Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

Shortened version in English below

Så här års redovisas normalt flera olika mätningar och rankningar över lärosätenas resultat och förtroende. Och låt mig redan från start slå fast min åsikt i detta avseende: Det är omöjligt att på ett rättvist sätt mäta ett universitets prestationer och sedan jämföra resultatet med andra. Det finns så många variabler, metodologiska brister och skillnader i lärosätens inriktningar och verksamheter, så att en rankning normalt bara ger en del av sanningen.

Det är därför viktigt att följa upp hur rankningar och mätningar är genomförda, vad man faktiskt mätt, vilka kriterier som använts och vilken tyngd som lagts på de olika variablerna.

Har betydelse

Icke desto mindre är det så att dessa rankningar får uppmärksamhet i medier, används som underlag när studenter, ibland även forskare och potentiella medarbetare ska välja universitet. En flerårig upp- eller nedgång i en rankning kan ge viktiga signaler, särskilt om flera mätningar uppvisar samma trend. Därför följer och analyserar vi på Karolinska Institutet de tyngsta och mest ansedda rankningsinstitutens redovisningar. Vi publicerar normalt korta texter när en ny rankning offentliggöras och vi har också en sammanställning på vår webbplats över några av de viktigaste.

Med detta sagt, är det intressant att konstatera att KI överlag står sig bra i dessa mätningar. Den här hösten har två av de tyngsta rankningsinstituten kommit med uppdaterade redovisningar, ARWU (Academic Ranking of World Universities eller  “Shanghai-rankningen”) och THE (Times Higher Education). KI går ner några placeringar i Shanghai och upp några i THE. Ska jag sammanfatta läget så står KI stabilt och har så gjort under rätt lång tid. Detta ska ses i skenet av en kraftigt ökande internationell konkurrens de senaste decennierna.

Stärkt position

KI:s position som ett av de främsta universiteten i Europa har snarare stärkts under senare år.  I den senaste THE-rankningen ligger KI till exempel på 36:e plats i världen när det gäller den sammanvägda, totala rankningen (förra årets placering var 41). Bland europeiska universitet ligger vi på tionde plats (på andra plats i EU efter Brexit),  och vi rankas som nummer ett i Norden.

De olika ämnesrankningar (“subjects”) som görs, förstärker bilden ytterligare av KI som ett framstående och framgångsrikt universitet. Inom våra specialområden – medicin- och hälsorelaterad forskning och utbildning – kan vi utifrån de rankningar som görs hävda att KI räknas in bland de världsledande universiteten. Vi finns på globala topplistor i ett antal sådana mätningar.

Uppåt i anseendeindex

Vid sidan av de stora internationella jämförelserna, görs även en nationell mätning av svenska lärosäten som fått stor uppmärksamhet genom åren: Kantar Sifos anseendeindex. Här tillfrågas ett representativt urval av den svenska allmänheten om hur väl de känner till olika lärosäten samt vad de ger för omdömen om dem. Detta index har presenterats sedan 2012 och fram till att Macchiarini-ärendet briserade 2016 låg KI:s anseende på topp-tre. Därefter sjönk KI:s siffror kraftigt flera år i rad och nådde en bottennivå 2018 när vi hamnade trea från slutet på listan som består av totalt 21 lärosäten. KI beställde en mer detaljerad analys i fjol och det visade sig att orsakerna var både KI- och icke KI-relaterade. Det understryker att det inte alltid är enkelt att förstå innebörden av siffror. Förra året vände KI uppåt rätt kraftigt och denna tendens är ännu kraftigare när årets index publicerades nyligen.

KI har på bara två år gått upp totalt 19 punkter på den hundrafaldiga indexskalan och hamnade i år på 57, vilket ligger nära genomsnittet för svenska högskolor och universitet.

Glädjande

Det är naturligtvis mycket glädjande att allmänhetens förtroende för KI nu ökar signifikant. Grundplattan här är att KI fortsätter hålla en hög nivå på utbildning, forskarutbildning och forskning, till betydande del i nära samverkan med sjukhus, kliniker och andra universitet inom framförallt Region Stockholm. Sedan har sannolikt det interna förändringsarbetet, tillsammans med en större proaktivitet när det gäller den externa kommunikationen, börjat ge resultat. Ökningen har dessutom förstärkts av att KI:s exponering i medierna trefaldigats på grund av pandemin. Väldigt många forskare och andra KI-anknutna medarbetare och studenter tar stort ansvar för lärosätenas tredje uppgift och delar aktivt med sig av sina kunskaper till det omgivande samhället.

Trycket på och efterfrågan av expertkunskaper har stundtals varit extremt hög i den här extraordinära situationen. Jag kan bara konstatera att väldigt många på KI ställt upp på ett fantastiskt sätt och jag är övertygad om att detta ger avtryck och gör skillnad när det gäller vårt allmänna anseende.

Försämringar uppmärksammas mer

Det finns en tendens till att rankningsresultat och anseendeindex uppmärksammas mer i medierna när placeringarna försämras. Till exempel såg vi hur ett antal redaktioner skrev om att vi gått ner sju placeringar i Shanghai-rankningen (efter att ha haft det bästa resultatet någonsin för ett år sedan) – men nästan inga som uppmärksammade att vi gått upp ungefär lika mycket (fem) i THE. Som rektor är det onekligen en smula frustrerande att mötas av sådana negativa rubriker, när jag vet att sanningen är en annan. Men det är så medielogiken kan fungera och kanske bör vi också vara självkritiska här och uppmärksamma vår omvärld på att KI konsekvent bedöms vara bland de främsta i Europa och i flera ämnesområden bland de främsta i världen.

Samtidigt vill jag återknyta till inledningen: Karolinska Institutet är ett högt rankat universitet, men det är viktigt att känna till att rankningsmetoderna inte är fullständiga, att de varierar och kan leda till inkonsekventa resultat. Rankningar bör därför värderas som en faktor bland många andra när man bedömer och jämför universitet. Att förbättra sin position i en rankning får aldrig vara ett mål i sig för vår verksamhet, utan ska ses som ett välkommet resultat av det dagliga kvalitetsarbetet som alla i vår organisation bidrar till.

Bilden här under hämtad från Kantar Sifos rapport

KI: Ranking and reputation

This is the season of university rankings. The Academic Ranking of World Universities (ARWU), or the “Shanghai Ranking”, and Times Higher Education (THE) have just released  updated reports.

My opinion on these metrics is clear: it is impossible to rate – justly and reliably – a  university’s performance in a one dimensional scale. Universities are complex organizations with a plethora of tasks and cannot easily be fitted into a linear ranking system. We must be attentive to methodological pitfalls and have a critical eye on the choice of variables and the weighting thereof.

Thus, rankings present us with a true dilemma: we are aware of their shortcomings, yet we cannot ignore them. They receive media attention and are undoubtedly consulted by students and academics looking for a place to study or work.

We normally publish short texts when a new ranking is released, and we also have a compilation on our website of some of the most important ones. According to these rankings, KI has strengthened its position over the past few years. In the latest THE ranking, KI is 36th in the world, 10^th in Europe (second in post-Brexit EU) and number one in the Nordic Region. Compared with last year we gained a few places in THE and lost a few places in ARWU. In our specific areas – medicine and health-related research and education – current rankings place us among the world’s top universities.

Improving one’s position in a one dimensional ranking must never be seen as a goal in itself. Gaining ground in ARWU, THE or other rankings should rather be viewed as a  welcome result of the daily efforts of our students and employees and a reflection of the high quality standards of our research and education