Vi måste vara förberedda på ett långvarigt krig och en omfattande hälsokris
Det har nu gått fem veckor sedan Ryssland invaderade Ukraina och inledde ett krig som drabbat stora delar av befolkningen oerhört hårt. UNHCR beskriver situationen som den snabbast växande flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Nästan var fjärde ukrainare har tvingats lämna sitt hem, omkring fyra miljoner har flytt till andra länder. Främst är det Polen som tagit emot många flyktingar, men även i andra närliggande länder finns det nu många människor som lämnat Ukraina.
Inne i landet är läget oerhört svårt, främst i de östra och södra delarna. Av de bilder som förmedlats i medier de senaste dagarna visar att staden Mariupol mer eller mindre verkar ligga i ruiner. Sönderslagen infrastruktur och ständiga strider gör att livsmedelsförsörjning och tillgång på rent vatten, bränsle och värme blir ett allt större problem.
Samtidigt är det internationella engagemanget för Ukraina stort och protesterna mot Rysslands agerande växer. Det är svårt att veta hur – och när – det här kommer att sluta, men det är tveklöst så att det ukrainska motståndet är starkt och dessutom verkar vara uthålligt. Det är bara att hoppas att detta motstånd, tillsammans med omvärldens reaktioner, ska få regimen att inse det orimliga i att fortsätta föra detta inhumana och orättfärdiga krig. Tyvärr pekar dock mycket på att striderna kommer att fortsätta länge.
Omfattande engagemang
Inom den internationella och nationella akademin är engagemanget omfattande, det får jag dagliga bevis för. Olika initiativ tas och nätverk aktiveras. Forskningsfinansiärer anslår pengar för att bekosta olika stödinsatser för studenter och forskare. Upprop och aktiviteter sätts samman och genomförs via ideella krafter.
Vi har ett konkret exempel på detta engagemang här vid Karolinska Institutet. Tack vare en donation från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har vi kunnat påskynda etableringen och utvecklingen av vårt Centrum för hälsokriser, något som verkligen var synnerligen väl tajmat med tanke på händelseutvecklingen. Personal från centret har bland annat varit i Moldavien och hjälpt till med utbildningsinsatser för att stärka landets traumavård. Moldavien delar gräns med Ukraina och har tagit emot många människor på flykt de senaste veckorna.
Föreståndaren för Centrum för hälsokriser, Johan von Schreeb, har rest vidare in i Ukraina där han nu, genom KI:s samarbetsavtal om sekondering till WHO, tillträtt som samordnare av internationella medicinska insatser med fokus på traumakirurgi. Läs gärna sidan om centrets aktiviteter på KI:s webbplats, sidan uppdateras kontinuerligt.
Parallellt med detta har det inletts ett telemedicinskt samarbete mellan KI och Bogomolets Medical University i Kiev.
Resursgrupp
Den ryska invasionen av Ukraina har lett till att forskare från båda länderna har tagit sin tillflykt till andra länder. Det har skett en ”brain drain” från ryska universitet och en flykt från de ukrainska. Det finns i sammanhanget ett akut behov av att tillhandahålla såväl humanitärt som akademiska stöd och att skydda akademiska nätverk. Som ett framstående internationellt universitet bör KI göra insatser för att integrera studenter och forskare från konfliktområdena.
Tidigare i veckan beslutade jag att etablera en särskild resursgrupp för Ukraina. Gruppens uppdrag är att undersöka möjligheterna för att studenter på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå från Ukraina ska kunna fortsätta sina studier och program här vid KI. Detsamma gäller för forskare från Ukraina (eller regimkritiska forskare som har fått fly från Ryssland) och deras möjligheter att kunna fortsätta sin gärning i en miljö vid KI. Området ska analyseras beträffande genomförbarhet och legala krav, t.ex. visum, arbets- eller uppehållstillstånd samt finansiering. Gruppen leds av vicerektor för forskarutbildning, Robert Harris.
Uppdrag till VR
Liknande arbeten sker nu vid många svenska lärosäten som överväger möjligheten att ta emot forskare och studenter som lämnat Ukraina eller Ryssland. I onsdags fick Vetenskapsrådet ett uppdrag av regeringen att samla information om stöd som finns för forskare från Ukraina. Informationen ska tillgängliggöras så snart som möjligt och sedan kontinuerligt uppdateras. Vetenskapsrådet ska föra en nära dialog med universitet och högskolor gällande dessa frågor.
I ett pressmeddelande sa utbildningsminister Anna Ekström bland annat:
– Jag är mycket glad över det stora engagemanget och de många insatserna för ukrainska forskare i högskolesektorn. Det är viktigt att de medel som avsätts, av flera olika aktörer, kommer till användning och ger ukrainska forskare möjlighet att kunna fortsätta sitt arbete.
Initiativ som det från regeringen och det uppdrag som Vetenskapsrådet nu fått är utmärkta. Vi måste tyvärr utgå ifrån att kriget kan bli långvarig och att hälsoutmaningarna och flyktingsituationen kommer att förvärras. Det innebär att vi måste bygga upp resurser och långsiktiga stödinsatser tillsammans.
Se också gärna den artikel vi publicerade i The Lancet nyligen och som tar upp det här ämnet. Länk finns via tidigare blogginlägg.
0 comments