Psykiatri- Sjukvårdens vattendelare
Psykiatri är ett obligatoriskt inslag i utbildningen för alla blivande sjuksköterskor. Men hur är det egentligen att jobba inom psykiatrin? I det här inlägget reder jag ut vanliga fördomar och missförstånd om vad som verkligen pågår på andra sidan sjukhusväggarna.
Psykiatri är lite av en vattendelare inom sjukvården eftersom ämnet tenderar att väcka starka känslor. Några tänker kanske på patienter med psykos eller hallucinationer medan andra kanske får upp bilder av tvångsscenarion. Men psykiatrisk vård syftar inte till att begränsa människor och tvinga dem till saker- tvärt om. Ordet Psyche härstammar från grekiskans ord för själ. Därmed kan psykiatri förstås som just vård av själen även om det givetvis även innebär att man vårdar kroppen när det behövs. Arbetsuppgifterna varierar dock gentemot somatiken, en sjuksköterska inom psykiatrin lägger generellt sett mindre fokus på kroppsfunktioner och mer fokus på samtal och vårdplanering.
Det finns sjuksköterskor som jobbar som verksamhetschefer men som säger att de aldrig skulle klara av att jobba inom psykiatrin. Det beror på att vissa sjuksköterskor är mer intresserade av kroppens mående än själens mående. Inom psykiatrin tränas sjuksköterskor i att hjälpa patienter till att främja psykisk hälsa vilket kan innebära att motivera patienter till att välja ”bättre” val i livet. En patient med alkoholmissbruk kan få hjälp med att trappa ned, en annan patient med depression kan få hjälp med att regelbundet gå och prata med någon som exempel. Det som är sjuksköterskans uppgift är att samtala med patienten och identifiera olika problem och samtidigt vägleda och inspirera patienten till att handla annorlunda. Denna typ av arbete är långsiktigt och kräver mycket tålamod. Är du en person som aldrig ger upp på människor passar du mer än väl in på yrket.
Det finns många fördomar om psykiatrin. Det beror på att de bottnar i spekulationer eller gissningar som människor gör, att de inte sett hur psykiatrin bedrivs med egna ögon. En av de vanligaste som jag stött på är att vårdpersonal utför tvångsåtgärder på människor i onödan, men det stämmer inte. Tvångsåtgärder är alltid en sista utväg och görs aldrig om man kan göra på annat sätt. En annan vanlig missuppfattning är att patienterna alltid är hotfulla, vilket inte heller stämmer. Självklart är patienterna sårbara eftersom de är en del av vårdkedjan men att anta att en människa är hotfull för att den befinner sig på en specifik vårdavdelning är som att säga att alla fåglar är svanar, det går med andra ord inte. Dessutom är inte hotfull en egenskap som människor har utan det är ett beteende. Och beteenden kan utlösas hos människor av en rad olika saker. När jag är trött men inte får sova kan jag bli irriterad till exempel.
Kort sagt, inom psykiatrin gäller det att fokusera på människors beteenden och orsaken till varför. Människor fungerar likadant oavsett om de är sjuka eller inte. Om du ser att någon beter sig ilsket kan du prova att göra som de gör i psykiatrin: säg att du ser att någon är arg och fråga varför. Då har du neutraliserat situationen genom att bemöta dennes känslor vilket gör att personen blir mindre arg. Bra va?
Har ni frågor om psykiatrin kan ni skriva till mig här på bloggen. Annars önskar jag er en god jul och ett gott nytt år så ses vi 2023!
Allt gott,
/Johanna
Johanna sjuksköterskestudent
Jag läser termin 5 på sjuksköterskeprogrammet och är som mest intresserad av hälsa och sjukvård ur ett globalt perspektiv. När jag var liten var min största dröm att få åka någonstans inom Centralafrika och upptäcka den naturrika regnskogen. Nu, 20 år senare är jag påväg att ta mitt första kliv utanför Europa och till Uganda med KI's hjälp och min dröm har (nästan) gått i uppfyllelse. Jag är väldigt intresserad av utbildning och undervisning så har du några som helst frågor om sjuksköterskeutbildningen eller studentlivet på KI är det bara att skriva till mig. Vi hörs!
0 kommentarer