Respons gällande att känna sig vilsen
Kompisar.
Jag fick otrolig respons på detta inlägg. Många kände igen sig och många snubblade runt med exakt samma vilsna känsla inombords. Tack för att ni mailar och hör av er och snackar med mig! Det är så fint.
Jag såg precis att en av sökningarna som ledde in till min blogg var vill inte jobba som psykolog. Fnissade lite inombords samtidigt som det gjorde ont att åter se att det är fler som grubblar.
Mina egna grubblerier då?
Jo men trots att de finns där och trots att det är jobbigt att inte veta hur kommande år kommer bli och vart tiden kommer leda så är det så otroligt många anledningar till varför det ändå känns rätt. Som jag nämner i inlägget ovan. Så jag är oftast lugn i båten.
Och det här med förändringar.
Jag älskar utmaningar, älskar att göra nytt – men stora förändringar tar otroligt mycket av mig. Jag bli sentimental, vill stoppa tiden, vill absolut inte se att en era är förbi och vill heller inte växa upp. Detta kan vara en ytterligare aspekt till varför det känns jobbigt att mina fem år närmar sig slutet. Jag älskar att plugga, älskar mina klasskompisar och älskar flexibiliteten av att plugga. Det är vad jag kan och vad jag är van vid. Därför är det jobbigt att släppa den sargen och gå in i något – som potentiellt är ännu bättre. Trygghet och rutiner ni vet. Det gillar vi människor allt som oftast trots allt.
0 kommentarer