Slutrapport om precisionsmedicin och läkemedel för avancerad terapi (ATMP) – nu blickar vi framåt
I början av februari 2020 utsågs jag till en av ledamöterna i regeringens samverkansgrupp för Hälsa och life science. Regeringen tillsatte fyra sådana samverkansgrupper med det uttalade syftet att främja innovation och samarbete. Eller som regeringen själv beskrev det på sin webbplats:
“Med gemensam kompetens, beslutskraft, resurser och nätverk ska samverkansgrupperna bistå med att hitta innovativa lösningar som möter de stora samhällsutmaningarna och bidrar till svensk konkurrenskraft.”
Februari 2020 – kanske ringer det någon klocka?
Just ja, det var alltså precis i inledningen av det som ungefär en månad senare officiellt av WHO skulle deklareras som en pandemi. Att i det sammanhanget dra igång arbetet med något som bland annat skulle ta sig an “stora samhällsutmaningar” kan ju sägas vara exakt det; utmanande. Det stod redan från början klart att pandemins effekter skulle komma att påverka gruppens arbete, men också förutsättningarna för utvecklingen av livsvetenskaperna, forskning och innovation inom hälsa och medicin.
Ledande life science-nation
En annan viktig aspekt på samverkansgruppens uppdrag var att bidra till regeringens mål om att Sverige ska vara en ledande life science-nation: “Life science bidrar till att förbättra hälsa och livskvalitet hos befolkningen, säkerställa ekonomiskt välstånd, utveckla landet vidare som en ledande kunskapsnation och förverkliga Agenda 2030” (citat från regeringens webbsida om samverkansgruppen Hälsa och life science).
Samverkansgruppen ägnade särskilt fokus på bland annat ett par sektorer som bedöms ha stor betydelse för framtidens life science: precisionsmedicin samt avancerade terapiläkemedel (ATMP). Tillsammans med Anders Blanck, VD för Läkemedelsindustriföretagens förening, LIF, har jag lett den särskilda arbetsgrupp som tittat just på dessa områden.
Slutrapport
Nu börjar vi närma oss slutet för samverkansgruppens arbete, liksom för de olika undergrupper som arbetat med olika delar. Jag skrev om det här nyligen i ett annat inlägg här på bloggen. Våra förordnanden går ut 31 augusti och nyligen publicerade arbetsgruppen för precisionsmedicin och ATMP sin slutrapport – En färdplan för precisionsmedicin och ATMP.
Som vi skriver i förordet till rapporten kan vi konstatera att några utmaningar och behov är mer angelägna än andra att hantera framåt för att nå framgång inom de områden vi granskat. I grunden handlar det om fortsatta satsningar på forskning och utveckling. Men det räcker inte med att bibehålla dagens nivå. Vi måste höja den för att Sverige i framtiden ska vara internationellt konkurrenskraftigt.
Gemensamt ansvar
Utöver detta fundament menar vi att staten och regionerna, tillsammans med näringslivet, har ett gemensamt ansvar för att skapa goda förutsättningar för införande av precisionsmedicin i svensk hälso- och sjukvård. Här har de utmaningar och svårigheter som följt med den pågående pandemin visat vilka möjligheter det finns för att att snabbt ställa om hälso- och sjukvården. Pandemin har också tydliggjort andra förbättringsmöjligheter inom de här områdena. Det är erfarenheter och lärdomar som vi måste ta tillvara.
Några andra centrala slutsatser och iakttagelser vi gör i rapporten och som vi hänvisar till redan inledningsvis.
- En av de mest angelägna frågorna avseende utveckling och implementering av precisionsmedicin är att klargöra ansvar och mandat mellan staten och regionerna i införandet av ett precisionsmedicinsbaserat arbetssätt i hälso- och sjukvården.
- Det behöver finnas en ökad robusthet och långsiktighet i de satsningar som sker inom området. I dagsläget saknar en majoritet av satsningarna inom precisionsmedicin och ATMP långsiktig finansiering. Det minskar möjligheterna att optimera och samordna de samlade investeringarna, något som i slutänden minskar möjligheterna för ett jämlikt införande av precisionsmedicin och ATMP i hälso- och sjukvården.
- Det kan konstateras att det sammanlagt har gjorts betydande och kritiska investeringar i infrastruktur inom området de senaste åren, t.ex. till Genomic Medicine Sweden, Biobank Sverige och ATMP 2030. Även Scilifelab är en viktig sådan resurs. Mycket av det som behövs av ”hård” infrastruktur är på plats. Det saknas dock en samordning mellan de satsningar som gjorts, och frågor som rör kompetensförsörjning nu och i framtiden har heller inte fått tillräckligt med uppmärksamhet. En högre prioritering av dessa ”mjuka” infrastrukturfrågor är därför nödvändig för ökad kvalitet och utväxling av genomförda satsningar.
Goda förutsättningar
Sverige har goda förutsättningar att nå den nationella life science-strategins målsättningar om att vara en ledande life science-nation. Men det bygger på förutsättningen att det finns en strategisk, sammanhållen, medveten och kunskapsbaserad satsning på det här området. Det är också viktigt att en sådan satsning sker i samverkan mellan olika relevanta nationella och regionala aktörer – de positiva konsekvenserna av en utveckling inom precisionsmedicin och ATMP måste leda till en jämlik implementering i hälso- och sjukvården. Patienter ska få lika stora möjligheter att få tillgång till en modern och god hälso- och sjukvård oavsett bakgrund.
Samverkansgruppen för Hälsa och life science och arbetsgruppen för precisionsmedicin och ATMP rundar alltså av sina uppdrag nu – men det är väldigt viktigt att utvecklingsarbetet och dialogerna fortsätter, såväl om precisionsmedicin och ATMP som för livsvetenskap och life science i stort. Karolinska Institutet arbetar intensivt med precisionsmedicin, inte minst i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, och kommer att arrangera ett möte om uppföljningen av life science strategin den 28 november. Under det här mötet ska vi diskutera hur vi ska kunna dra lärdomar av covid-19 pandemin och hur life science sektorn ska kunna bidra till att bygga beredskap – i Sverige och globalt – inför nästa pandemi.
Mer om det här mötet i kommande blogginlägg, men notera gärna datumet redan nu.
0 comments