Studentbloggen

Vi har äntligen nått jullovet! Det betyder att vi äntligen kan njuta av lite vila och fira högtiderna. Men för många KI-studenter kan det vara svårt att verkligen koppla av. Detta beror på att många KI kurser är upplagda så att de startar innan jullovet och avslutas efter nyår. Och eftersom slutet av en kurs oftast markeras med en tenta, innebär det att tentaperioden väntar så fort lovet är över.

Detta är fallet för mig just nu, som student på termin 3 på tandläkarprogrammet, då jag har två (!) tentor efter jullovet. Men ärligt talat är jag inte stressad alls! Tack vare en studieteknik som jag har utvecklat i min studierutin, och som jag gärna vill dela med er i det här blogginlägget. Det är en teknik som gör mitt pluggande mycket mer effektivt, mindre tidskrävande och, helt ärligt, roligt! Tack vare den har jag aldrig underkänts på en skriftlig tenta i hela mitt liv, och efter 6 år av heltidsstudier på universitet kan jag säga att jag har skrivit många!

Chunking: en minnesstrategi

Har du någonsin funderat på varför du skriver ditt telefonnummer som 072-123-4567 istället för 0721234567? Det förra gör det lättare att komma ihåg, eller hur? Detta är i grunden chunking-metoden; att bryta ner information i mindre delar för att göra det lättare för hjärnan att lagra och bearbeta den. Om din hjärna vore en dator, skulle du i princip skapa en zip-fil!

Rolig fakta: chunking används av världens bästa schackmästare för att maximera sin minneskapacitet kring olika drag som en schackpjäs kan göra. Men eftersom jag är långt ifrån en schackmästare, går vi vidare till hur vi kan använda chunking i studier:

Exempel 1:

Inom tandläkarprogrammet behöver vi lära oss i vilken ordning permanenta tänder erupterar hos ett barn. Till exempel, i underkäken erupterar först 6:or, sedan 1:or, 2:or, 3:or, 4:or, därefter 5:or och till sist 7:or. (Denna numrering är ett standardiserat system inom tandvården att identifiera och räkna tänder, där varje siffra står för en viss typ av tand, till exempel framtänder, hörntänder och kindtänder.) Alla tänder i eruptions ordning blir alltså: 6123457.

Jag har delat upp denna information i bitar (eller “chunks”) på följande sätt:

1. Först memorerar jag siffrorna 1–7 i ordning, alltså 1234567.
2. Sedan tar jag siffran 6 och placerar den i början.

Genom att ha memorerat 6123457 kan jag nu komma ihåg den korrekta eruptionsordningen för underkäken på mindre än en minut!

Exempel 2:

Inom alla medicinska utbildningar på KI läser vi mycket grundläggande anatomi. Till exempel behöver vi kunna lagren i epidermis i epitelet, som kan vara följande (från ytan och inåt): Stratum: corneum, lucidum, granulosum, spinosum, basale.

Här kan man dela upp informationen i bitar (eller “chunks”) på följande sätt:

1. Först tar man initialerna av varje lager: c, l, g, s, b.
2. Sedan skapar man en rolig minnesregel av dem! Till exempel: cats like (to) growl, scratch (and) bite.

Och sedan är det bara att tänka något roligt för att koppla meningen till epitelen, vad skulle en katt egentligen göra mot huden? (growl, scratch, bite!) Genom att memorera den här meningen kan du enkelt komma ihåg alla epitelets lager. (Tips: Det funkar bäst om du hittar en riktig katt att tänka på. Om du inte har eller känner en kan du använda min kompis siro.)

Att kunna memorera saker är en otrolig färdighet som vi ofta underskattar hur roligt det faktiskt kan bli om vi tillåter det! Jag hoppas att du har haft nytta av detta och att du kan hitta sätt att implementera det i din egen studierutin.

Tack för att du läste, och håll utkik nästa år efter fler inlägg!

God jul och gott nytt år! // Maria, tandläkarstudent