Proposition med satsning på beredskap och fri forskning – i linje med KI:s bedömning och prioriteringar

I dag presenterade regeringen ett av de viktigaste policydokumenten när det gäller forskning: Forsknings- och innovationspropositionen eller den forskningspolitiska propositionen som den också kallas. Som brukligt spänner den över fyra år.

Vi har förstås inte hunnit gå igenom hela det omfattande materialet i detalj ännu och jag lär återkomma med fler kommentarer när vi kommit längre i det arbetet. Men några reflektioner vill jag gärna göra redan nu. Låt mig först och främst konstatera att pandemin har satt sin tydliga prägel även i detta arbete och att innehållet på några väsentliga sammanhang ligger i linje med de strategiska bedömningar och prioriteringar som KI gör.

Tioårigt forskningsprogram

Regeringen föreslår att riksdagen ska besluta om ett tioårigt nationellt forskningsprogram om virus och pandemier. Det handlar om satsningar på 100 miljoner kronor per år under de fyra år som propositionen omfattar. Syftet, enligt ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans, är att bygga en bättre beredskap för kommande pandemier.

Det här är en utmärkt prioritering som ligger helt i linje med Karolinska Institutets ambition om att vi genom vår forskning och utbildning ska bidra till att bygga beredskap för kommande kriser och pandemier. Vi planerar ett center för pandemiberedskap och har inrättat en särskild interdisciplinär postpandemisk resursgrupp, KIRP. Den här satsningen är förankrat i KI:s Strategi 2030 där visionen är att vi på ett proaktivt sätt ska verka för en bättre hälsa för alla.

Öka kapaciteten

Det har under pandemins gång stått alltmer klart att samhället måste stärka kunskapen om och beredskapen inför medicinska och hälsomässiga kriser och katastrofer.  Ett av de områden inom pandemiberedskapen som särskilt pekas ut av regeringen handlar om att öka kapaciteten för laboratorieanalyser. Det är tydligt att regeringen är missnöjd med att testning i större skala kom igång så sent i Sverige. Det hör till saken att KI tidigt i våras stod redo att stötta samhället med analyser i stor skala. Problemet var bara att vi inte fick några prover att analysera.

Så här skrev jag på bloggen i början av juni, under rubriken “KI kan analysera 50 000 tester i veckan – låt oss köra igång“:

Jag ska inte sticka under stol med att det stundom känts frustrerande när allmänhet, politiker och vårdpersonal ropat högt efter mer testning – och vi under många veckor haft en analyskapacitet som långt ifrån använts maximalt.

Någon tid senare kom analysverksamheten igång på allvar och KI har totalt bidragit kraftfullt till Sveriges analyskapacitet tack vare flexibilitet och kreativa lösningar, stora insatser från våra anställda och generösa donationer från främst Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. På måndag firar vi att vårt laboratorium i Biomedicum analyserat 600 000 covid-19-tester. Genom denna insats har vi fått värdefull kunskap. Nästa gång får vi inte låta viruset få samma försprång som det fick den här gången.  

I den forskningspolitiska propositionen föreslås också en kraftig förstärkning av det nationella forskningsprogrammet mot antibiotikaresistens: Från dagens 25 miljoner till 75 miljoner kronor per år. Det är utmärkt.

Precisionsmedicin

Det är också utmärkt att regeringen avser att satsa betydligt mer resurser på en synnerligen viktig framtidsfråga: precisionsmedicin. Även detta ligger helt i linje med KI:s prioriteringar. Vi har sedan en tid tillbaka pekat ut just detta område som utomordentligt viktigt och arbetar intensivt tillsammans med flera samverkansaktörer, främst Region Stockholm, för att flytta fram positionerna inom detta område. Läs gärna ett tidigare blogginlägg om just denna satsning.

På plus-sidan i den forskningspolitiska propositionen finns även en av KI sedan länge efterfrågad strategisk ökning av stödet till fri forskning förmedlade via Vetenskapsrådet (VR). Den här typen av anslag, som alltså ska sökas och inte ges generellt, gynnar högkvalitativ spetsforskning och är något som därmed stärker Sverige som forsknings- och innovationsland.  

Således finns det en hel del i propositionen som känns bra ur ett KI-perspektiv, och också ur ett nationellt forsknings-och kunskapsperspektiv.

När det gäller propositionens innehåll i övrigt finns det som sagt sannolikt stor anledning att återkomma.

0 comments

Related posts