Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

English version below

Sedan jag i april skrev om de effekter som slopad aktieutdelning kan få för forskningsstiftelsernas möjlighet att stödja svensk forskning med medel, har frågan uppmärksammats på flera håll. Bland annat har Vetenskapsakademien tagit upp ämnet i både ett pressmeddelande och i en debattartikel i Dagens Nyheter. Vetenskapsrådets tidning Curie skrev om det för någon vecka sedan och nyligen blev jag intervjuad av Sveriges Television om samma sak. Inslaget publicerades i dag, tillsammans med ytterligare ett reportage som var mer inriktat på ett konkret exempel på hur forskningen drabbas – en utmärkt intervju med KI-forskaren Maja Jagodic. Diskussionen kring det här förs även i flera andra medier och på sociala plattformar.

Bakgrunden i korthet: Ett antal forskningsstiftelser fördelar årligen stora medel på forskning och pengarna kommer helt eller delvis via avkastning på aktieinnehav. Genom att avkastningen nu, vad det verkar, kommer att minska – drabbas också forskningen hårt. Det kan handla om miljardbelopp som försvinner som stöd till forskningen.

Orsaken är främst att företag som tagit emot statligt så kallat korttidsstöd inte kommer att kunna genomföra aktieutdelningar. Även företag som inte tagit emot statliga stöd, kan behöva minska aktieutdelningen på grund av det allmänt försämrade ekonomiska läget som en följd av pandemin.

Dyster bild

Sammantaget ger det här en dyster bild av tillgången på resurser och finansiering av forskning inte bara i år och nästa år – utan sannolikt också flera år framöver. Det finns indikationer på att det här främst kan komma att drabba yngre forskare och forskningsprojekt som är i en inledningsfas. Just detta gör situationen ännu mer potentiellt allvarlig – att förlora unga forskare och nya forskningsprojekt riskerar att ge långsiktiga negativa effekter på ett samhälles kunskapsutveckling.

Med tanke på Sveriges uttalade ambition att vara en ledande innovations- och forskningsnation, är det här naturligtvis inte alls bra. Menar vi allvar med denna målsättning, måste vi sätta in åtgärder för att mildra de negativa ekonomiska effekterna av pandemin för forskningen. Och de åtgärderna måste sättas in nu.

Extremt viktig höst

Med detta sagt blir hösten extremt viktig. Det handlar främst om tre avgörande punkter som påverkar den långsiktiga framtiden för svensk forskning:

• Den fortsatta utvecklingen av pandemin och dess följder på samhällsekonomin
• Den kommande statsbudgeten och fördelningen av våra gemensamma resurser
• Inriktning och prioriteringar i forskningspropositionen som läggs på riksdagens bord senare i höst

Pandemins utveckling är naturligtvis svår att sia om. Detta virus har uppträtt nyckfullt och smittspridningen har varit svår att förutsäga. Nu efter sommaren lättar många länder på restriktionerna, skolor och arbetsplatser öppnar i högre utsträckning och ambitionen är att situationen inom arbetsmarknad, utbildning, vård och omsorg ska kunna normaliseras så gott det nu går. Vi ser redan hur detta lett till ökad smittspridning i många länder, inte minst i Europa. I Sverige förefaller situationen ännu rätt stabil, med jämförelsevis låga siffror vad gäller smittade.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram tre scenarier, där det “bästa” handlar om en fortsatt låg och avklingande smittspridning. Mellansceneriet skissar på ojämna och klusterliknande utbrott på lokal eller regional nivå. Det mest negativa scenariot bygger på en ökande, bred och nationell samhällsspridning av smittan.

Pandemin påverkar

Oavsett var vi hamnar i verkligheten, kommer pandemin att fortsätta påverka oss, vårt samhälles funktioner och ekonomi under hösten 2020 och sannolikt även under hela 2021. Den ekonomiska tillväxt som fanns med i prognoserna så sent som för ett halvår sedan, har fått skrivas ner rejält. Budgetförhandlingarna som pågår just nu och de vägval som måste göras när det gäller prioriteringar och fördelningar av resurser blir därmed viktigare än på många år.

Det är ytterst angeläget att forskningen får rejält med utrymme i budgeten. Detta måste ses inte bara som en nödvändig och framåtsyftande investering i långsiktig kunskapsutveckling, utan också i engagemang, entusiasm och kreativitet hos de yngre forskare som nu ska etablera sig och sina forskningsfält.

