Nya fakultetsrådet vid KI – en nyckelfaktor för kollegialt medinflytande

Vid årsskiftet trädde den nya ledningsorganisationen i kraft vid Karolinska Institutet. Just organisationsfrågor är väl sällan särskilt upphetsande och skapar kanske inte någon större entusiasm bland många. Men icke desto mindre så är frågor som rör organisation viktiga. En genomtänkt och väl fungerande organisationsmodell ska stödja och  underlätta verksamheten. En mindre bra fungerande organisation kan å andra sidan vara ett hinder för kollegialitet, transparens och kvalitet.

Förändringen av KI:s ledningsorganisation har som främsta mål att göra KI till ett ännu mer framgångsrikt universitet. Den nya organisationen ska också svara på de behov och krav som både omvärlden och den interna världen på KI ställer. Förändringen är dessutom en följd av de brister som identifierades i kölvattnet av Macchiarini-ärendet, till exempel avseende brist på öppenhet och kollegialt medinflytande.

Flexibilitet

Den nya organisationen är inte en färdig och fixerad struktur. Det är alltid svårt att veta exakt hur en sådan här omfattande förändring kommer att falla ut när den går från ritbordet och möter verklighet och vardag. Vi bör alltså vara medvetna om att det kan bli en del justeringar längs vägen och i en tid när omvärlden förändras i allt starkare takt är det också viktigt att inte se en organisation som något heligt eller som gjuten i cement. Det måste finnas utrymme för visst mått av flexibilitet och kreativitet i sådana här sammanhang. Men sammantaget är jag övertygad om att den organisationsmodell vi nu infört i grund och botten kommer att visa sig vara ett riktigt val.

Fakultetsrådet

En viktig faktor till denna min övertygelse är fakultetsrådet. I tidigare organisation var de olika verksamhetsgrenarna för isolerade gentemot varandra och det fanns ingen naturlig eller självklar formell arena för öppna och universitetsövergripande diskussioner. Fakultetsrådet, som består av forskare, lärare och studenter, ska bidra till att fylla det tomrummet och fungera som ett stöd för KI:s långsiktigt strategiska arbete. Syftet är att det ska vara en viktig aktör när det gäller strategiska inspel till fakultetsnämnden som måste fatta beslut i mycket komplexa frågeställningar. Jag är övertygad om att djupgående diskussioner i fakultetsrådet kan ge ett tydligt kollegialt inflytande och en bättre grund för viktiga beslut i fakultetsnämnden.

Nästa fas

I mitten av april räknar jag med att KI:s Strategi 2030 ska beslutas av konsistoriet (KI:s styrelse). Så fort beslutet är taget börjar nästa fas: Att omsätta strategin i verksamhet. I det sammanhanget blir fakultetsrådets roll både osedvanligt viktig och mer specifik. Här ska vi diskutera hur implementeringen av strategins prioriteringar ska gå till, före beslut i fakultetsnämnden och andra formella organ.

Låt mig ge tre exempel som alla stod på agendan för fakultetsrådets senaste möte:

  • I strategin ingår att KI ska vara ett banbrytande universitet med hög kvalitet på all verksamhet. Men det är inte alldeles självklart vad “hög kvalitet” faktiskt innebär. Traditionella sätt att bedöma kvalitet, som citeringar och antalet artiklar i high impact-journaler, säger naturligtvis en del, men ger knappast en fullödig bild av den kvalitativa nivån inom forskningen. Är det så att vi i vår bedömning av kvalitet snarare fokuserar för mycket på kvantitet?  Och hur säkerställer vi kvalitet inom undervisningen på ett relevant och rättvis sätt? Sannolikt finns det flera kvalitetsaspekter att väga in än vad vi faktiskt gör i dag.
  • Strategin tar också upp vikten av tydliga och förutsägbara karriärvägar inom akademin. Hur skapar vi det och hur ska kriterierna för en karriär se ut utan att vi fastnar i de mer traditionella sätten att mäta framgångar med, som det ovanstående exemplet om antalet publicerade artiklar? Här riskerar vi att hamna i ett Moment 22, där vi å ena sidan tonar ner kvantitet som mått på kvalitet och framgång och å andra sidan inte kan hitta några tillräckligt bra andra mätvariabler för att kunna ge förutsägbarhet och transparens när det gäller karriärvägar inom KI.
  • Mitt sista exempel handlar om ett avgörande perspektiv i Strategi 2030: Vikten av ett sammanhållet, effektivt, uppdaterat och anpassat verksamhetsstöd. För att detta ska fungera krävs, som jag var inne på inledningsvis, en väl fungerande ledningsorganisation. Men universitetsledningen behöver också ha örat mot marken. Eller rättare sagt: Öronen vinklade mot våra kärnverksamheter. Avståndet mellan behov, beslut och förankring får aldrig bli oöverkomligt långt.

Därmed är jag tillbaka vid inledningen. En väl fungerande organisation ska skapa förutsättningar för beslut som är efterfrågade och anpassade till de krav som verksamhet och omvärld ställer. Det är i detta sammanhang fakultetsrådet ska ses. Det är genom detta råd som universitetsledningen och fakultetsnämnden ökar sina möjligheter att fatta väl grundade beslut.

Resultatet kommer att bli beslut av högre kvalitet, med större förankring och därmed också bättre möjligheter att skapa en gemensam medvetenhet, förståelse och kunskap om vart KI är på väg – och varför.

Ps. Det finns en ambition att skapa en en särskild sida på Medarbetarportalen där vi helt öppet och kontinuerligt ska redovisa vilka diskussioner som pågår i fakultetsrådet. Det skulle yttarligare öka möjligheterna till kollegial insyn och inflytande. Låt mig återkomma till det när dessa planerna realiserats.

0 comments

Leave a Comment

Related posts