmer präglat av oetiska beteende inom forskning och auktoritäre regimer. Det här rådet är nu en resurs för alla svenska lärosäten genom Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.   

Ansvarsfull internationalisering handlar inte enbart om Kina utan om att alla internationella aktiviteter och samarbeten måste bedömas och omvärderas kontinuerligt. Verkligheten är mycket sällan svart eller vit, vilket ofta försvårar dessa bedömningar väsentligt. De här nyanserna kommer heller sällan fram i samband med att sådana här frågor uppmärksammas i medier eller på debattsidor. Särskilt komplicerat blir det när det handlar om någon form av samarbete i länder där det finns uppenbara brister när det gäller mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och demokratiska värderingar. I de fallen kan det vara lätt att ensidigt och svepande ropa på bojkott och ta avstånd.

Mer samarbete och utbyten

Samtidigt finns det väldigt lite som talar för att isolation och bojkotter är det bästa sättet att påverka illiberala eller totalitära stater i en mer demokratisk riktning. Det är sannolikt så att det snarare är mer samarbete, handel, kontakter och utbyten som leder till ett internt reformeringstryck i auktoritära stater och på sikt därmed också bättre förutsättningar för en positiv utveckling kring demokrati och mänskliga rättigheter. Det är också i det perspektivet som samarbetet med CSC, och den möjlighet till utökat utbyte detta medför, ska ses.

Att avgöra exakt var gränsen ska gå för samarbete är ett grannlaga arbete och det är tveksamt om det ens går att sätta någon ungefärlig sådan gräns. Det finns så många olika parametrar att ta hänsyn till i ett sådant övervägande.

Grundläggande positivt

Min personliga övertygelse är att samarbete och utbyte med kollegor och lärosäten i andra länder ska ses som något grundläggande positivt. Genom möten, samtal, kontakter främjas ömsesidig förståelse och idéer, samtidigt som värderingar och kunskap får spridning och får lättare att fästa. I förlängningen innebär det rimligen att vi ser en utveckling mot mer öppenhet, frihet och ett större utrymme för grundläggande mänskliga rättigheter.

Men vi kan inte acceptera samarbeten som baseras på avtal som bryter mot vår värdegrund och regelverk. Sådana samarbeten måste vi avbryta eller pausa. Som vi nu har gjort med samarbetet med CSC.