Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

Ett medicinskt universitet måste vara framåtblickande och drivande när det gäller kunskapsutveckling. Det är nödvändigt för att vi ska kunna förstå vad som behövs för att hantera framtida hälsoutmaningar och hot, men också – minst lika viktigt – hur vi kan bidra till att undvika dem. Det är alltså väsentligt att vi har ett långsiktigt perspektiv på allt vi gör.

Låt mig ta pandemin som exempel. På ett sätt kan den sägas vara en akut kris. För ett drygt år sedan hade vi ingen aning om vad som skulle komma. Nu står vi mitt i en hälsokris som måste betraktas som en av de större och mest omfattande i modern tid.

Inget nytt

Samtidigt är pandemier inget nytt. Vi visste också att en sådan skulle drabba oss igen, förr eller senare. Med facit snart i hand, börjar det stå alltmer klart att det globala samhället borde varit bättre förberett. Den långsiktiga planeringen, beredskapen och preventionen har brustit på många håll.

Här har vi alltså att göra med både kort och lång sikt – parallellt. KI har gjort stora insatser i den här akuta krisen. Men hur ska vi bättre förbereda oss inför nästa?

Kris i en kris

Det kan sägas att pandemin är en ”kris i en kris” – en akut kris i en mer långsiktig miljö- och klimatkris som på sikt kommer att ha stora och negativa hälsoeffekter. Självklart måste vi göra vad vi kan för att undvika ett sådant scenario. Vi behöver bygga global beredskap för att kunna hantera en global kris. Universitetetens roll är att ta fram kunskap om detta, baserad på evidens och på forskning av hög kvalitet.

Miljö- och klimatutmaningarna är en klar parallell till pandemin – även om tidsperspektivet är annorlunda.

Att miljöfaktorer är viktiga determinanter för hälsa är väl känt och också något jag skrivit om åtskilliga gånger bland annat i den här bloggen. Allt vi gör som påverkar den omgivning vi lever i, påverkar också vår hälsa. Våra avtryck, vare sig det gäller luftföroreningar, övergödning och exploatering av våra jordar, sjöar och hav, kalhuggning av regnskog eller utsläpp av växthusgaser, spelar roll.

Viktig uppgift

Vi har alla ett ansvar och lärosätena har naturligtvis en mycket viktig uppgift i den omställning som är nödvändig: Det ligger på oss att ta fram ny kunskap – inte minst från grundforskningen – utveckla och kommunicera den. Inte minst det sista är viktigt att lyfta, i dessa tider av alternativa fakta och diverse konspirationsteorier och orimliga förnekelser av evidens.

Med den bakgrunden är jag väldigt glad över att Karolinska Institutet nu har beslutat om en klimatstrategi. Det är ett viktigt steg framåt i vår egen insikt om hur vi bidrar till miljö- och klimatförändringar genom t ex resor och uppvärmning av lokaler och vad vi kan göra för att minska våra klimatmässiga avtryck. Klimatstrategin konkretiserar det vi lyfter i KI:s Strategi 2030 och som tydliggör KI:s ambitioner inom klimatområdet. Strategin baseras på Klimatramverket som KI har skrivit under tillsammans med 37 andra lärosäten i Sverige och som är ett åtagande att arbete i linje med Parisavtalet och det så kallade 1,5-gradersmålet. Naturligtvis är också Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen relevanta i detta sammanhang.

Driva utvecklingen

För KI betyder det att vi ska driva utvecklingen av kunskap om klimatförändringar och hälsa, samtidigt som vi minimerar vår egen klimatpåverkan. Vi kan inte göra det ena utan också att göra det andra. Vårt lokala hållbarhetsarbete ska legitimera våra globala insatser och våra globala insatser ska inspirera vad vi gör lokalt.

I klimatstrategin har vi, förutom övergripande mål, också satt upp mål inom olika områden. Tanken är för att skapa en så konkret och verklighetsnära anknytning som möjligt. De områdena är:

• Utbildning
• Forskning
• Samverkan
• Resor
• Energi
• Varor och tjänster
• Avfall

Inom dessa områden har vi dels satt upp mål med ett kortare perspektiv – 2024 – och dels med ett längre – 2030. Läs mer på KI:s webbplats om vad vi vill uppnå.

Handlingsplan

Strategins mål kommer att brytas ner i en handlingsplan för miljö och klimat som är ett befintligt verktyg för att arbeta med universitetets miljöledningssystem. KI:s miljöarbete följs årligen upp och presenteras för universitetets ledning. Klimatstrategin blir en del av den systematiska uppföljningen. Strategin kommer att ses över årligen och revideras vid behov. På så sätt skapar vi ett incitament för att det här inte bara blir en skrivbordsprodukt eller hyllvärmare, utan faktiskt innebär att vi skapar förändring.

Klimatstrategin är framtagen av en arbetsgrupp bestående av Karin Dahlman-Wright, professor, Stina Jaensson, miljösamordnare, Hanna Karlsson, ordförande Rådet för miljö- och hållbar utveckling, Shervin Shahnavaz, vice ordförande Rådet för miljö och hållbar utveckling samt Sandra Swartling, student. Jag skulle vilja passa på att tacka arbetsgruppen för en storartad insats!

Klimatstrategi 2030 finns presenterad på KI:s webbplats, där det också finns länkar till själva strategin i sin helhet och till en enkät om resor bland KI:s medarbetare.