Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

Från den 1 januari 2023 och ett halvår framåt är som bekant Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Ordförandeskapet inleds i samband med att hälsofrågorna tydligt flyttas upp på EU-agendan. Det handlar främst om två viktiga markeringar:

• Den 30 november beslutade kommissionen om en EU-strategi för global hälsa.
• Från den 25 december är ”byggstenarna” för den europeiska hälsounionen på plats

Syftet med EU-strategin för global hälsa är att “öka hälsosäkerheten globalt och bidra till en bättre hälsa för alla i en föränderlig värld”. Här framhålls också att den globala hälsan är ett fundament i EU:s utrikespolitik. Strategin är ett välkommet beslut av kommissionen och en stark indikator på att EU är berett att ta på sig ett globalt inriktat ansvar och vara en viktig drivkraft och partner i arbetet med att skapa bättre beredskap och prevention för att möta allvarliga globala utmaningar och ojämlikheter på hälsoområdet. . Det är också en viktig markering just nu: pandemin har inneburit att vi tappat en hel del mark när det gäller de hälsorelaterade mål som finns uttryckta i FN:s Agenda 2030.

Hälsounionen

Från den 25 december finns dessutom de formella förutsättningarna (eller “byggstenarna” som kommissionen kallar dem) för den europeiska hälsounionen på plats. Detta omfattar bland annat strängare EU-regler om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, starkare mandat för EU:s smittskyddsmyndighet ECDC samt en utbyggd EU-gemensam beredskap för medicinska motåtgärder. Tillsammans med ett utvidgat mandat för EU:s läkemedelsmyndighet (EMA) och inrättandet av Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA) har nu EU en ny grund att stå på när det gäller att hantera hot mot folkhälsan.

Framflyttad EU-position

Sammantaget innebär det här att det innevarande halvåret kommer att präglas av en utvecklad och framflyttad EU-position när det gäller globala och gränsöverskridande hälsofrågor. Detta var också något som illustrerades ytterligare när Sverige, som en av de första åtgärderna som ordförandeland, kallade till extrainkallat möte förra veckan med ministerrådets krishanteringsfunktion IPCR, på grund av den snabbt ökande smittspridningen av covid-19 i Kina.   

En stor del av de ovanstående markeringarna från EU kan ses som en direkt respons till pandemin. Det är nu snart tre år sedan vi såg de första tecknen på det som skulle utveckla sig till den största globala hälsokrisen i modern tid. Och det är lika bra att direkt slå fast en sak med skärpa: pandemin är ännu inte över. Förutom rapporter om allt fler insjuknade i Kina och i andra delar av världen, så är nu trycket hårt på vården även här i Sverige. Läget är kritiskt på flera sjukhus, inte minst på grund av förekomsten av parallella infektioner. Förutom en ökning av covid-19, stiger också antalet inlagda och vårdsökande patienter med främst influensa och RS-virus.

Situationen påminner oss om att hälsofrågorna fortfarande är i fokus och att vi måste ta oss an de utmaningar vi ställs inför på ett både långsiktigt och hållbart sätt. Det gäller såväl lokalt och regionalt, som nationellt, på EU-nivå och globalt.

Förstärka koordineringen

Därför är just EU:s utbyggnad av en europeisk hälsounion och beslutet om en EU-strategi för global hälsa så viktiga. Vi måste skapa en bättre beredskap och förstärka koordineringen av insatserna mot allvarliga hälsohot. Läs gärna ett par artiklar på just detta tema: The battle for COVID-19 vaccines highlights the need for a new global governance mechanism (Nature Medicine, maj 2021) och Solidarity and universal preparedness for health after covid-19 (BMJ, januari 2021).

I allt detta spelar kunskap, forskning och utbildning en avgörande roll. Här har KI, tillsammans med andra ledande universitet inom EU, ett stort ansvar att driva utvecklingen framåt. I samband med det svenska ordförandeskapet kommer därför KI att på olika sätt arbeta för att bidra med vår kompetens och vårt engagemang. Några exempel:

• Under 2021 etablerades Centrum för hälsokriser vid KI. Syftet är bland annat att driva policyutveckling och i samverkan med andra aktörer sätta agendan för ökad hälsokrisberedskap. Det gäller inte minst inom ramen för EU.
• I höstas byggde vi ut EU-representationen i Bryssel som vi har inom ramen för universitetsalliansen Stockholm trio (KI, KTH och Stockholms universitet). Tanken är bland annat att vi genom en ökad närvaro i Bryssel ska kunna stödja våra forskare att ta hem fler anslag från de olika EU-anknutna forskningsprogrammen, men ambitionen är också att vi ska kunna arbeta mer aktivt med poIicypåverkande insatser.
• I början av februari kommer rektorerna från universiteten i Stockholm trio befinna sig i Bryssel för två dagar fyllda med möten och diskussioner med representanter för olika strategiska EU-aktörer
• Direkt efter mötena i Bryssel, den 9 februari, arrangerar KI ett seminarium inom ramen för det svenska ordförandeskapet i EU i dialog med Socialdepartementet och Utrikesdepartementet: Convergence on Global Health – Joint action with reference to the new EU Global Health Strategy. Seminariet kommer att streamas live och du är välkommen att anmäla dig till online diskussioner kring seminariet via Global Conversations: Global Conversations on Sustainable Health – The new EU Global Health Strategy
• I slutet av ordförandeperioden arrangeras också en större konferens: Presidency Conference on the Future of Life Sciences i KI:s Aula Medica. Konferensen arrangeras av regeringen och planeras av regeringens life science-kontor, men även här räknar jag med att KI kommer att vara en aktiv part både inför och under konferensen.

Mycket är alltså på gång och mer kan dessutom göras för att sätta ännu mer fokus på hälsofrågorna på EU-nivå. Det faktum att Sverige är ordförandeland i EU:s ministerråd samtidigt som denna sektor prioriteras av EU genom olika strategiska satsningar bör rimligen leda till att Sverige mer aktivt driver på i dessa frågor.

Bättre hälsa för alla

I KI:s Strategi 2030 har vi slagit fast att KI ska driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. Det är i grunden samma mål och vision som EU ger uttryck för i sin strategi för global hälsa. Att KI, som EU:s ledande medicinska universitet, finns inom det nuvarande ordförandelandets gränser är ytterligare ett starkt argument för att Sverige bör ta ett stort ansvar när det gäller EU:s hälsopolitiska agenda.