Glädjande signaler om anseende och förtroende
Förtroendet för svenska universitet och lärosäten är stabilt högt både internationellt och bland svenskar generellt. Det är glädjande. Anseende och förtroende är något vi alltid ska kämpa för att behålla och stärka. Det kan inte minst vi på Karolinska Institutet skriva under på.
KI arbetar hårt och konsekvent för att reparera de skador som uppstått när det gäller trovärdighet, tillit och förtroende för universitetet. Detta arbete pågår alltjämt och är det något jag lärt mig under de 1,5 år jag varit verksam som rektor vid KI, så är det att sådana här insatser måste ske med ett långsiktigt perspektiv. KI är långt ifrån färdigt med detta arbete.
Förtroende byggs med långsiktighet
Förtroende byggs alltså med långsiktighet, vilket vi också tagit fasta på i den kommande Strategi 2030 som konsistoriet (universitetsstyrelsen) kommer att fatta beslut om nu i vår. Med en långsiktig och strategisk satsning på kvalitet, etik och god intern kultur, står vi på en bra grund för att ytterligare stärka och bygga upp omvärldens tillit och förtroende. Som jag tidigare skrivit om så är ju KI fortfarande extremt starkt när det handlar om internationella jämförelser och rankningar. Däremot visar enkätstudier att anseendet för KI bland den svenska allmänheten är betydligt lägre. Delvis naturligtvis på grund av Macchiarini-ärendet, men också i hög grad för att vi närmast konsekvent blandas ihop med Karolinska Universitetssjukhuset, som ju tyvärrr har varit i skottfältet under en lång tid. Detta påverkar helt klart allmänhetens omdöme också om KI. Jag ser dagligen exempel på hur de båda “Karolinskorna” blandas ihop.
Står starka
Med detta sagt, kan jag konstatera att svenska universitet och högskolor generellt står starka båda internationellt och nationellt. Med sedvanliga reservationer för metod och kvalitet, så har det på senare tid publicerats ett par rapporter som förstärker denna bild.
Universitetsnätverket U21 gör sedan åtta år tillbaka en jämförelse mellan olika länders nationella nivå avseende högre utbildning (U21 Ranking of Nationel Higher Education Systems). Sverige placerar sig konsekvent på topp fem på denna lista – nu i år ligger vi på fjärde plats. Tittar vi på undersökningens olika delar, så hamnar vi högt på listan när det gäller resurser, inkluderat såväl offentligt som privat finansiellt stöd. Andra starka områden för svenska lärosäten är samverkan med det omgivande samhället och kvaliteten på och implementeringen av forskning och utbildning. Något sämre ligger vi till när det handlar om bland annat akademiska autonomi och etnisk mångfald. Kanske vi kan sammanfatta det hela med att vi står oss bra internationellt men kan bli bättre på vara internationella.
Förtroendebarometern
En annan aktuell rapport är gjord av Medieakademin, som varje år mäter svenskarnas förtroende för olika institutioner. Generellt sjunker befolkningens förtroende för olika samhällsaktörer, det är den generella trenden. Men det finns naturligtvis fluktuationer på mer detaljerad nivå och en sådan är att förtroendet för svenska universitet och högskolor har stärkt rejält sedan den förra undersökningen publicerades för ett år sedan. I dag uppger 70 procent av de svarande att de har mycket eller ganska stort förtroende för universitet och högskolor. Det är en ökning med fem procentenheter. Den som är intresserad av mera siffror och data kan läsa om Förtroendebarometern 2019 här.
De här resultaten ligger också i linje med organisationens Vetenskap och Allmänhets så kallade VA Barometer från i vintras (läs mer om den i ett tidigare blogginlägg).
Finns mycket att glädja sig åt
Ibland är det lätt att vi som arbetar dagligen och stundligen med olika former av utmaningar och problemorienterade uppgifter inom den här dynamiska sektorn, fokuserar enbart på just problemen. Då är det bra att påminna oss själva och varandra om att det också finns så mycket att glädja sig åt inom utbildning och forskning.
0 comments