Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

I dag, tisdag, hade regeringens rådgivande samverkansgrupp för hälsa och life science sitt andra möte. Gruppen har en viktig roll för att genomföra den nationella life science-strategin och andra angelägna insatser för hälsa, livskvalitet, kunskapsutveckling och ekonomiskt välstånd. Insatserna ska också bidra till att förverkliga Agenda 2030. Jag är ledamot i samverkansgruppen tillsammans med representanter från akademi, hälso- och sjukvård, civilsamhälle och näringsliv. Från KI är även Sara Riggare med i gruppen.

Dagens möte hade förstås ett stort fokus på den pågående pandemin. På agendan fanns rapportering av regeringens insatser och de utmaningar som möter branschorganisationer som Sweden Bio, Swedish Medtech och de forskande läkemedelsföretagens förening, LIF.

Stora insatser

Jag tog främst upp tre olika perspektiv som jag menar är viktiga. Ni som läser min blogg känner säkert igen dem från tidigare inlägg.

1. Life science-sektorn måste lära sig av den pågående pandemin och bidra till att bygga upp en beredskap inför nästa kris. För den kommer förr eller senare. Det kortsiktiga perspektivet i forskningen måste paras ihop med det långsiktiga.
2. Finansieringsfrågan för forskning och life science är avgörande både på kort och lång sikt. De 100 miljoner kronor som öronmärkts i vårbudgeten för coronaforskning är utmärkt, men vi måste samtidigt se på hela bilden;  hur resurserna för forskning, innovation och näringsutveckling kommer att utvecklas på sikt bland annat utifrån en alltmer ansträngd ekonomi för stiftelser och holdingbolag.
3. Det är oerhört viktigt att se att universitet måste ta ansvar för två parallella uppgifter i den här situationen: Dels att vi naturligtvis gör vad vi kan för att hjälpa samhället och vården i det akuta läget, dels att vara medveten om den risk för undanträngningseffekter som följer av det fokus vi nu har gällande arbetet mot pandemin. Vi måste säkerställa att andra nödvändiga områden inom life science inte prioriteras ner – det gäller särskilt området precisionsmedicin.

Snabba på

Precisionsmedicin är en viktig prioritering i den nya life science-strategin. Med detta som grund har Karolinska Universitetssjukhusets chef, Björn Zoëga, och jag beslutat att tillsätta en partssammansatt arbetsgrupp, eller snarare en ”task force”, som ska identifiera åtgärder för att snabba på viktiga insatser inom precisionsmedicin i Stockholmsregionen. Vi måste alla kännas vid att det, trots många goda viljor, mycket framgångsrik forskning inom metaboliska sjukdomar och ett etablerat program för precisionsmedicin inom cancerområdet, återstår en hel del innan vi når upp till nivån för de ledande regionerna i Europa.

Med denna task force ges nu möjlighet till snabb acceleration. Det faktum att KI, tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset, för en månad sedan var först i Sverige med att ackrediteras som Comprehensive Cancer Center av Organisation of European Cancer Institutes (OECI) visar att vi är på gång!

KI:s dekan Anna Martling leder denna task force. Gruppens uppdrag är brett och omfattar även att förbereda för precisionsmedicinens framtida roll i det förebyggande arbetet. Vi måste prata om ”precision health” och inte enbart ”precision medicine”.

Dra nytta av

Jag hoppas att det arbetet vi nu gör inom precisionsmedicin på regional nivå också ska kunna inspirera diskussionen i den nationella samverkansgruppen. Dessa tider har om något visat vikten av samverkan mellan olika aktörer – inte minst mellan universitet, hälso- och sjukvård, näringsliv och viktiga forskningsfinansiärer. Om vi lyckas upprätthålla detta täta samarbete även efter att krisen är över, lovar det gott för utvecklingen av livsvetenskap i Sverige. Livsvetenskap handlar om samverkan. Det är i kriser som denna att vi verkligen förstår vad livsvetenskap är.