Covid-19 drabbar Sveriges innovationskraft: Nu behövs ett förstärkt statligt stöd

Syftet med medicinsk forskning är att dess resultat ska leda till ny kunskap – och därmed också större möjligheter att förbättra människors hälsa genom att förhindra, diagnostisera, bota eller lindra sjukdom. För att detta ska ske behövs konkreta möjligheter att implementera kunskaperna – omsätta dem till användbarhet och i praktik. Vår Strategi 2030 är tydlig när det gäller detta.

Nyttiggörande av forskningsresultat är en viktig uppgift för lärosäten generellt och för Karolinska Institutet speciellt. Därför  är utredningen ”Ett utvecklat innovationsstöd vid universitet och högskolor”, som leds av Alf Karlsson så viktig. Han analyserar hur riksdag och regering kan stödja arbetet med innovation, kommersialisering och annat nyttiggörande av kunskap vid lärosätena, och enligt planen ska ett förslag till förändringar presenteras i mitten av oktober. Utredningen, som tillsattes hösten 2019, har blivit ännu viktigare utifrån det som hänt sedan i vintras.

KI bidrar

På extremt kort tid har förutsättningar, villkor, ambitioner och inriktningar ställts om och, i vissa fall, ställts på ända. Mycket av den medicinska forskningen och dess resurser fokuserar på att bekämpa pandemin. KI bidrar i mycket hög grad till samhällets arbete med att hantera hälsoaspekterna av covid-19. Forskare vid KI har satt samman e-utbildningar för vård- och omsorgspersonal (nu har nästan 155 000 gått dem!), vi erbjuder analys- och utvecklingskapacitet för tester, stödjer och genomför högkvalitativ forskning på bland annat behandling och vacciner samt utvecklar produkter, metoder och tjänster som kan komma patienter och samhället till nytta.

En sådan här massiv satsning på ett för alla aktuellt och angeläget område är naturligtvis inte helt utan problem. Exempelvis är risken för undanträngningseffekter av annan viktig forskning uppenbar och det är också något vi diskuterar utförligt inom universitetsledningen på Karolinska Institutet.

Risk för problem

En aktör som tidigt och tydligt sett dessa risker är Karolinska Institutet Holding AB och dess dotterbolag  Karolinska Institutet Innovations AB. De är nyckelaktörer i Karolinska Institutets system för att stödja innovationer och innovationsidéer som kommer från vår forskningsverksamhet. I takt med att samhällets resurser koncentreras till mer kortsiktiga insatser mot pandemin, ökar risken för problem med långsiktig finansiering för annan viktig forskning och start up-företag som är i ett tidigt innovationsstadium och som fortfarande behöver tid och resurser för att kunna omvandla idéer och framforskad kunskap till livskraftiga innovationer.

Regeringen har förvisso beslutat att stödja just innovations- och implementeringsföretag med totalt 400 miljoner kronor:

”Tillskottet syftar till att överbrygga krisen i små innovativa bolag och undvika att strukturkapital och immateriella värden i bland annat life science-sektorn går till spillo”, skrev regeringen i ett pressmeddelande den 20 maj.

Långsiktiga förutsättningar

Det är utmärkt med ett tillfälligt tillskott, men det är samtidigt viktigt att den här formen av innovationsföretag får de långsiktiga förutsättningar som krävs för att kunna implementera sina kunskaper och idéer. Allt talar för att vi kommer att tvingas leva med den här pandemins följder under flera år framåt. Och det innebär tyvärr fortsatt minskade möjligheter att få fatt i villiga investerare, som är beredda att riskera sitt kapital i en i många fall rätt osäker innovationsprocess. Det är uppenbart att innovationsföretagen kan drabbas hårt när investerare slutat att investera och att vi därmed kan förlora åratal av forskning och utveckling.

KI Holding och KI Innovation har en mycket viktig stödjande roll och en avgörande betydelse för många innovativa initiativ, men KI:s möjligheter att säkerställa långsiktig finansiering för olika startup-företag är begränsade. Det här är frågor som behöver hanteras på ett övergripande, nationellt och strukturellt plan.

Behöver kompletteras

Ska Sverige och KI kunna fortsätta leverera högkvalitativa läkemedel, medicinprodukter och innovativa behandlingsformer till vården och till patienterna, måste det finnas garantier för att resurser i form av riskkapital finns tillgängliga inte bara resten av det här året utan också under kommande år. De 400 miljonerna i tillskott behöver kompletteras med att regeringen snabbt undanröjer de hinder som finns för universiteten att kraftfullt kunna stödja innovationer och implementering av forskning.  Vi behöver ha ett förstärkt statligt stöd till de innovationsstödjande strukturer som finns – och stödet måste vara mer än tillfälligt.

Vi lever i en tid präglad av extraordinära omständigheter. Det vore tragiskt om denna tid också skulle gå till historien som perioden när det svenska systemet för framgångsrik utveckling av idéer, spetsforskning, innovationer och implementering monterades ner.

Det finns ett liv efter coronapandemin. Men det finns också ett liv vid sidan av den, här och nu. Vi måste säkerställa båda dessa perspektiv får plats.

Läs gärna mer om forskningsfinansiering och forskningens villkor i ett inlägg här på bloggen förra veckan.

0 comments

Leave a Comment

Related posts