Men det är inte bara budgeten som är viktig. Även den forskningspolitiska propositionen, som läggs på riksdagens bord senare i höst, kommer att ha extra tyngd på grund av det extraordinära läget. Propositionens strategiska betydelse kan inte överskattas.

Hösten 2020 blir alltså en avgörande tid för Sveriges framtid som forskningsnation. Debatten kring detta har tagit fart och det är bra. Nu gäller det att vi alla inser allvaret.

Uppdatering: Grattis till KI-forskare!

Tre forskare vid Karolinska Institutet tilldelas ERC:s startanslag 2020: Niklas Björkström, Janina Seubert och Nils Landegren. Forskningsprojekten handlar om vävnadsfasta immunceller i kroppens olika organ, de kognitiva mekanismerna bakom vilken mat vi föredrar, samt könsskillnader i vårt immunsystem och kopplingen till autoimmun sjukdom. Totalt delar ERC i år ut sitt prestigefulla startanslag till 436 unga forskningsledare från hela världen.

Grattis!

A critical time for Swedish research

One of the many consequences of the Covid-19 pandemic is the dramatic reduction in dividends from Swedish companies. This has seriously impacted research foundations and their ability to support Swedish research. I wrote about this in April and since then this issue has received broad attention. The Royal Swedish Academy of Sciences addressed the subject in both a press release and an op-ed piece in Dagens Nyheter. The Swedish Research Council’s magazine Curie wrote about it a few weeks ago, and I was recently interviewed by Swedish television on the same topic. The episode aired on September XX along with an excellent interview with KI researcher Maja Jagodic. She highlighted how important it is to maintain the funding line from research foundations, even in a time of crisis. Young scientists, in particular, depend on research foundations for their financial support.

In short, each year numerous research foundations allocate significant funding to research, money that comes in whole or in part via returns on shareholder investments. When these returns dwindle, research is hit hard. Billions of crowns in research support could very well disappear over the next few years.

A challenging future

As stated above, there are indications that reduced funding from research foundations will primarily affect younger researchers and early phase research projects. This aggravates the current situation: discontinuities in career development and early funding may seriously impact the development of Sweden’s research and of society at large.

This is not good news, given Sweden’s stated ambition to consolidate and strengthen its position in the top echelon of the world’s innovation and research nations. If we are to stay faithful towards this goal, we must take measures to mitigate the negative economic effects of Covid-19 on research and innovation.  It is urgent that such measures are put in place.

A critical time

Three crucial factors will be decisive for the long-term future of Swedish research:

• The development of the current pandemic and its consequences for the national economy
• The forthcoming state budget
• The focus and priorities in the research bill that will be presented in Riksdagen later this autumn

The development of the pandemic is, of course, unknown. Now, after summer, many countries are easing restrictions, schools and workplaces are opening to a greater extent, and we move towards a normalization of the labour market, education, and healthcare. We already see how this has led to increased spread of infection in many countries, not least in Europe. In Sweden, the situation is currently stable with comparatively low infection rates.

The Public Health Agency of Sweden has developed three scenarios in which the “best” describes a continued low and declining spread of infection. The middle stage portrays uneven and cluster-like outbreaks at the local or regional level. The most negative scenario is based on an increasing, broad and national spread of the infection.

The pandemic’s effects

No matter where we finally end up, the pandemic will continue to take a toll on our economy and society at large throughout 2021 and possibly even longer. The economic growth that was predicted as recently as six months ago has been considerably reduced. This highlights the importance of the current budget negotiations and the strategic choices that now must be made.

It is paramount that research is given plenty of room in the budget. This must be seen not only as a necessary and forward-looking investment in long-term knowledge development, but also as an investment in the commitment, enthusiasm and creativity of our younger researchers who are in the process of establishing themselves in their respective research fields.

But it is not only the budget that is important. The research policy bill, which will be approved by Riksdagen later this fall, will take on extra importance due to these extraordinary circumstances – the bill’s strategic importance cannot be overstated.

Autumn 2020 will therefore be a decisive time for Sweden’s future as a research nation. The debate regarding these issues has gained momentum, which is good. Now is the time to recognize the economic challenges faced by Swedish research.

An update: Congratulations to KI researchers!

Three researchers at Karolinska Institutet have been awarded the ERC’s 2020 starting grant: Niklas Björkström, Janina Seubert and Nils Landegren. The successful research projects deal with resident organ-specific immune cells, cognitive mechanisms behind food preferences, as well as sex-differences in the human immune system. This year the ERC distributes its prestigious starting grants to a total of 436 young research leaders from around the world.