Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

Under senare tid har jag haft förmånen att delta i flera angelägna konferenser med fokus på beredskap och hantering av omfattande hälsokriser. I onsdags var jag en av talarna på Implementing a European Strategy for Global Health & One Health arrangerad i Prag av EU:s nuvarande ordförande land Tjeckien. Den andra, Nationell katastrofmedicinsk konferens 2022, arrangerades av Kunskapscentrum för global katastrofmedicin och Centrum för hälsokriser här vid Karolinska Institutet och där fick jag av logistiska skäl delta via video. Den tredje konferensen var den KI arrangerade i måndags: Stockholm Life Science Conference 2022.

Lärdomar från pandemin

Universiteten har en viktig roll att spela i kriser och i beredskap inför kriser. Det visade vi inte minst under covid-pandemin. Direkt under våren 2020 ställde forskare på KI, liksom på många andra lärosäten runt om i världen, snabbt om sin verksamhet. Det bidrog positivt till hanteringen av pandemin på många olika plan.

Under pandemin såg vi hur årtionden av grundforskning snabbt kunde omsättas i vaccin, läkemedel och förbättrade behandlingsmetoder. Utan detta grundläggande arbete hade hanteringen av pandemin sett helt annorlunda ut. Omsättningen av grundforskning till implementerad praktik skedde tack vare ett mycket framgångsrikt och unikt – vill jag påstå – samarbete mellan forskning, sjukvård och näringsliv. Regionalt, nationellt och globalt. Här behöver också samverkan med myndigheter fungera och det gör den till stora delar, men det finns helt klart förbättringspotential. Läs gärna mer om detta i ett tidigare blogginlägg, som i sin är baserat på ett debattinlägg som jag var med och skrev i februari.

Vi kan konstatera att akademin har en viktig roll att spela för att stödja samhället med forskning och utbildningar under en kris. Att ta fram och dela kunskap är essentiellt för ett samhälles förmåga att bygga handlingskraft och förmåga att hantera en allvarlig kris. Vi ser vi det hända återigen. Vi står just nu mitt uppe i ännu en hälsokris i världen – kriget i Ukraina. Och även denna gång står akademin redo med expertis och kunskapsdelning, i nära samarbete med hälso- och sjukvården och relevanta myndigheter.

Centrum för hälsokriser

På KI etablerade vi Centrum för hälsokriser för omkring ett år sedan, som ett sätt att ta tillvara det arbete som gjorts under pandemin och bidra till att förbereda och utbilda nästa generation hälsokrisexperter. Sedan dess har centrumet och dess verksamhet vuxit och genom det har personal från KI och centret hjälpt till att genom olika utbildningar stärka traumavården i Moldavien – ett land som tagit emot många flyktingar från Ukraina.  Centrumet har även sekonderat personal till Världshälsoorganisationen och andra organisationer i Ukraina för att hjälpa till på olika sätt – i en oerhört svår situation. Under den senaste månaden har expertis från centrumet dessutom arbetat på plats i Uganda genom Läkare utan gränser under det pågående ebolautbrottet där.

Men centrumets verksamhet handlar inte bara om att skapa en möjlighet för expertis att nå dit den behövs under pågående hälsokriser. Det handlar lika mycket om att arbeta förebyggande, bygga nätverk, identifiera kunskapsluckor, bygga upp kunskap och mycket mer. Det handlar i grunden om den så kallade tredje uppgiften för akademin: att se till att den kunskap som vi genererar implementeras och kommer samhället till del. Forskningen – och grundforskningen inte minst – är avgörande för samhällets resiliens och totalförsvar. De flesta kriser är hälsokriser – oavsett om det handlar om krig eller konflikt, klimat eller energi.

Akademi står för långsiktighet

Akademi och lärosäte har dessutom ytterligare en stor styrka att bidra med i hälsokriser och beredskap för hälsokriser, nämligen långsiktighet. Universiteten kan, och ska, stå för långsiktighet. Och vi ska vara samhällets minne. När en kris är förbi glöms den lätt bort. Därför är det också viktigt med beredskap och att ständigt hålla diskussionen, kunskapen och samtalen om hälsokrisfrågor levande.

Därtill har universitet en global plattform och arbetssätt som är mycket positivt i beredskap och hantering av hälsokriser. Genom utbyte och internationella samarbeten lär vi oss av varandra och tillsammans med varandra.

Som företrädare för akademin och universitet ska vi ta med oss akademins DNA in i hälsokrishantering och beredskap: att vi alltid ska tänka på hur vi ska kunna bli ännu bättre. Dessutom ska vi ta med oss akademins DNA om att alltid tänka globalt och med solidaritet också för framtida generationer. Så rustar vi oss för att möta både vardag och kris.

Det finns kort sagt många motiv för att bygga en bättre samverkan och beredskap för att kunna möta hälsohot eller hantera hälsokriser. I det arbetet måste akademin få en betydligt större roll. Vikten av kunskapsutveckling, forskning och utbildning kan inte överskattas.