1.0 HJÄLP förändring på ingång!
Jag fick en fråga.
För någon vecka sen fick jag ett så spännande meddelande på bloggen, det handlade om att genomgå en livsförändring. Helt enkelt att gå från ett tryggt och säkert sammanhang där en vet vad som förväntas och vad som händer – till att gå till något som en inte vet så mycket alls om.
Från trygghet till osäkerhet
Jag kände igen mig på pricken. För det är ju i princip exakt det jag själv gör nu. I fem år (!!!) har jag haft Karolinska Institutet som min trygga, trygga punkt. Även lägenheten, gymmet jag jobbar på och alla människor har varit som fasta trygga punkter. Såklart har saker skiftat när jag tänker efter. Jag har haft olika jobb och volontäruppdrag som har skiftat under åren, min syster och bästa person har bott på alla möjliga platser (men är nu och ett liiitet tag till kvar i Stockholm!), jag själv har bott i Australien, andra vänner har flyttat – både från Stockholm och till Stockholm. Så absolut har vissa saker förändrats – men den stabila basen har varit densamma. Jag har inte behövt ta några större beslut, utan tiden har mest kunnat rulla på.
Förändring – älskad och hatad
Personen som skrev nämnde också att hen ogillar förändring och ser det som en förlust att vardagen som hen just nu har, snart kommer ta slut. Och även där känner jag igen mig. På pricken. Förändringar tycker jag är SUPERJOBBIGA och konstigt nog också ganska härliga. I detta nu är det som sagt förändring på ingång, av många anledningar, och jag pendlar mellan pirr och panik. Håller med personen om sorgen och kan verkligen SÖRJA att KI-tiden är förbi. För som jag har älskat den. Och Australien ett annat exempel där jag kan se både hur det kändes innan, men också under och efter. Tiden innan var hemsk men väl där och minnena efter är magiska. Ser jag tillbaka så har större steg och förändringar varit jobbiga för mig, men har tack och lov inte hindrat mig från olika val.
Men vi ska grotta lite i det i några inlägg. Så häng med under miniserien HJÄLP förändring på ingång för att veta varför vi känner som vi känner och hur vi kan jobba med det.
0 kommentarer