Bör vi uppmärksamma rankningarna mer – eller mindre?

För en dryg vecka sedan skrev jag här på bloggen om att Karolinska Institutet rankas som nummer ett av världens samtliga universitet när det handlar om odontologi (läs gärna också en text om detta på Institutionen för odontologis webbplats).

Även inom andra medicinska discipliner och i olika mätningar ligger KI oerhört bra till jämfört med övriga universitet runt om i världen. Några exempel, hämtade från de senaste publicerade rankningarna:

  • QS rankar KI som nummer sex i Medicine, World Rank och som nummer tre i Medicine, Europe Rank
  • Times Higher Education rankar KI som nummer 14 i världen och nummer fem i Europa när det gäller Clinical, preclinical and health
  • ARWU (Shanghai) rankar KI som nummer fem i världen och som tvåa i Europa när det handlar om Public Health och femma respektive trea gällande Nursing 
  • US News rankar KI som 19:e bäst i världen och femte bäst i Europa i kategorin Clinical Medicine

KI ligger långt framme också när det till exempel gäller PharmacologyPsychology och Life Science. 

Se en sammanställning i tabellform längst ner. Och tvärtemot vad vi kan läsa i vissa medier ibland, så håller KI ställningarna jämfört med tidigare år. Det är alltså inte så att KI tappar i rankningar generellt, även om det naturligtvis går lite upp och ner i de olika listorna från tid till annan. Det här är särskilt imponerande utifrån det faktum att den internationella konkurrensen ökar kontinuerligt och att allt fler universitet från olika delar av världen mycket medvetet satsar på att lyfta sig i rankningarna.

Inte oproblematiskt

Samtidigt är det här inte ett oproblematiskt område. Inom akademin och även inom KI har vi länge diskuterat om dessa undersökningars validitet. Vilka växlar är egentligen rimligt att dra av sådana här mätningar? Hur exakta och relevanta är de egentligen?

Många av oss har nog i grunden en rätt kritisk inställning. Det är nästan omöjligt att mäta kvalitet på ett rättvist sätt i sådana här sammanhang, det är så många variabler att ta hänsyn till och så många omständigheter och faktorer som påverkar utfall och resultat i rankningarna. De innehåller även ett stort mått av subjektivitet och ger inte en komplett bild av alla de positiva effekter ett universitet har för regionen och för samhället i stort.

Bör beakta mer

LUM, Lunds Universitets Magasin, tar i sitt senaste nummer upp en diskussion kring detta. Professor Mats Benner menar att universiteten bör beakta rankningar mer. I artikeln säger han bland annat att trots att rankning är ett ganska trubbigt instrument, så “finns det mycket information i de olika måtten som rankningar bygger på. Bland annat är det bra att känna till vad studenter och kollegor tycker om oss, hur vårt anseende ser ut”.

Betydelsen av rankningar kan absolut diskuteras och det är inte svårt att hitta relevanta argument mot att använda dem som seriösa verktyg för att belysa ett universitets grad av kvalitet och resultat. Men samtidigt kan vi inte bortse ifrån att dessa mätningar påverkar omvärldens syn på lärosätena, både när det gäller rekrytering av potentiella studenter, forskare och andra medarbetare och när det gäller anslagsgivare och donatorer.

På allvar

Det finns alltså en poäng att ändå ta utfallet i dessa rankningar på allvar. För oavsett vad vi tycker om det så har det en inverkan på omvärldens syn på oss.

Men först och främst ska vi förstås fortsätta arbeta enträget och långsiktigt på att ständigt bli bättre och på att förstärka kvaliteten i vår verksamhet. Att klättra i rankningar kan aldrig vara ett självändamål – det måste ses som en positiv effekt av det dagliga kvalitetsarbetet som alla KI-medarbetare bidrar till.

0 comments

Related posts