Studentbloggen

Varför behöver vi ta blodprover? Och var hamnar proverna efter? Jag tror att många har undrat över vilka som egentligen ligger bakom alla prover som tas inom sjukvården. Låt oss nu gå igenom det hela och kanske hittar du ett svar i den här bloggen!

En biomedicinsk analytiker, eller BMA som vi kallar oss, är en av sjukvårdens viktigaste detektiver – men vi hamnar ofta i skuggan och syns inte så mycket inför patienter. När en läkare beställer ett blodprov, biopsi eller odling är det biomedicinsk analytikern som tar emot, analyserar och kvalitetssäkrar dessa prover. Resultaten skickas sedan tillbaka till läkaren som underlag för diagnos, rätt behandling och uppföljning.

”Utan vårt arbete skulle läkaren bara gissa fram ett resultat!”

Men att arbeta med prover handlar inte bara om att trycka på knappar eller titta i mikroskop, eftersom varje prov är unikt och kräver noggrannhet, precision och mycket av detektivarbete. Vi kontrollerar att provet är rätt märkt, hanterat korrekt och att inget riskerar att påverka resultatet.

Från prov till resultat

Efter att blodprovet lämnat patienten transporteras det till laboratoriet där vi sorterar, förbereder och analyserar det med olika tekniker – från blodstatus och hormontester till avancerade molekylärbiologiska metoder. Resultaten sammanställs och skickas sedan vidare till läkaren, ofta inom bara några timmar, redo att användas i vård och behandling.

Biomedicinska analytikerprogrammet är uppdelat i två stora inriktningar som är laboratoriemedicin (Labmed) och klinisk fysiologi (Klinfys). Inom både inriktningarna går utvecklingen snabbt. Det innebär att biomedicinska analytiker ofta arbetar med avancerade tekniker för att utföra analyser och undersökningar. Men det beror också på vilket område du själv väljer att jobba i framtiden, eftersom vissa moment kräver fortfarande manuellt arbete och noggrann handpåläggning.

Laboratoriemedicin (Labmed)

Älskar du att stå i labbet? Kanske inte är så förtjust i patientkontakt? Eller helt enkelt brinner för kemi och biokemi – då är det laboratoriemedicin raka vägen. Som laboratoriemedicin kan du, till exempel välja att arbeta inom klinisk kemi, mikrobiologi, hematologi, immunologi/transfusionsmedicin, farmakologi eller molekylärbiologi.

Själv har jag valt inriktningen laboratoriemedicin och har aldrig ångrat mig. Just nu har jag kommit en bit in i kursen Bioanalyser 1, och den är verkligen fylld med praktiska moment. Hittills har jag fått göra tre laborationer: mikroskopering, centrifugering och en ELISA-labb.

Du kan läsa på Studentberättar för att få en känsla av hur Maja tycker om att studera inriktning laboratoriemedicin.

Klinisk fysiologi (Klinfys)

Till skillnad från laboratoriemedicin handlar klinisk fysiologi mer om att analysera kroppens funktioner direkt hos patienten. Om du väljer denna inriktning får du arbeta med de bästa undersökningar som EKG, ultraljud, spirometri och EEG. Jag rekommenderar starkt att välja denna inriktning om nu gillar att träffa patienter och vill förstå hur olika organ fungerar i realtid.

Du kan läsa på Studentberättar för att få en känsla av hur Thea tycker om att studera inriktning klinisk fysiologi.

Möjligheter som finns efter utbildningen

Men vad händer efter examen? Jo, eftersom programmet ger både en akademisk examen (Medicine kandidatexamen) och en yrkesexamen (Biomedicinsk analytikerexamen), öppnas flera möjligheter. Som jag har sett och fått veta, väljer många att jobba på sjukhuslaboratorier eller andra labbar som finns runt om i landet, men det finns också chansen att arbeta utomlands. Något som kanske är viktigt att nämna är att det är brist på biomedicinska analytiker i hela landet, vilket innebär att arbetsmarknaden för biomedicinska analytiker har låg konkurrens. Du kan även välja att studera vidare på master- eller magisterprogrammet vid KI, eller på de lärosäten, vilket sedan kan leda till en forskningskarriär. Programmet är väldigt brett och möjligheterna är nästan oändliga…

Jag hoppas att denna blogg har gett dig en bättre förståelse för vad en biomedicinsk analytiker gör. Har du frågor? Tveka inte att höra av dig om det är något mer du vill veta eller om jag har missat något viktigt.

/Hoang, biomedicinska analytikerstudent