5 sätt att hinna med (typ) allt

Precis som många andra studenter är jag en ganska sysselsatt person; jag pluggar heltid, jobbar med den här bloggen, är engagerad i studentkåren och timvikarierar inom sjukvården. Dessutom försöker jag upprätthålla sociala kontakter och sköta mitt hushåll. Så hur gör jag för att hinna med allt?

Jag kan börja med att säga att jag inte hinner med allt och att jag inte heller försöker hinna med allt, bara det jag verkligen vill och verkligen måste. Självklart brukar man inte göra saker som både är onödiga och tråkiga – åtminstone inte avsiktligen. Problemet är att det kan vara svårt att avgöra vad som verkligen är nödvändigt och vad som man verkligen tycker är roligt. Så här gör jag för att få min tid till att räcka till:

  • Kategoriserar och prioriterar. Jag brukar dela upp sysslor i brådskande och kan vänta, samt lätt och svårt. Om något är brådskande och svårt att göra ger jag mig själv en tydlig deadline för att klara av att uträtta det. Om det är lätt och brådskande ser jag till att göra det på en gång. Om det är svårt, men kan vänta, försöker jag be om hjälp. Om det är lätt och kan vänta, så väntar jag med det, helt enkelt.
    • Listor, kalendrar och alarm är fantastiska hjälpmedel för att komma ihåg saker man har att göra!
    • När jag använder mig av digitala listor och kalendrar ser jag till att de är synkade på alla mina elektroniska apparater – annars är det lätt att missa något jag har skrivit på laptopen för att jag bara kollade på mobilen.
    • De allra viktigaste sysslorna jag har för morgondagen skriver jag in i beskrivningen för min digitala väckarklocka, exempel nedan. Då blir jag påmind om sysslan det första jag gör på morgonen.
    • Jag använder penna och papper för att skissa upp en större planering.
    • Långtidsplanering är bättre att göra digitalt eftersom det går lättare att justera i efterhand.
    • Klisterlappar på dörrar, speglar, väggar bör inte underskattas!
  • Optimerar min vardag. Jag bor som många andra studenter i eget hushåll utan städhjälp eller annan assistans. Därför måste jag balansera plugg, jobb och andra engagemang med städning, tvätt och matlagning. Du kan läsa om hur jag får hushållet till att gå runt i ett tidigare inlägg.
  • Tackar nej till sociala evenemang. Om jag vet att jag är för trött eller för stressad för att faktiskt kunna njuta av att delta i det sociala evenemanget, ser jag till att tacka nej. Det är lätt att inbilla sig att det är absolut nödvändigt att gå på det där styrelsemötet eller den där släktträffen, eller att man säkert kommer ha kul på den där festen eller den där gruppträningen. Jag försöker distansera mig från känslan av ”jag borde ju vara där” genom att acceptera att alla människor är självupptagna och att de därför antagligen kommer att vara för fokuserade på sig själva för att hinna reflektera över min frånvaro.
    • Att köra alkoholfritt är ett alternativ till att tacka helt nej, om det är en fest eller middag – då har man ingen baksmälla att handskas med dagen efter åtminstone.
    • Man kan ofta anpassa tiderna – komma senare, gå tidigare, med mera.
    • Man kan be en vän rapportera från evenemanget och be hen hälsa å ens vägnar.
  • Fuskar inte med sömnen. Det är lätt hänt att sömnen får ta smällen när man är stressad. Tyvärr blir det lätt en ond cirkel, när stressen leder till mindre sömn, som leder till ökad stress, och så vidare. Jag försöker hålla en god sömnhygien för att kunna sova även om jag är stressad.
    • Varva ner åtminstone en timme innan läggdags.
    • Borsta alltid tänderna och byt om till sängkläder.
    • Sänk ljusstyrkan på skärmar, sätt på varmare ljus om möjligt. Gör detsamma med belysningen i bostaden.
    • Om jag känner att jag har för mycket i hjärnan för att kunna komma till ro brukar jag städa hellre än att kolla på mobilen. Ljudböcker, podcasts eller musik brukar också funka för mig.
    • Ljudkänsliga och ljuskänsliga personer tjänar oerhört mycket på bra öronproppar, mörkläggningsgardiner och ögonmasker.
  • Ser till att ge mig själv återhämtning. Vad återhämtning innebär varierar såklart med vem man är som person, men också med ens sinnesstämning. Ibland har jag tusen saker i huvudet och mår fantastiskt bra över att flåsa bort tankarna på en löprunda, andra gånger känner jag mig så uppslukad av saker jag behöver göra att jag bara kan sätta mig och äta choklad framför TVn. Ibland ger träningen mig mer återhämtning än chokladen och TVn, ibland är det tvärtom. Det viktigaste är att ge sig själv utrymme att andas.
    • Det är sällan liv och död det handlar om, om det är så att man inte råkar hinna med något. Och är det inte liv och död, då får man faktiskt lov att halka efter för att man behöver återhämta sig. Värt att betona att klara tentan är inte på liv och död.
    • Mina bästa tips för hur man skriver en omtenta hittar du här och här.

 

3 kommentarer

  1. H skriver:

    Hur svårt är det att få dispens på KI? Spelar det någon roll om det t.ex är en dugga, inte tentamen/praktik?

    1. kistudentenisabelle skriver:

      Hej!

      Jag har tyvärr inte så mycket kunskap om dispens. Bäst är att fråga respektive kursledning.
      En halvkvalificerad gissning är att det är ganska svårt att få dispens om man blivit underkänd på moment – förutom om man har medicinska skäl (tex oväntad sjukdom) eller externa faktorer (tex fast utomlands pga COVID-19-restriktioner) som påverkat.

      Med vänliga hälsningar Isabelle

Relaterade inlägg

KI-studenten Isabelle