Psykiskt status – vad är det?
Under denna del av kursen har vi som sagt pratat mer om psykiskt status.
Psykiskt status är en del som ska finnas med i journalen på en patient. En kan säga att det är en ögonblicksbild av patienten vi har framför oss. Denna bild har ett kort bäst före datum vilket innebär att vi behöver tänka till och notera vid varje möte. På så sätt kan vi också se skillnader över tid i psykiskt status. Psykiska statusen kompletterar anamnesen, alltså de frågor vi ställer och de svar vi får, och kan få oss att få en bättre helhetsbild av patienten.
Så vad är egentligen en psykiskt status?
En kan säga att det är observerbara uttryck för hjärnans funktioner och innefattas av tio olika delar som en som psykolog bör tänka över och reflektera kring. Delarna som är viktiga är följande:
-
Yttre kännetecken och beteende
Som ett första intryck av exempelvis klädsel och hygien. Viktigt att vara saklig i journalen.
-
Kognitiv status
Här kollar vi av vakenhetsgrad – om hen är vaken, trött, stuporös (vaken men reagerar inte på stimuli) eller liknande. Vi kollar även av orienteringsgrad – om hen har koll på person, tid, plats och situation. Utöver det kollas andra kognitiva funktioner, så som minne och logik.
-
Kontaktförmåga
Här kollas formell kontakt och emotionell kontakt av. Med formell kontakt menas om patienten kan ge sakliga svar på ställda frågor och följer grundregler för samtal och med emotionell kontakt menas det emotionella gensvaret i ett samtal och patientens attityd. Detta kan ses i ansiktsuttryck, kroppsspråk, tonläge, ögonkontakt, språk, initiativförmåga och engagemang.
-
Stämningsläge och affekter
Här kollar vi av vilken grundstämning eller vilket stämningsläge som patienten är i. Verkar det vara normalt, förhöjt, sänkt, växlande eller irritabelt? Vi testar också om stämningen är avledbar, går det komma vidare och avleda patienten om du exempelvis pratar om intressen? Vi noterar också så kallade affekter, alltså observerbara känslouttryck som patienten uppvisar.
-
Psykomotorik
Vi kollar även hur patienten rör sig i rummet, hur hen svarar och hur ansiktsuttrycken ser ut.
-
Perception
En annan viktig del att kolla av är om patienten upplever någon typ av illusion alltså felintryck av verkligheten eller om hallucinationer, så som röster, syner, lukt eller smak, förekommer.
-
Tankarnas form och förlopp
HUR patienten tänker är också en viktigt. Hur verkar tankarna vara? Går det hänga med? Uppstår plötslig tystnad, skapar patienten egna ord och så vidare.
-
Tankarnas innehåll
Vi fortsätter med VAD patienten tänker. Detta innefattar eventuella vanföreställningar, alltså tankar eller idéer som är uppenbart felaktiga. Dessa kan vara exempelvis depressiva (skuld, skam, otillräcklighet – men saknar sanning), megalomana (uppfattning om att en har mycket makt och är mycket viktig) eller hänsyftningsidéer (vardagliga händelser har stor betydelse, meddelande till dem eller att folk pratar om hen).
-
Suicidalitet
Ett viktigt avsnitt att kolla av. Vi kollar detta med hjälp av något som kallas suicidstegen, på så sätt får vi reda på om och hur patienten tänker kring liv och död.
-
Sjukdomsinsikt
Här frågar vi oss om patienten anger sig sjuk och om patienten mottar eller motsätter sig vård.
0 kommentarer