Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

I dag, torsdag, är jag inbjuden att delta i en diskussion på temat “Investera i morgondagens utförare”. Det är Saco:s studentråd som sammanställt en rapport med samma titel och med tillägget: “För en bättre matchning på vägen in och ut ur högskolan”.

Högskolors och universitets relation till det omgivande samhället är av avgörande betydelse och ni som följer mig här på bloggen vet att det här är en sak som jag ofta tar upp och diskuterar. Ett universitet kan aldrig leva sitt eget liv. Det måste interagera med sin omvärld. Det är en självklarhet, men förtjänar ändå att påminnas om då och då.

För Karolinska Institutet är intensiv samverkan med vår omgivning helt nödvändigt av många skäl. För att vi ska hänga med i den allt snabbare förändringstakten i arbetsmarknaden, krävs att vi har tentaklerna ute och deltar aktivt. Det gäller såväl den allt snabbare utvecklingen av kunskapsläget inom life science som för den viktiga frågan om morgondagens behov av kompetens inom vård och omsorg.

Första jobbet

På KI finns omkring 6 000 studenter. Nybörjarprogrammen är basen i utbildningsutbudet. Här finns omkring tre fjärdedelar av helårsstudenterna och KI utbildar inom de allra flesta professioner som finns inom hälso- och sjukvården. Efter examen studerar en del vidare eller går in på  forskningsbanan. Men många söker sig till arbetsmarknaden och tar sitt första jobb inom vården. Vår uppgift som medicinskt universitet är att de är väl förberedda för sina uppgifter. De ska ha den kunskap som krävs för att säkert och skickligt kunna utföra sina jobb med ett etiskt och kritisk förhållningssätt.

KI;s viktigaste samverkanspartner är tveklöst Stockholms läns landsting. Tillsammans med dem planerar vi för och gör vad vi kan för att säkerställa dagens och framtiden kompetensförsörjning inom vården. Det är en kärnuppgift för KI. När jag nyligen diskuterade det här med företrädare för SLL i samband med ett större internt möte här på campus Solna, var detta just en av de saker som företrädare för landstinget betonade; Vikten av att KI fortsätter att utveckla och satsa på sina utbildningar, så att vården i Stockholmsregionen även i framtiden försörjs med välutbildad, kompetent och skicklig personal.

Fortsatt stort behov

Det är ingen tvekan om att detta behov kommer att vara fortsatt stort inom överskådlig framtid – och en stor utmaning. Här har vi en viktig gemensam uppgift och detta inkluderar politikerna på både regional och nationell nivå. De måste ge oss tillräckliga resurser och vettiga planeringsförutsättningar för att vi ska kunna fullfölja detta uppdrag.

När jag fick frågan från Saco:s studentråd om att vara med i dagens debatt, skickade de med en diskussionspunkt:

“Hur tror rektor att högskolan bäst förbereder studenter för morgondagens snabbt föränderliga arbetsmarknad?” 

Det är en högst motiverad fråga. Det enkla svaret hittar vi i det jag resonerar om här ovan – vikten av ett universitets förankring i omvärlden och betydelsen av att vi som lärosäte får de resursmässiga förutsättningarna för att kunna ge studenterna bästa tänkbara utbildning.

Annan aspekt

Men i min mejldialog med studentrådet valde jag att ta upp en annan aspekt på frågan: Studenterna egen påverkansmöjlighet. Det är våra studenter som aktivt ska vara med och forma morgondagens arbetsmarknad. De ska inte passivt sitta vid sidan av och anpassa sig efter arbetsmarknadens förändringar. De kommer ut med nya kunskaper, engagemang och entusiasm. Och förhoppningsvis har de också fått med sig en rejäl dos av kritiskt och etiskt tänkande längs utbildningens väg.

Mitt svar blir därför att högskolor ska utbilda studenter som kan ta initiativ, kommunicera, tänka kritiskt och se de stora sammanhangen. De ska utbildas till en flexibilitet som kvalificerar lika bra för det fjärde jobbet som för det första. Kunskapsutvecklingen går allt snabbare. De måste lära att lära.

Där har vi en av högskolans viktigaste uppgifter i dag.

De stora sammanhangen 

Jag skrev ovan att studenter måste se ”de stora sammanhangen”. Den bästa ingången till de stora sammanhangen är FN:s hållbarhetsmål – Sustainable Development Goals. Det är utifrån dessa som ni studenter i dag och i morgon kan bidra till att förverkliga de viktiga och helt nödvändiga förändringar som krävs för att skapa en hållbar värld. Det behövs större insikt i  och kunskap om hur klimatförändringar och energianvändning är kopplade till social bärkraft och till ekonomi. Och speciellt viktigt är detta för de som utexamineras från ett medicinskt universitet: Det behövs insikt i hur hälsa skapas – och drabbas – i alla sektorer och i alla politikområden. Hållbarhetsmålen kräver av oss att vi ser hälsa i vid kontext. Att vi ser de stora sammanhangen.

Så jag vill redan nu puffa för ett större arrangemang som vi kommer att anordna här i på Solna campus i Aula Medica den 30 mars 2019: ”Rethinking Higher Education: Inspired by the Sustainable Development Goals”. Det är en endagskonferens som vi anordnar i samarbete med Göteborgs Universitet, Chalmers och Kungliga Vetenskapsakademien. Syftet är att se hur vi kan ta ansvar for – och låta oss inspirera av – FN:s hållbarhetsmål i vår undervisning och forskning. Det kommer mer information om konferensen längre fram.

Kan också tipsa om att New York Times i går publicerade en intressant artikel om relationen mellan klimat och hälsa – som i sin tur bygger på Lancets projektrapport “The 2018 report of the Lancet Countdown on health and climate change: Shaping the health of nations for centuries to come“. Intressant läsning!

Ps. Rapport “Investera i morgondagens utförare”, lanseras alltså i dag och kan studeras närmare på studentrådets webbplats.