Universiteten är en viktig del av totalförsvaret
Den nya regering som tillträtt under hösten påbörjar sitt arbete i en tid då världsläget är oerhört spänt, med krig i vårt närområde, ökad polarisering och minskade demokratinivåer i många länder. Därtill energikris, allt tydligare effekter av klimatförändringarna och en växande global lågkonjunktur. Allt detta påverkar oss i Sverige högst påtagligt. Osäkerheten och riskerna i vårt närområde blev extremt tydligt när gasledningen Nordstream utsattes för attack, inte långt från Sveriges kust. I detta läge har den nya regeringen samtidigt till uppgift att fortsätta utveckla den Natoansökan som påbörjades under den förra mandatperioden, vilket med största sannolikhet kommer medföra ett behov av ökade och förändrade satsningar på både vårt militära försvar och på totalförsvaret.
Dessutom ärvde regeringen ett antal rapporter och djupgående analyser av brister och risker inom hälso- och sjukvårdsområdet. Jag tänker då framför allt på Coronakommissionens rapport och SOU 2022:6, Hälso- och sjukvårdens beredskap. Båda dessa rapporter betonade tydligt vikten av forskning, och inte minst grundforskning, för att klara av att bemöta hälsokriser. Även utbildning, på alla nivåer, belystes som en insats av yttersta vikt.
Global säkerhet och forskning hänger ihop
Vid en första anblick så kan detta framstå som att röra sig om två olika saker – det globala säkerhetsläget och forskning/utbildning – men det är i själva verket nära sammankopplat. För att stå förberedda och kunna hantera en kris, oavsett om den är militär till natur eller ej, så måste vi ha en fungerande hälso- och sjukvård och en beredskap för att hantera hälsokriser av olika slag. En förutsättning för det är en stark medicinsk forsknings- och utbildningssektor. Därför är det viktigt att regeringen inkluderar vård, forskning och utbildning som en del av totalförsvaret och att dessa områden också omfattas av kommande strategiska samhällssatsningar.
Därtill får vi inte glömma bort att hälsokriser handlar om mycket mer än isolerade händelser, krig och pandemier. Faktum är att de allra flesta kriser vårt samhälle kan drabbas av har en hälsoaspekt knuten till sig. Och liksom talesättet att en olycka sällan kommer ensam, så inträffar en hälsokris sällan bara på grund av en isolerad faktor. I stället är det mycket troligare att vi måste bemöta mångfacetterade och sammansatta kriser som sker samtidigt, som till exempel: en klimatkris, en möjlig kris på grund av antibiotikaresistens, en energikris, en ny pandemi, och då allt på samma gång.
Forskning och utbildning behövs för att hantera kriser
Forskning och utbildning, genomförda på Karolinska Institutet och andra lärosäten, var viktiga bidrag i samhällets förmåga att hantera covid-19-pandemin, vilket bland annat Coronakommissionens rapport visade. Ett av många exempel på hur KI ställde om sin verksamhet och bidrog till vården under covid-19-pandemin är att vi tog fram digitala utbildningar i basal vårdhygien under pandemier, som genomgåtts av nästan 200 000 personer.
Inte minst kommer den grundforskning som i dag bedrivs på KI och andra universitet bidra till svar på morgondagens hälsofrågor och utmaningar. Resultat av forskning som ger svar på dagens frågor har nästan alltid sitt ursprung i forskning som bedrivits under många år. För att få till nödvändig kunskapsutveckling måste det finnas resurser för en långsiktighet.
Med den bakgrunden är det djupt bekymmersamt att ekonomin för lärosätena nu drabbas hårt av kostnadsökningar och ökad osäkerhet inför framtiden. Det skapar oro inför planeringen av framtida satsningar och riskerar att göra Sverige betydligt sämre förberett inför kommande kriser.
Vår roll i totalförsvaret
KI grundades för över 200 år sedan, just för att möta ett behov av ökad medicinsk kompetens som tydliggjorts i en krissituation. Den gången var det kriget mot Ryssland 1808–1809 som smärtsamt hade visat behovet av övade fältskärer. Vi bildades för att Sverige skulle ha ett starkt och väl förberett försvar. I 212 år har vi utbildat medicinsk personal, bidragit till hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning och bedrivit världsledande forskning. Utöver detta har vi etablerat ett Centrum för hälsokriser, där personal bara nu under hösten varit på plats och bidragit i bland annat Ukraina och Moldavien. På ett sätt är ringen sluten.
Slutsatsen är tydlig: Universiteten är en viktig del av samhällets totalförsvar.
0 comments