Sex år sedan Ahmadreza Djalali fängslades
Om en dryg vecka har det gått sex år sedan KI-alumnen och forskaren i katastrofmedicin, Ahmadreza Djalali, fängslades i samband med en föreläsningsturné i Iran. Som de flesta av er känner till har vi alla som är engagerade i hans fall pendlat mellan hopp och förtvivlan under den här tiden.
Tyvärr har det mest handlat om förtvivlan. Det har inte funnits särskilt många hoppfulla tecken att glädja sig åt.
För ett drygt år sedan författade Karolinska Institutet, tillsammans med två andra universitet där Ahmadreza Djalil varit verksam (Università del Piemonte Orientale och Vrije Universiteit Brussel) ett gemensamt uttalande som publicerades samtidigt i våra olika länder. Det markerade femårsdagen för hans gripande. Jag minns att jag så innerligt önskade att jag skulle slippa publicera ännu en text på årsdagen av hans fängslande och att han istället skulle vara fri, ha fått den vård han är i behov av och var hemma till Sverige, återförenad med sin familj.
Istället tvingas jag konstatera att ingenting positivt egentligen har hänt under det gångna året. I januari fyllde Ahmadreza Djalali 50 år. Han tillbringade denna dag i fängelse, precis som han gjort alla andra dagar sedan 26 april 2016. Frustrationen vi alla känner är stor.
Väckte förhoppningar
För några veckor sedan släppte Iran två brittiska medborgare med iransk bakgrund som suttit fängslade ungefär lika länge som Djalali. Det väckte förhoppningar om att landets styrande möjligen var beredda på att släppa fler av de utländska medborgare som sitter fängslade på uppenbart fabricerade grunder. Men hittills har inte dessa frisläppanden följts av flera, såvitt jag kunnat se.
Tidningen Expressen, som följt Ahmadreza Djalalis ärende under lång tid, intervjuade nyligen hans hustru Vida Mehrannia som uttryckte en fullt förståelig frustration över att inget verkar ske i frågan. Jag känner detsamma.
Expressen riktade sig till UD, som svarade på ungefär samma sätt som tidigare när man fått frågor om vad som görs för att få Djalali fri:
– Våra ansträngningar för Ahmadreza Djalali fortsätter med oförminskad styrka. Vi har sedan länge krävt att dödsstraffet inte verkställs. Det är samtidigt uppenbart att de omständigheter under vilka Ahmadreza Djalali hålls fängslad utgör ett allvarligt hot mot hans hälsa. De oroande uppgifter som finns om Ahmadreza Djalalis försämrade hälsoläge gör att det är nödvändigt att han friges för att kunna få den vård han är i behov av.
(Källa: Expressen 25 mars 2022)
Gör allt man kan
Jag inser att UD av olika skäl inte kan berätta om detaljer, men hoppas att man gör allt man kan för att åtminstone förhandla fram en dräglig miljö och en adekvat medicinsk behandling åt den svårt sjuke Ahmadreza Djalali.
Och att vi aldrig glömmer vad som nu är viktigare än någonsin: att han måste släppas fri.
0 comments