Att jobba med döden som läkare

Publicerat: 30 september, 2020

Alla läkare kommer förr eller senare att komma i kontakt med döden. När detta händer, är det viktigt att ha emotionell beredskap liksom teoretisk och praktisk kunskap kring döden. Det här inlägget kommer därför att handla om hur läkare jobbar med döden till vardags och hur läkarutbildningen förbereder oss inför detta.

Förberedelser kring döden på läkarutbildningen

Läkarprogrammet på KI har exponerat oss för döden på en rad olika sätt. En styrka med utbildningen är just att läkarstudenter tidigt introduceras till döden, liksom att vi tidigt kommer ut på praktik. På så sätt får studenterna en verklighetstrogen bild av läkaryrket och mer tid att lära sig bemöta döden. Samtidigt kan de som inte klarar av detta hoppa av utbildningen så tidigt som möjligt.

Utbildningen har dels gett oss möjlighet att komma i fysisk kontakt med döden, men dels också gått igenom teoretiska kunskaper relaterade till döden.

Utbildning kring döden:

  • Dissektion – På termin 2 läste vi anatomi och hade därför dissektioner. Syftet var då att lära oss om den friska människokroppens uppbyggnad. Här såg jag en död människokropp för allra första gången. Läs mer om dissektion.
  • Obduktion – På termin 3 läste vi patologi och hade därför obduktion som utfördes av patologer (läkare) på sjukhus. En obduktion utförs i syfte att finna en dödsorsak hos en patient avliden på sjukhus, där dödsorsaken är oklar men där man inte misstänker något brott. Läs mer om obduktion.
  • Likvisning – På termin 11 läser vi rättsmedicin och fick därför se ett lik på Rättsmedicin i Solna. Rättsmedicin sköts av rättsmedicinare (läkare) som har i uppgift att bland annat obducera avlidna personer, där misstanke om brott finns.
  • Dödsfall på sjukhus – Med tanke på alla praktikplatser vi varit på inom vården, vore det underligt om ingen av oss hade bevittnad en avliden patient någon gång.
  • Teori – Under utbildningen har vi haft teoretiska genomgångar kring hur en läkare kan leverera tuffa besked eller ställa de svåra frågorna. Det kan handla om att tala om för en patient att denne inte har lång tid kvar att leva. Som läkare behöver du kunna fråga patienten om denne har tankar på döden eller självmord. Sedan har vi även fått utbildning i hur vi säkerställer att en människa är död.

Läkaryrket och döden

Dödsfall på sjukhus VS. dödsfall utanför sjukhus

Läkare kommer i kontakt med döden på olika sätt. Ett vanligt exempel är när en patient avlider på sjukhuset. Det sker oftast inom kontrollerade former där vårdpersonal vet dödsorsaken. Svårare blir det när en person avlider utanför sjukhus – i hemmet, på särskilt boende eller ute i samhället. Då kallas läkare till platsen betydligt senare än vid ett dödsfall på sjukhus, samtidigt som omständigheterna kring dödsfallet är betydligt mer oklara, vilket kan försvåra läkarens arbete. Men som tur är finns tydliga riktlinjer för hur du som läkare går tillväga vid respektive situation.

Naturlig död VS. onaturlig död

När en människa avlider i Sverige har läkaren en rad olika uppgifter som beskrivs i nästa stycke. Grovt indelat kan man säga att den absoluta majoriteten (~95%) dör en naturlig död (ex. känd sjukdom), varvid läkaren okomplicerat utför sina uppgifter. Men resterande andel (~5%) dör en onaturlig död – ex. förgiftning, skada, fel i sjukvården, oklara fall som missbruk, plötslig död utan känd allvarlig sjukdom, föruttnelse eller vid oklar identitet på den avlidne. En onaturlig död kräver därför lite annorlunda åtgärder, med den största skillnaden att rättsväsendet (ex. polis och rättsläkare) tar över.

Läkarens arbetsuppgifter

  1. Kroppslig undersökning
    • ID-kontroll – Läkaren kontrollerar den avlidnes identitet. Om den avlidne inte går att identifiera blir det per automatik polisanmälan och rättsläkare som övertar.
    • Bekräfta död – Läkaren använder t.ex. något som kallas för indirekta dödskriterier (avsaknad av spontanandning/hjärtljud/puls/pupillreflex).
    • Onaturlig död – Det är viktigt att skanna igenom kroppen på skador eller andra tecken till en onaturlig död. Om patienten avled utanför sjukhus är det även viktigt att granska den avlidnes omgivning. Allt detta är ju framför allt i syfte att stärka/avskriva misstanke om en onaturlig död och att brott begåtts.
    • Dödstidsbestämning – Ytterligare en poäng med den kroppsliga undersökningen är att bestämma tidpunkten för döden. Om personen avlider på sjukhus är detta sällan ett problem, eftersom vårdpersonal finns runtomkring. Det är dock högst relevant för dödsfall utanför sjukhus. Dödstidsbestämning kan t.ex. ske med hjälp av säkra dödsteckenlikfläckar uppstår 30 min efter döden och försvinner ca 12 h senare, likstelhet uppstår 2h efter döden och försvinner ca 2 d senare, samt förruttnelse sker inte förrän dagar till veckor efter döden.
  2. Dödsbevis – Läkaren intygar att personen i fråga är avliden och även lite andra uppgifter som dödsdatum. Därefter skickar läkaren snarast dödsbeviset till Skatteverket (vid naturlig död) respektive till Polisen (vid onaturlig död). Detta för att myndigheter ska ha koll på Sveriges befolkning, vilka som lever osv. (Se dödsbeviset)
  3. Dödsorsaksintyg – I detta intyg fyller läkaren i sannolik dödsorsak och skickar sedan intyget till Socialstyrelsen. Det främsta syftet med intyget är för att Socialstyrelsen ska kunna utforma sin statistikdatabas, vilken bidrar till mycket forskning. Kolla in statistikdatabasen över dödsorsaker i Sverige. (Se dödsorsaksintyget)
  4. Journalanteckning – En sedvanlig journalanteckning (slutanteckning) görs på alla patienter som avlider på sjukhus.
  5. Anhörigkontakt – Om anhöriga ej var närvarande är det såklart mycket viktigt att försöka underrätta dem.

0 kommentarer

Relaterade inlägg

Om mig

Mitt namn är Linnea, jag är 24 år och kommer från Linköping.

Följ med på min resa genom läkarprogrammets 5,5 år. Nuvarande station: termin 11.

Läs om läkarstudierna på Karolinska Institutet (KI), livet som student i Stockholm och få en inblick i läkaryrket.

Kategorier