Dagens studenter ska inte behöva betala för tidigare eller kommande förluster

Centrala studiestödsnämnden (CSN) har tidigare i år, på uppdrag av regeringen, presenterat en utredning och en ny modell för beräkning av ränta på studielån. Huvudsyftet med det har varit att skapa en räntemodell som finansierar historiska och framtida kreditförluster. Konkret innebär den nya modellen en höjd ränta för befintliga och nya låntagare. Dessutom innehåller modellen en möjlighet för låntagare att ansöka om förlängd återbetalningstid. Något som görs för att göra det möjligt att finansiera kreditförluster.

Karolinska Institutet och en rad andra instanser har fått möjlighet att yttra sig om CSN:s redovisning och en skrivelse från Riksgälden och Ekonomistyrningsverket. Vår ståndpunkt kan kort sammanfattas med att vi inte är nöjda med den nya modellen. Den bestraffar nuvarande studenter genom att låta de ta smällen för både historiska, men också eventuella framtida, förluster och detta dessutom i en tid när många studenters ekonomi redan är extra hårt pressad av höjda boendekostnader, energipriser och mycket annat.

Förslaget är inte i linje med lagen

KI yttrade sig i ärendet den 28 juni 2022 och delade då bland annat Riksgäldens och Ekonomistyrningsverkets ståndpunkt, nämligen att förslaget inte är i linje med budgetlagens bestämmelser.

Utöver det yttrade sig KI i ett vidare perspektiv, med studenterna i fokus. KI menar att den mest uppenbara risken med den nya räntemodellen är att den riskerar att negativt påverka studenters förmåga att finansiera sin studietid. Därtill riskerar den att potentiellt minska incitament och motivation till att påbörja studier, på grund av oförmånliga ekonomiska villkor. Slutligen, och detta vill jag verkligen framhålla, skapar modellen en sorts repressalie gentemot tidigare låntagare och nuvarande studenter, eftersom med den nya modellen blir det dem som ska finansiera historiska så väl som framtida kreditförluster.

Bättre att skapa en annan modell

Eftersom den här modellen även innehåller en möjlighet att förskjuta och förlänga återbetalningstiden, så byggs potentiellt ytterligare risker för kreditförluster in i systemet. De privata bankerna tar höjd för kreditförluster i sin utlåning och det återspeglas av de räntesatser som kunderna erbjuds. Som privat lånekund finns däremot möjlighet till ränteavdrag; en möjlighet som helt saknas för studielån. Studielån och lån i privata banker har inte samma förutsättningar. Av den enkla anledningen är det inte att föredra att skapa en ordning för studielån som liknar den för det privata banksystemet, anser vi på KI. Istället vore det bättre att skapa en modell som från början förebygger kreditförluster, och inte skapa en acceptans för detta och lägga finansiering av förluster på studenterna.

Sammanfattningsvis skriver KI i vårt yttrande att det framtagna förslaget i ett långsiktigt perspektiv påverkar Sveriges kompetensförsörjning negativt.

Förslaget går trots det vidare

Trots det har regeringen nu i budgetpropositionen för 2023 i sin helhet valt att gå vidare med förslaget. I förslaget till riksdagen ingår att:

  • Godkänna en lagändring i studiestödslagen från och med den 1 januari 2023.
  • Godkänna att räntan på studielån from den 1 januari 2023 även ska omfatta beräknade framtida kreditförluster.
  • Låntagare ska få ökade möjligheter till ändrade betalningsvillkor, dock begränsas detta till lån som är tagna mellan 1 juli 2001 och 31 december 2021.
  • Ett nytt systemstöd införs vid CSN för att möjliggöra ändringarna.

Den här förändringen går hand i hand med det nya omställningsstudiestödet, vars syfte är att stärka vuxnas framtida ställning på arbetsmarknaden.

Ett hårt slag mot studenter

Detta är ett hårt slag mot studenter, som är en av de grupper i samhället som drabbas svårt av den allmänna prisökningen, energikrisen och oron i vår omvärld.

Vid tiden för utredningens genomförande rådde ett noll(minus)- ränteklimat i Sverige och samtidigt en expansiv ekonomisk politik som skulle mildra effekterna av den pågående pandemin. Men idag är läget i stället helt annorlunda, med ihållande inflation som snabbt har vänt på ränteläget, vilket på sikt också kommer att bli extra kännbart för studielåntagare.

Rent statistiskt är det också redan nu möjligt att se att ansökningar till universitet och högskolor minskar, vilket beror på en rad olika omvärldsfaktorer och utgör i sig ett av de kontraproduktiva utfall som KI redan har flaggat för.

Sammanfattningsvis är det beklagligt för KI:s studenter, och alla andra studenter, att de motförslag och den kritik som har förts fram inte i större utsträckning tagits i beaktande.

Det är inte rätt tid att lägga fram ett förslag som i så här stor utsträckning drabbar en redan utsatt grupp. Rekommendationen bör därför vara att riksdagen tar den kritik och de motförslag som kommit in i beaktande och skickar tillbaka förslaget till regeringen. Frågan måste belysas mer grundligt och regeringen bör initiera en bättre genomförd konsekvensanalys av förslaget. Samhället ska skapa bästa tänkbara villkor för att våra unga talanger ska kunna bedriva högra studier – inte försämra möjligheter och förutsättningar.

0 comments

Related posts