Viktigt och aktuellt seminarium om covid-19, utsatta grupper och forskning

Etiska frågor är synnerligen viktiga för KI. I vår Strategi 2030 beskriver vi fem övergripande målsättningar. Som nummer ett slår vi fast vi att ett “etiskt förhållningssätt (…) ska genomsyra och utgöra ett fundament för all vår verksamhet”.

Vi ser att medicinsk-etiska frågor har uppmärksammats alltmer på senare tid, i kölvattnet av coronapandemin. Inte minst har behandlingen och bemötandet av utsatta och sköra människor och grupper diskuterats flitigt – se t ex de senaste veckornas inlägg på Dagens Nyheters kultursidor och en kommentar i Läkartidningen för en dryg månad sedan.

Det är uppenbart att en omfattande och kraftig pandemi som vi nu befinner oss i leder till frågor som vi kanske normalt inte behöver reflektera så mycket över. När proportionen mellan behov och resurser i vård och omsorg plötsligt förändras radikalt och vi tvingas till nya och mer explicita prioriteringar, infinner sig också svåra dilemman och överväganden. Först och främst förstås i de akuta situationerna; Vem ska få vilken vård när tillgången är begränsad? Vilka kriterier avgör turordningen? Men också mer subtila frågeställningar som exempelvis vilken nivå av behandling som är bäst för en äldre multisjuk person som kanske inte ens klarar en transport till sjukhuset och som själv är ovillig eller tveksam till att behandlas med mer potenta behandlingsinsatser.

Drabbats hårt

Vi har redan kunnat konstatera att klinisk, patientnära forskning har drabbats hårt av pandemin. Vårdpersonal tvingas prioritera och hinner inte med forskningsrelaterade insatser, stora patientgrupper har blivit svårare att nå bland annat för att många behandlingar skjutits upp och kliniskt verksamma forskare har fått fokusera mer på sin vårdverksamhet. Att strålkastaren varit så intensivt riktad mot pandemin och covid-19 har lett till undanträngningseffekter som drabbat både patienter och forskning.

Ett särskilt område är dessutom: Hur forska på utsatta och sårbara grupper i dessa tiden av covid-19?

Viktigt seminarium

Nästa onsdag, den 4 november, arrangerar Karolinska Institutets etikråd ett mycket aktuellt och viktigt seminarium: “Forskning på personer som tillhör sårbara grupper – med fokus på covid-19“.

I inbjudan står bland annat att utbrottet av covid-19 “inneburit svåra forskningsetiska överväganden då studier har behövt startas snabbt, handläggningstider för etikprövning kortats och svårt sjuka patienter har inkluderats i studier. Samtidigt har fokuset på covid-19 inneburit att både prevention, vård och forskning kring andra vanligare och ofta allvarliga hälso- och sjukdomstillstånd hamnat i skymundan.”

Några av de frågor som kommer att tas upp på seminariet är:

  • Vem är egentligen sårbar?
  • Vilka uppfattar sig själva som extra utsatta avseende risk för sjukdom inklusive risk att smittas av covid-19?
  • Hur kan man som forskare ta hänsyn till utsatta gruppers särskilda behov?
  • Vilka etiska utmaningar innebär det att avstå från att inkludera sårbara grupper som barn, allvarligt sjuka och socioekonomiskt sårbara grupper i studier?

Seminariet kommer att ledas av Claes Frostell, ordförande i KI:s etikråd och Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid KI. Övriga medverkande är statsepidemiolog Anders Tegnell, författare Niklas Rådström, överläkare Malin Jonsson, Niklas Juth, docent i medicinsk etik vid KI samt jag själv. Jag räknar med en mycket spännande och spänstig diskussion.

Det finns möjlighet att anmäla sig till seminariet via den här länken. Seminariet sker digitalt och pågår mellan 12.30 och 13.45, onsdag den 4 november.

Varmt välkomna!   

0 comments

Related posts