KI är inte på förnekelsens väg

Published: 2016-03-09

Det har begåtts ett antal allvarliga fel inom Karolinska Institutet vilket inte är acceptabelt och som vi djupt beklagar. Både den nuvarande liksom den tidigare ledningen för Karolinska Institutet har tydligt tagit avstånd från det som hänt. Karolinska Institutet arbetar nu målmedvetet och hårt för att förtjäna det förtroende som krävs för vårt uppdrag; Att genom utbildning och forskning bidra till människors hälsa. Karolinska Institutet kommer att gå till botten med det som skett. Allt som skett måste komma i ljuset. Hur väl vi lyckas städa upp är kritiskt för hur väl vi lyckas in i framtiden. Frågor som vi lever med är; Hur kunde detta ske? Vem eller vilka bär ansvaret? Vad hade kunnat förhindra det som hände? Och vad kan förhindra att det någonsin sker på nytt?

Att aldrig glömma eller förneka det som hänt är en viktig del i att förhindra att det sker igen, och i det har vi ett stort ansvar.

Hanne Kjöller skriver på DN:s ledarsidor den 5 mars 2016 under titeln ”KI fortsätter på förnekelsens väg”. Hon avslutar med att det är skillnad på folk och folk. Det är hennes ord.
Karolinska Institutet välkomnar gärna framgångsrika forskare till vårt universitet, men vi kompromissar aldrig med den etiska värdegrunden. Vi utbildar individer för hälso- och sjukvården, vars mål är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Vi ska leverera prestationer av högsta kvalitet; När det gäller det vi arbetar för är detta självklart; Människors liv är okränkbara.

Hanne Kjöller insinuerar i sin ledare att jag ljög när jag två dagar efter Anders Hamstens avgång  intervjuades i i P1 och då förklarade att jag hade mycket begränsad information om det som skett. Låt mig slå fast: jag ljög absolut inte. Jag tillträdde som prorektor vid Karolinska Institutet först den 1 januari 2016. Först när jag blev prorektor började jag tillhöra universitetets ledning. Först då började jag ta del av viktig information om Macchiarini. I anslutning till den angelägna dokumentärserien ”Experimenten” kom de allvarliga felbedömningarna att bli en angelägenhet för hela universitets ledning. Självklart har jag idag, tre veckor efter mitt tillträde som KI:s stf rektor, senare vikarierande rektor, mer information om Macchiariniaffären, en fråga som vi tar på största möjliga allvar och som vi kommer att gå till botten med. Allt ska fram i ljuset. Det betyder t.ex. att vi tar det brev som kom till oss häromdagen från fyra läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset på stort allvar. Vi kommer att ge ett svar inom kort. Men just för att vi tar frågan på stort allvar vill vi ändå ta några dagar på oss för analys och eftertanke. Brevet tar bland annat sikte på att Karolinska Institutets ledning skulle hänvisa till nya fakta för att försvara sin tidigare avsaknad av handling i Macchiariniärendet. Självklart ska alla nya fakta beaktas men som tydligt framgår i brevet, och som det finns en stor medvetenhet om, Macchiariniärendet utgörs av en kedja av missförhållanden under en lång rad av år. Det behövs inte nya fakta för att konstatera att det har begåtts ett antal allvarliga fel inom Karolinska Institutet. Det är helt oacceptabelt och vi beklagar djupt det som hänt.

Hanne Kjöller har kanske rätt när hon skriver att min debut i P1 (15/2) fick Sveriges mediarådgivare att ta till lipen. Jag skäms inte för det. Jag är inte medietränad. Jag lägger, tillsammans med mina medarbetare, all kraft på att återställa förtroendet för Karolinska Institutet. Vi jobbar hårt och målmedvetet så att förtroendet återupprättas hos våra medarbetare, finansiärer och, framför allt, hos allmänheten. Vårt arbete med att återställa vårt förtroende präglas av professionalism, lyhördhet, tydlighet och transparens. Det kommer en tid då jag kan prioritera mediaträning och då förhoppningsvis Sveriges mediarådgivare inte längre lipar åt mina framträdanden. Men idag är inte det som är det viktiga.

4 comments

Curt Peterson

Curt Peterson

Karin Dahlman-Wright skriver "Både den nuvarande liksom den tidigare ledningen för Karolinska Institutet har tydligt tagit avstånd från det som hänt". Detta 'är svårt att hålla med om.. Det är uppenbart att den tidigare ledningen i det längsta försökte dölja så mycket som möjligt av den smutsiga byken i syfte att rädda Karolinska institutets "varumärke".

Pentti Tengvall

Pentti Tengvall

Bäste Karin Dahlman-Wright, Att återupprätta förtroendet blir inte lätt, speciellt inte för KI's verksamhet inom det för överblickbar tid futuristiska området Tissue Engineering. Karolinskas, VR's och VINNOVA's största problem (som de uppenbart inte ens är medvetna om) är att de alla saknar kompetens inom forskningsområdet Material i Medicin. Forskningen inom området, liksom alla andra områden, medger inga snabba klipp med sax och skalpell utan går med hårt arbete i sakta mak framåt, mest med prekliniska försök som sedan publiceras i sk. låg-impact-factor tidskrifter. Avgörande resultat och inomvetenskaplig acceptans tar helt enkelt lång tid och är i allmänhet helt oglamöröst. Det är så man bygger in kompetens i strukturerna och detta kan knappast köpas in över en natt. Och man kan inte ta genvägar och tro att en inköpt karismatisk guru kan kortsluta processen. Frångå härmed tron om NPM och bolagslik styrning av universiteten till förmån för klassisk kollegial styrning. Då kanske vi kommer att styras bort från hetsen på forskarna att dra in stora externa anslag, publicera mycket och med höga impactsiffror, och framför allt; att allt skall nyttiggöras helst igår. Det är helt fel randvillkor för verksamheten. Alla dessa faktorer befrämjar i längden personligheter som är villiga att tumma på god forskningssed för maximal ekonomisk egennytta, snabba klipp och publik berömmelse. Små kejsare uppmuntras och breds väg på bekostnad av alldeles vanliga forskare vars intresse och fokus är ökad och bestående kunskap. Men dessa får sällan pengar från VR eller VINNOVA; där premierar man kollegor som lovar guld och gröna skogar. Och nya företag. Stanna nu upp och tänk: Hur görs forskning bäst ,"med hungriga vargar jagar bäst" mentalitet eller traditionellt lugnt forskningsarbete under trygga anställningsvillkor? För mig är svaret uppenbart.

Karin Dahlman-Wright

Karin Dahlman-Wright

Hej Pentti! Hur forskningen görs bäst tycker jag ska vara en del av en kontinuerlig dialog inom universiteten, mot forskningsråd, regeringen och inte minst medborgarna. Den senaste tidens händelser ger oss anledning att speciellt reflektera över dessa frågor. /Karin

Pentti Tengvall

Pentti Tengvall

NPM och den påföljande toppstyrning genom ekonomer, jurister och allehanda administratörer är en styggelse för universuteten. Det är ungefär som att ersätta en ämneskunnig lärare (professoerna) med en gymnasieekonom utan forskningserfarenhet. Resultatet är givet. Bara detta att NPM infördes på universiteten visar i sig självt hur okunniga beslutsfattarna var! Kör ut mångarna från templet.

Related posts