Det är dags att söka till styrelsen för Klimatföreningen på Karolinska Institutet!

Nu är jag ju lite biased men SÖK FÖR TUSAN! Det är så viktigt arbete vi har framför oss för att skapa goda förutsättningar för oss och för vår planet. Ganska bra grej att vara engagerad i visst?!

Vad gör vi då?

Jo, föreningen jobbar för att sprida miljöengagemang bland Karolinska Institutets studenter samt att främja det miljömässiga arbetet på Karolinska Institutet. Vi tror starkt på att inspirera till bättre val för såväl miljön som för vår hälsa. Vi jobbar för att sprida miljöengagemang och kunskap bland Karolinska Institutets studenter samt att främja det miljömässiga arbetet på universitetet. Kunskapen sprider vi genom såväl evenemang och informationsspridning samt inspirerande föreläsningar och jobb med lokala miljöaktörer.

Hur ska du göra nu?

Så klicka in på länken här och sök till de olika posterna i styrelsen. Är du nyfiken på oss och vill ta kontakt med oss? Kika in på vår Facebooksida här och skicka iväg ett meddelande.

Under denna del av kursen har vi som sagt pratat mer om psykiskt status.

Psykiskt status är en del som ska finnas med i journalen på en patient. En kan säga att det är en ögonblicksbild av patienten vi har framför oss. Denna bild har ett kort bäst före datum vilket innebär att vi behöver tänka till och notera vid varje möte. På så sätt kan vi också se skillnader över tid i psykiskt status. Psykiska statusen kompletterar anamnesen, alltså de frågor vi ställer och de svar vi får, och kan få oss att få en bättre helhetsbild av patienten. 

Så vad är egentligen en psykiskt status?

En kan säga att det är observerbara uttryck för hjärnans funktioner och innefattas av tio olika delar som en som psykolog bör tänka över och reflektera kring. Delarna som är viktiga är följande:

  • Yttre kännetecken och beteende

    Som ett första intryck av exempelvis klädsel och hygien. Viktigt att vara saklig i journalen.

  • Kognitiv status

    Här kollar vi av vakenhetsgrad – om hen är vaken, trött, stuporös (vaken men reagerar inte på stimuli) eller liknande. Vi kollar även av orienteringsgrad – om hen har koll på person, tid, plats och situation. Utöver det kollas andra kognitiva funktioner, så som minne och logik.

  • Kontaktförmåga

    Här kollas formell kontakt och emotionell kontakt av. Med formell kontakt menas om patienten kan ge sakliga svar på ställda frågor och följer grundregler för samtal och med emotionell kontakt menas det emotionella gensvaret i ett samtal och patientens attityd. Detta kan ses i ansiktsuttryck, kroppsspråk, tonläge, ögonkontakt, språk, initiativförmåga och engagemang.

  • Stämningsläge och affekter

    Här kollar vi av vilken grundstämning eller vilket stämningsläge som patienten är i. Verkar det vara normalt, förhöjt, sänkt, växlande eller irritabelt? Vi testar också om stämningen är avledbar, går det komma vidare och avleda patienten om du exempelvis pratar om intressen? Vi noterar också så kallade affekter, alltså observerbara känslouttryck som patienten uppvisar.

  • Psykomotorik

    Vi kollar även hur patienten rör sig i rummet, hur hen svarar och hur ansiktsuttrycken ser ut.

  • Perception

    En annan viktig del att kolla av är om patienten upplever någon typ av illusion alltså felintryck av verkligheten eller om  hallucinationer, så som röster, syner, lukt eller smak, förekommer.

  • Tankarnas form och förlopp

    HUR patienten tänker är också en viktigt. Hur verkar tankarna vara? Går det hänga med? Uppstår plötslig tystnad, skapar patienten egna ord och så vidare.

  • Tankarnas innehåll

    Vi fortsätter med VAD patienten tänker. Detta innefattar eventuella vanföreställningar, alltså tankar eller idéer som är uppenbart felaktiga. Dessa kan vara exempelvis depressiva (skuld, skam, otillräcklighet – men saknar sanning), megalomana (uppfattning om att en har mycket makt och är mycket viktig) eller hänsyftningsidéer (vardagliga händelser har stor betydelse, meddelande till dem eller att folk pratar om hen).

  • Suicidalitet

    Ett viktigt avsnitt att kolla av. Vi kollar detta med hjälp av något som kallas suicidstegen, på så sätt får vi reda på om och hur patienten tänker kring liv och död.

  • Sjukdomsinsikt

    Här frågar vi oss om patienten anger sig sjuk och om patienten mottar eller motsätter sig vård.

 

Vi är sedan lite drygt en vecka sen klara med pedagogik och retorik-delen av kursen och är nu inne på moment två av Klinisk Metod.

I momentet kommer vi sammanfatta och integrera mycket tidigare kunskap från programmet. Efter momentet förväntas vi:

  • på ett professionellt sätt kunna genomföra en bedömning inför psykologisk behandling vilket innefattar att kunna ta anamnes, göra en funktionell analys, och göra psykiatrisk diagnostisk bedömning
  • kunna redogöra för och tillämpa författningar relevanta för psykologisk behandling
  • kunna redogöra för och tillämpa etiska principer centrala för psykologisk behandling, inkluderande beaktande av de mänskliga rättigheterna samt mäns våld mot kvinnor
  • kunna redogöra för vad som ingår i samt författa en journalanteckning
  • kunna redogöra för upplägget av klientarbete under handledning vid psykologprogrammet samt redogöra för handledningens funktion och vilket ansvar handledare respektive student har under handledningen

Momentet är redan i full gång.

