Kirurgakuten Södersjukhuset

Publicerat: 24 november, 2018

Akut kirurgi-boken, vatten, diktafon och sökare.

Ny vecka, ny placering. Denna vecka var jag på kirurgakuten på Södersjukhuset. Gick dit med noll förväntningar och gick därifrån supernöjd.  Jag hade blandade arbetstider med alltifrån dagpass till nattpass. Riktigt bra handledare och varierande arbetstempo.

Hur är SÖS-akuten uppbyggd?
Det finns 4 olika sektioner, som tidigare var indelade efter kirurgi, ortopedi, medicin och kardiologi. Varje disk tog alltså endast patienter inom dessa områden, hjärtinfarkt till kardiologdisken och bruten arm till ortopeddisken. Men det sker nu en övergång, där alla patienter framöver kommer att tas emot på alla 4 sektioner, oavsett besöksorsak. Sektionerna har alltså bytt namn till A, B, C och D. Och f.d. kirurgsektionen heter nu C-sektion.

På varje sektion finns flödesläkare och -sköterska samt olika vårdlag. Varje vårdlag består av 1 läkare och 1 undersköterska/sjuksköterska. Utanför sektionen arbetar ledningsläkare och -sköterska som har en helhetsbild över hela akutmottagningen och rycker in på olika larm och sektioner, när det behövs.

De vanligaste kirurgiska patienterna:

  1. Buksmärta – Absolut vanligaste kirurgiska besöksorsaken. Buksmärta kan vara orsaken till en hel uppsjö av olika tillstånd och sjukdomar: appendicit (blindtarmsinflammation), gallsten, njurstenileus (tarmvred), X (extrauterin graviditet, graviditet utanför livmodern), u name it.
  2. Huvudskada / fallskada – Patienter som ramlat och slagit i huvudet, vanligast hos äldre.
  3. Sårskada – Orsakat av skarpt våld (kniv, bett), trubbigt våld (slag).

Vad jag fått se och göra
Beroende på handledare har det sett olika ut, men gemensamt har varit att jag arbetat självständigt under god handledning på kirurgakuten. Detta jämfört med på medicinakuten förra året, som jag tyckte var betydligt sämre i alla avseenden som läkarstudent.

Jag har handlagt mellan 4-6 patienter per arbetspass. Det innebär helt enkelt att jag självständigt pratat och undersökt patienten, lagt fram handläggningsförslag som jag bollat med min handledare eller annan läkare, och ansvarat för det administrativa kring patienten (dikterat, skickat remisser, beställt prover och undersökningar samt ringt konsulter).

  • Träffa patienter (ta anamnes och status)
  • Sätta PVK (perifer venkateter)
  • Ta artärblodgas
  • Suturera (sy)
  • Per rectum-undersökning
  • Assistera under reponering av frakturer och luxationer
  • Delta på larmrummet
  • Diktera journalanteckningar
  • Ringa konsulter (infektions-, urolog- m.m.)
  • Skriva remisser (ultraljuds-, röntgen-, gynekologisk och endoskopi- m.m.)

Nattpass på akuten
Under nattpasset är det färre personal som jobbar än under dagen, vilket innebar risk för sämre handledning. Lyckligtvis, var det en suverän ledningsläkare som agerade handledare för mig och valde ut lämpliga patienter åt mig. Jag fick en egen larmsökare (se bild), vilket är en dosa som börjar larma/pipa när det inkommer ett larm exempelvis. Då springer läkaren och sjuksköterskan som ska ta hand om larmet, till akutrummet, dit patienten inkommer med ambulans.

Jag tycker nattpass är väldigt lärorika som läkarkandidat. Det är mindre personal men mycket att göra, vilket gör att man som läkarkandis får utrymme att jobba mer självständigt. Eftersom vi inte kommer kunna undvika att gå nattpass senare under karriären, är det lika bra att vänja sig så snart som möjligt. Ta chansen nu som läkarkandis, när man alltid har någon att luta sig tillbaka mot, att våga sig på obekväma/okända territorium.

 

Läs mina tidigare inlägg om akuten:

  1. Akuten under internmedicin termin 5
  2. Akuten under internmedicin termin 6
  3. Min första nattjour
  4. ABCDE och akuten

 

0 kommentarer

Relaterade inlägg

Om mig

Mitt namn är Linnea, jag är 24 år och kommer från Linköping.

Följ med på min resa genom läkarprogrammets 5,5 år. Nuvarande station: termin 11.

Läs om läkarstudierna på Karolinska Institutet (KI), livet som student i Stockholm och få en inblick i läkaryrket.

Kategorier