Granskning av förvaltningen vid nordiska lärosäten: KI hävdar sig väl
Riksrevisionen har, som en del av ett nordiskt samarbete, granskat hur resurseffektiva och produktiva de svenska lärosätena är jämfört med universitet och högskolor i Danmark, Finland och Norge. Karolinska Institutet intar en topplacering tillsammans med KTH, Uppsala universitet och Chalmers.
Svenska lärosäten hävdar sig väl och glädjande nog har KI i jämförelse både en effektiv förvaltning och administration och stort fokus på forskning och utbildning. Förbättringspotential finns, men trenden är positiv när det gäller de variabler som mäter lärosätenas prestationer, exempelvis:
- Antal doktorander på heltid
- Avklarade ECTS-poäng inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå
- Antal doktorsexamina inom forskarutbildningen
- Antal publikationer i vetenskapliga tidskrifter och antal högciterade publikationer i vetenskapliga tidskrifter.
För oss på KI innebär denna rapport att vi kan kartlägga våra styrkor och svagheter och samtidigt veta hur effektivt de statliga resurserna används. Att KI placerar sig i topp visar att vi har ett effektivt resursutnyttjande, och det är en av förutsättningarna för att vi ska kunna nå våra mål i Strategi 2030. Så ska vi naturligtvis inte vila på våra lagrar utan kontinuerligt sträva efter tänka att bli ännu bättre.
Riksrevisionens granskningsrapport
Metodik:
- Metoden som används är Data Envelopment Analysis (DEA), som ger ett jämförande mått på effektivitet genom att relatera lärosätenas prestationer (avklarade poäng, antal disputerade samt antal publicerade forskningsartiklar) till deras resursinsats (personal, studenter, doktorander och lokalyta).
- Av drygt 160 lärosäten i Norden har 68 ingått i granskningen, 27 av dem i Sverige. Granskningen studerar perioden 2011–2016. Granskningens resultat visar att svenska lärosäten i snitt kan öka sin effektivitet med sju procent. Mycket grovt förenklat kan storleken på denna förbättringspotential likställas med 12 000 helårsprestationer (en helårsprestation motsvarar 60 högskolepoäng). I realiteten handlar det dock om en kombination av att fler studenter klarar av sina studier, fler doktorander disputerar och mer forskning produceras.
0 comments