Strategisk satsning av KI och Region Stockholm för utveckling av precisionsmedicin

Jag läste nyligen en bok om den industriella revolutionen och alla tekniska framsteg som gjordes i kölvattnet av den. Boken heter “Exactly” och är skriven av Simon Winchester. Huvudbudskapet är att den framgång vi har upplevt under de senaste 200 åren kan förklaras med precision. De första upptäckterna var viktiga, men det var precisionen som gjorde dem användbara. Ångmotorn var inte effektiv förrän kolv och cylinder passade perfekt.

Nu ser vi en liknande utveckling inom det medicinska området. En gradvis men ändå revolutionerande förändring som kan förklaras med ökad precision. Diagnos och behandling har blivit mer exakt. Behandlingen kan skräddarsys för den enskilda patientens individuella profil och sjukdomsbild.

Vi är på väg bort från William Oslers uttalande från över 100 år sedan – att ”Medicine is a science of uncertainty and an art of probability”.

Individualisering

Det finns ingen riktigt bra definition på precisionsmedicin. Enkelt uttryckt handlar det om en individualisering av medicinska behandlingsformer, men det innefattar egentligen betydligt mer än så. För att skapa spetsigare, mer anpassad och därmed effektivare behandling och diagnosiska metoder, krävs vissa förutsättningar:

  • Grundläggande kompetens och systematisk implementering av kunskap och nya teknologier
  • Tillgång till stora mängder hälsodata
  • System som hantera olika former av data, från olika sektorer och discipliner
  • Juridiska och praktiska möjligheter att kunna använda denna hälsodata
  • Tillräckliga resurser för att utveckla och beforska området
  • Relevant utbildning
  • Intresse och förståelse för området från politik, anslagsgivare och profession

För omkring ett år sedan initierade Karolinska Institutet tillsammans med Region Stockholm en gemensam arbetsgrupp, Task force för accelererad utveckling av precisionsmedicin, med det uttalade syftet att genom samverkan och strategiskt samarbete öka takten när det gäller utveckling av precisionsmedicin. I samband med en tvådagars konferens förra veckan går nu arbetet in i en ny och mer aktiv fas. Det digitala internatet samlade 20 av Stockholms ledande experter inom precisionsmedicin och fokus för diskussionerna var tre områden:

  • Dataanvändning
  • Precisionsmedicinskt centrum Karolinska
  • Diagnostisk utveckling.

Inom området dataanvändning säkras nu att det i arbetet med att utveckla datalagring och beräkningskapacitet inom hälso-och sjukvården tas hänsyn till de specifika krav, på såväl teknisk infrastruktur som kompetens, som införandet av precisionsmedicin ställer.

Precisionsmedicinskt centrum Karolinska syftar till att undanröja administrativa hinder för precisionsmedicin mellan KI och Karolinska Universitetssjukhuset, men även inom respektive organisation. Det kan till exempel handla om ekonomiska ersättningsmodeller, anställningar och möjligheter att dela kliniska data. I detta arbete kommer administrativa experter i båda organisationerna att engageras löpande.

Inom diagnostisk utveckling har arbetsgruppen lämnat ett antal rekommendationer; bland annat att starta pilotprojekt inom diagnostik för att överföra lärdomar som har dragits inom områden som har kommit långt i arbetet med att införa precisionsmedicin. Det handlar till exempel om medfödda metabola sjukdomar, neurologi (MS), hematologi och solida tumörsjukdomar.

Flytta fram positionerna

Det här strukturerade samarbetet mellan KI och Region Stockholm ger unika möjligheter att flytta fram positionerna när det gäller precisionsmedicin – till gagn för patienter, men också för medicinsk forskning och för långsiktig utveckling av hälso- och sjukvård i regionen.

Det som gör just samarbetet mellan KI och Region Stockholm så potentiellt framgångsrikt är att vi har många av de nödvändiga förutsättningarna på plats. Det innebär att vi, genom att jobba tillsammans på ett samordnat och strukturerat sätt, kan ta stora kliv framåt, tillsammans med andra viktiga aktörer. Ett aktuellt exempel är den massiva satsning på datadriven life science (DDLS) som Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse nyligen annonserade. Detta är något som ligger helt i linje med det gemensamma utvecklingsarbete som KI och Region Stockholm driver kring precisionsmedicin. Det är också min starka förhoppning att den här prioriterade frågan kommer att speglas i den kommande forskningspolitiska propositionen, som är aviserad till december.

Mycket grundarbete

Det här innebär inte att allt är klappat och klart. Den utveckling vi vill ha kräver fortsatt mycket grundarbete. Inte minst är det viktigt att se över de legala möjligheterna att använda data, men också att inkludera ny medicinteknik (AI), skapa möjligheter för ett effektivt multidisciplinärt samarbete och få en förståelse och acceptans för att det krävs resurser för att ta det här utvecklingssprånget.

Tanken är att den nu etablerade arbetsgruppen ska bli den centrala drivkraften i det här.

Förändrade förutsättningar

Den tid vi lever i har delvis förändrat förutsättningarna. Såväl vård som medicinsk forskning har på grund av pandemin tvingats ställa om prioriteringar och insatser. Jag har tidigare här på bloggen diskuterat risken för undanträngningseffekter och det är uppenbart att risken för detta blir större, ju längre pandemin varar och ju starkare dess inverkan på samhället blir.

I skenet av det är det ännu viktigare att vi verkligen inte tappar fart när det gäller utvecklingen av precisionsmedicin – och det är mycket hoppingivande att den gemensamma arbetsgrupp som leds av dekan Anna Martling vid KI, driver den här frågan framåt.

Precis som det brukar vara i tidiga insatser och prevention, så är strategiska och genomtänkta investeringar och nedlagt arbete som görs nu något som kommer att betala sig mångfalt tillbaka i framtiden. Det gäller att inte släppa det långsiktiga perspektivet.

Precisionsprevention

Precisionsmedicin är ett effektivt sätt att ge patienter rätt behandling i rätt tid. Genom utvecklade diagnosmetoder kan vi identifiera sjukdomar och inleda målinriktade behandlingar tidigare. Det ger mindre risk för komplikationer och vårdskador och kortar tiden inom slutenvården. Det ökar möjligheten för patienter att överleva och att bli botade och är dessutom samhällsekonomiskt lönsamt. Och självklart ska vi inte bara prata om precisionmedicin utan också om precisionsprevention.

Vidareutvecklingen av en redan väl fungerande samverkan mellan Region Stockholm och KI, kombinerat med ett aktivt engagemang från beslutsfattare, akademi och profession, ger stora möjligheter. Tvåhundra år efter den industriella revolutionen ser vi att medicin är på väg att bli en exakt vetenskap. Nu måste de vetenskapliga landvinningarna nå hela vägen fram till patienten. Det är grunden i det hela.

0 comments

Related posts