Pandemier och kriser förstärker orättvisor och leder till försämrad jämställdhet

När vi nu börjar skönja vad vi hoppas är slutet på pandemin, kan vi konstatera att den drabbat oss olika. Generellt talar det mesta för att de som redan tidigare var i underläge, fattiga eller utsatta är de som kommit sämst ut av båda själva sjukdomen och tyvärr ofta också när det gäller insatserna emot den. Corona-pandemin och covid-19 har inte slagit lika. Många av de ojämlikheter som fanns före 2020 har förstärkts under de senaste två åren.

Världen har kort sagt blivit mindre rättvis, jämlik och jämställd.

Det här gäller såväl nationellt som internationellt. Om vi börjar med den nationella bilden. Jämställdhetsmyndigheten lämnade vid årsskiftet över en kunskapssammanställning till regeringen: Hur har covid-19-pandemin påverkat den ekonomiska jämställdheten?

Negativ påverkan

I sammanfattning konstaterar myndigheten att “pandemin har haft en negativ påverkan på den ekonomiska jämställdheten. Kvinnor har förlorat inkomst i större utsträckning än män. Samtidigt har fler kvinnor än män fått arbeta hårdare under mer ansträngda arbetsförhållanden.”

Det handlar bland annat om att kvinnor har arbeten som i högre utsträckning innebär att de måste vara på plats, att de utsatts för större exponering av pandemin och mer stress genom att de dominerar kraftigt inom vård- och omsorgsyrken – men också att fler kvinnor mist sina jobb och därmed sin försörjning. Det så kallade sysselsättningsgapet mellan könen har ökat och lönenivåerna har sjunkit mer för kvinnor än för män sedan mars 2020. Tittar vi inom gruppen så är det kvinnor som redan tidigare hade de lägsta inkomsterna som har upplevt de största inkomstsänkningarna. Allra värst drabbade är utrikes födda kvinnor.

Samtidigt finner Jämställdhetsmyndigheten att en större andel av männen premierades av de statliga stödinsatserna till näringslivet. Fördelningen män – kvinnor för de ekonomiska stöden är slående. Av de omkring 600 000 personer som beviljats stöd för korttidsarbete är omkring 37 procent kvinnor.

Ta på allvar

Sammantaget menar myndigheten att jämställdhetsperspektivet inte beaktas tillräckligt i krishanteringen och att det är något som samhället måste ta på allvar inför kommande planering av hantering av allvarliga kriser. Att sådana kriser leder till umbäranden, lidanden och försakelser är lätt att inse och tyvärr något vi alla måste acceptera. Det ligger liksom i själva begreppets konsekvens. Men det är inte rimligt att allvarliga kriser ska slå så olika eller att de ska leda till förstärkta orättvisor och att de som redan har det sämst ska få det ännu sämre. Ett starkt och väl fungerande samhälle måste kunna organisera sin krishantering på ett sådant sätt så att bördorna fördelas något sånär jämnt.

Ser vi ut över världen, så är dessa trender tyvärr ännu starkare på många håll. I en rapport till EU konstateras bland annat att kvinnor tvingats tillbaka till hemmen på grund av stängda skolor. Det är också kvinnorna som tar ett betydligt större ansvar för äldre och andra personer i behov av omsorg och som samhället inte kan sörja för på grund av den höga belastningen inom vård och omsorg som pandemin lett till. Forskarna, bl a vid Örebro universitet, har analyserat material från nio europeiska workshoppar, intervjuer med 30 experter på jämställdhet och intervjuer med 200 invånare från drygt 30 europeiska länder.

Kvinnor i fattigare länder

Hårdast drabbas dock kvinnor i de fattigare länderna. Pandemin i sig, nedstängningar av samhället och andra insatser har lett försämrad tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, minskade möjligheter till skolgång och utbildning, svårare att hitta egenförsörjning – allt detta drabbar kvinnor hårdare än män. Det finns också ett flertal rapporter om ökade problem med mäns våld mot kvinnor i hemmiljö, fler barnäktenskap och tonårsgraviditeter.

Tankesmedjan Center for Global Development driver ett särskilt projekt som tittar just på pandemins konsekvenser inom genderområdet – The Covid-19 Gender and Development Initiative. Här finns en hel del intressanta studier och rapporter samlade. Projektet konstaterar inledningsvis att kvinnor låg efter männen när det gäller ett antal väsentliga kriterier redan före 2020 och att pandemin och den minskade ekonomiska tillväxten som blivit en följd av den, leder till att dessa könsskillnader förstärks. Pandemins genderperspektiv är också något som t ex FN generalsekreterare António Guterres lyft fram. FN:s globala hållbarhetsmål inom Agenda 2030 har ju som bekant just jämställdhet med som ett av de mer centrala budskapen. Det är frustrerande att se hur världen rör sig ifrån det målet snarare än närmar sig det. Jag har tidigare skrivit att pandemin har gjort Agenda 2030 alltmer viktig och relevant.

Arbetar dagligen

När vi nu uppmärksammar den internationella kvinnodagen i dag, är det den här verkligheten vi måste våga se – och försöka göra något åt. Detta är något vi arbetar dagligen med på KI, och som vi också på olika sätt markerar i undervisning och utbildning och i vår forskningsverksamhet. Det kommer mera framöver, t ex en satsning på ett nytt nätverk för att stärka kvinnliga forskares och lärares meriteringsmöjligheter.

I dessa dagar är det dessutom aktuellt att också se hur kvinnor drabbas direkt och indirekt av krig, konflikter och ökade politiska spänningar i vår geopolitiska närhet.

Årets 8 mars ger oss många anledningar att reflektera över världens tillstånd och fortsätta vårt arbete för att förbättra det.

0 comments

Related posts