Vi har redan examinerat en del av momentet vilket innebar att vi skulle göra en funktionell analys och beskriva den på ett bra sätt för en patient. Vi har också påbörjat ett arbete med att bli bättre på att skriva journaler och ta psykiskt status på en patient. Återkommer till vad det är i ett senare inlägg. Denna veckan började vi även med bedömningar och övar på detta i mindre grupper parallellt med att vi har workshops med olika psykologer gällande exempelvis svåra fall, barn och unga och tvångsvård. Mycket på en gång med andra ord. Det gäller att ha tungan rätt i munnen och kämpa på med en sista hemtenta och en sista muntlig examination. Sen är det ju sjukt nog sommarlov.

På tal om sommarlov – har börjat bada mer ofta igen och jag ÄLSKAR DET! Sommar deluxe!

Eftersom jag var på praktik större delar av terminen så har jag blivit relativt lite påverkad av distansstudier.

Två och en halv veckor än så länge och nu är det bara en och en halv kvar. Än så länge har jag själv inte påverkats speciellt negativt men jag saknar att träffa klassen otroligt mycket. När vi gick ut på praktiken var inte Covid-19 på tapeten och det kändes så fint att vi skulle få hänga ihop en intensiv månad innan sommaren. Men så blev det ju inte.

Istället hänger vi på Zoom.

Som resten av Sverige känns det som. Zoom kom från ingenstans och nu är det Ö V E R A L L T. Tycker fortfarande att det fungerar allmänt bra med Zoom. Både under föreläsningar, diskussioner och grupparbeten. Som med allt finns det ju fördelar och nackdelar med att plugga hemifrån. Så jag tänkte presentera mina topp tre hur jag gör för att göra hemmaplugget så bra som möjligt.

Första och bästa just nu (och den som sticker mest i ögonen om en inte har för det är ingen quick fix..) BALKONG! Eller soligt fönster!

Fattar att det är en del suckar om en inte har tillgång till balkong eller soligt fönster men alltså det gör mina dagar SÅ mycket härligare. Svårt att fixa fram såklart, men om du har en uteplats eller en gräsplätt i närheten kanske det går smita ut en sväng och sitta ute? Själv blir jag inte störd av ljud omkring utan sitter med glädje på balkongen trots att solen skiner i ögonen och det låter lite från andra håll och kanter. När motivationen tryter är det guld att sätta sig i solen och snabbt kommer en in i det hela och kör på.

Nummer två är struktur med plugg och pauser.

Det är lätt att plugg, vardag och fritid flyter samman när en sitter hemma. Nu har vi haft live-föreläsningar och då är det ju vissa tider att förhålla sig till. Så framför allt om det är inspelat – strukturera upp tiden med plugg, paus och fix hemma. För fix hemma tar ju liksom inte slut så det gäller att ändå starta igång med plugg.

Sist ut är att fixa din lilla plugghörna och att fixa den i tid.

Att hitta din plats och på något sätt skärma av den till att du ska plugga. Sitt bekvämt och sitt där du känner dig redo för plugg. Jag kan sitta lite hur som och var som men jag tjänar så otroligt mycket på att vara startklar när det börjar. Att ha plockat fram dator, laddare, block och pennor om jag behöver det och gjort ett dokument i google docs om jag skriver i det. Då är jag redo för att inhämta kunskap efter det!

Hur tänker ni om att överleva hemmaplugget? Gillar ni eller ogillar ni att plugga hemifrån?

Veckan började alltså med pedagogik och retorik som jag skrev i inlägger här.

Igår examinerade vi delen i pedagogik och retorik genom att ha ett tjugo minuters långt framträdande. Där skulle vi visa på tydlig avgränsning av ämnet och ge klara definitioner av centrala begrepp. Argumentationen skulle vara väl underbyggd, insatsen skulle ha en tydlig struktur med inledning, huvuddel och avslutning. Framförandet skulle vara anpassat till den tänkta publiken där språket skulle vara klart och lättbegripligt. Även kroppsspråket skulle följa
basala retoriska principer gällande exempelvis ögonkontakt och hållning. Vi skulle använda oss av Logos, Pathos samt Ethos i vårt framförande. Framträdandet skulle dessutom vara väl inövat utan ett manus att läsa innantill av.

Logos, Pathos och Ethos?

Vad är det då? Jo, kortfattat så är logos förnuftet där talaren vill visa sakkunskap. Pathos är känslan där vi vill skapa gemenskap och ethos är identitet där vi vill skapa en självbild.

Mitt ämne var behandling för depression och målgruppen en gymnasieklass.

Och jag och min grupp, som jag diskuterade uppgiften med, valde att följa med en fiktiv person för att hålla en röd tydlig tråd. Jag försökte få informationen relevant för målgruppen genom att hålla personen till en gymnasieelev, fånga in att många har någon form av erfarenhet av depression och genom att engagera under föreläsningen.

Nu är det ju andra tider.

Så vi hade ingen gymnasieklass framför oss. Istället spelade vi in i grupper genom zoom. Det hade såklart varit kul att ha en riktig klass framför sig – men nu känns det kul att vi har allas filmer sparade! Kommer kika igenom min och se vad jag vill öva på. För att hålla föredrag och presentationer tycker jag är otroligt roligt!