5 typer av examinationer

11 januari, 2021

Läkarprogrammet har bjudit på totalt runt 50 examinationer av olika slag – alltifrån tenta och dugga till praktiskt prov. I detta inlägg djupdyker vi i examinationens värld och tar reda på lite mer om varje examinationsform.

I förbifarten vill jag också önska er befintliga studenter ett stort lycka till med era examinationer denna vecka! Se till att läsa mina tidigare inlägg om tentaplugg:

Examinationsformer på läkarprogrammet

Den allra vanligaste examinationsformen är helt klart salstentan (skriftlig tenta). Unikt för läkarprogrammet är också de många praktiska examinationer som vi gör parallellt med skriftliga examinationer.

Dugga – En mini-tenta som äger rum under kursens gång. Kan ske skriftligen, muntligen eller digitalt.
- Quiz – Ett ännu mindre omfattande och inofficiellt kunskapsförhör, som inte alltid är obligatoriska eller poänggivande.
Tenta – Den avslutande examinationen i slutet av en kurs.
- Salstenta (skriftlig tenta) – En individuell skriftlig/digital examination i storsal med andra studenter.
- Munta – En examination i grupp där studenten ombeds svara på frågorna muntligt i stället för skriftligt.
- Hemtenta – En examination som är helt lik salstentan, frånsett att dem sker hemifrån på datorn.
Praktisk examination – Testar dina praktiska färdigheter från kursen.
- OSCE – Står för ’Objective structured clinical examination’ som är en standardiserad form av stationsbaserad praktisk examination och används flitigt på läkarutbildningen.
- Sit-in – En handledare (läkare) sitter med på rummet och bedömer dig under ett helt vanligt patientmöte: från samtal och undersökning till handläggning och slutgiltig bedömning av patienten.
Inlämningsuppgift – Uppgift/ämne som studenten ska redovisa skriftligen innan angiven deadline.
- Examensarbete – Ett exempel på en mer omfattande inlämningsuppgift som löper över en hel termin.
Presentation – I stället för eller utöver att lämna in arbetet, presenterar man det också muntligen framför andra studenter.

Dugga

För oss studenter är duggor eller quiz ypperliga kontrollstationer, dvs. tillfällen att checka av huruvida vi ligger i fas eller inte. Överlag tycker jag att vi haft alldeles för få sådana. Allra flest duggor/quiz hade vi på preklin (de första terminerna), vilket ju inte är konstigt som nybliven läkarstudent.

De gångerna duggor har tillämpats under en kurs, har det absolut motiverat mig till att lägga ner mer krut på plugget. Eller så beror det bara på att min studiemotivation sjunkit i takt med ökad terminstillhörighet och att jag försöker skylla det på färre duggor haha.

Anatomikunskaperna dag 0 på läkarprogrammet 🧠

Salstenta VS hemtenta

Majoriteten av examinationer sker idag i form av salstentamen. Det är fortfarande den examinationsform som med minst resurser (tid, pengar, personal) ger störst rättvisa (opartisk bedömning) och högst säkerhet (minst fusk). I pandemitider har digitala hemtentor i viss mån ersatt salstentor. Men det återstår ännu utmaningar i hur man ökar säkerheten och möjligheterna till övervakning under hemtentor, för att minimera fusk.

Skriftliga examinationer lämpar sig bra vid bedömning av studenternas teoretiska och faktamässiga kunskap. Alla kurser och moment lämpar sig dock inte för detta. Eller rättare sagt, skriftliga examinationer kan inte testa alla typer av färdigheter/förmågor. Inom just läkarutbildningen finns exempel på mycket som behöver examineras på andra sätt (se nedan).

Praktisk examination

En hel del av en läkares kliniska färdigheter – som att samtala med en patient, fatta adekvata och snabba beslut under tidspress, liksom att kommunicera effektivt med olika yrkesgrupper, är sådant som inte går att bedöma genom en skriftlig examination. Lösningen på detta är pratiska examinationer.

Praktiska examinationer i form av OSCE/stationsbaserade är den absolut mest resurskrävande examinationsformen, sett till både tid och pengar. Först och främst sprider man ut examinationstillfällena över tid och rum. Vi är ju otroligt många i varje klass, så det vore omöjligt att samtliga 140 pers skulle utföra det praktiska provet samtidigt. Därför behövs fler läkare som behöver närvara på varje station och bedöma varje läkarstudent. På vissa stationer behöver man hyra in skådespelarpatienter och mycket medicinsk utrustning behöver också införskaffas.

Sit-in – En praktisk examination kan gå till på många olika sätt. En sit-in skiljer sig inte mycket från det vardagliga arbetet som en läkare gör. Själva sit-in sker också på arbetsplatsen (din praktikplats) med en riktig patient. Den enda skillnaden är att din handledare är med inne på rummet och bedömer dig aktivt enligt en mall från kursen.

OSCE – Studenterna får i grupp olika starttider och roterar runt individuellt mellan de olika stationerna/rummen. När tiden är ute roterar man till nästa rum. Inne på varje rum står instruktioner om vad du ska göra inom tidsramen. Exempelvis kan en station handla om att du ska handlägga en patient som kommer till dig på akuten pga buksmärta. Ibland finns en riktig patient/skådespelare och ibland endast en docka. Sedan finns det också en läkare på rummet som bedömer dig enligt en strukturerad bedömningsmall.

Inlämningsuppgift och presentation

Projektarbeten, inlämningar och presentationer har varit sällsynta företeelser på läkarprogrammet. Det jublar vi över på läkarprogrammet, eftersom det är välkänt att du aldrig riktigt kan ’bli klar’ med en uppsats/text/presentation. Du kan för evigt, fördjupa och förkovra dig inom ett ämne. Däremot främjar projektarbete och textskapande, kreativt tänkande och teamarbete, vilket plugg inför enskilda examinationer inte gör på samma sätt.

Vid närmare eftertanke levererade både preklin (termin 1-4) och sista terminen allra flest grupparbeten och inlämningsuppgifter. Allt detta beror nog på att kurserna på dessa terminer var lämpade för sådana examinationsformer och att studenterna nog lärde sig mer på detta sätt. På termin 1-4 hade vi många laborationer, vetenskapliga arbeten och presentationer, vilket ju är betydligt mer stimulerande än att plugga in allt på egen hand. Väl inne på termin 11 lärde vi oss om hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, där en sedvanlig salstenta inte riktigt hade tillfört förståelse på samma nivå som genom seminarier och grupparbeten.

Glöm inte att kolla in min senaste video som visar alla mina praktikplatser genom läkarprogrammet: