Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

Jag har tagit upp det tidigare här på bloggen, men det förtjänar att upprepas. Det enorma fokus vi har, och har haft på covid-19 sedan mer än ett år nu, kommer att leda till undanträngningseffekter. Det är ofrånkomligt och också rimligt. En av de absolut största globala hälsokriser som vi upplevt i modern tid, ska självklart prioriteras.

Men det är viktigt att vi är medvetna om det här och att vi också ser till att skapa utrymme för andra prioriterade områden samtidigt. Det gäller inte minst forskning och kunskapsutveckling vid våra lärosäten. Därför är det med stor tillfredsställelse som jag kan konstatera att det här vid KI pågår omfattande satsningar vid sidan av pandemin, både i egen regi och i samverkan med andra aktörer.

Exempel

Ett sådant exempel som jag tidigare skrivit om är det initiativ som vi driver tillsammans med Region Stockholm kring precisionsmedicin, ett projekt som nu går in i en mer aktiv fas.

Ett annat pågående samarbete som verkligen är värt att nämna är det som KI driver tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset; Karolinska Comprehensive Cancer Center (CCC). Det är ganska precis ett år sedan vi kunde meddela att vi blivit först i Sverige med att ackrediteras som CCC. Det är organisationen för Europas cancerinstitut (Organisations of European Cancer Institutes, OECI) som bedömer och fattar beslut om denna ackreditering och som jag skrev i ett blogginlägg den 15 april förra året så ska det ses “som är ytterligare ett bevis för den höga nivå KI och Karolinska Universitetssjukhuset håller när det gäller forskning, utbildning, vård och behandling om och av cancer.”

Dag för cancerforskning

Den 29 april följer vi upp temat cancer. En dag för cancerforskning arrangeras på KI av Cancer Research KI – öppet för alla som vill delta (observera dock att anmälan är obligatorisk).

På KI:s webbplats finns en utmärkt intervju med en av de som står bakom dagen, Yvonne Wengström, professor i omvårdnadsforskning vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS). I intervjun berättar hon mer om varför det är viktigt att synliggöra just cancerforskningen: “Det känns viktigt att sprida nya rön från den omfattande cancerforskningen som görs på KI till en bredare publik så att patienter, anhöriga och allmänheten får kännedom om hur resultaten kan leda till förbättringar i vården och utveckling av nya behandlingsmetoder”, säger hon bland annat.

Uttrycker farhågor

En av de forskare som kommer att delta under dagen är Anna Martling, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi (MMK), dekan vid KI och också helt nyligen utsedd till “Årets cancerforskare” av Cancerfonden. Anna har tidigare diskuterat just undanträngningseffekter när det gäller cancerbehandling. I en artikel i KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap uttrycker hon farhågor om att pandemin kan leda till en ansamling av cancerfall när läget går tillbaka till det normala, bland annat beroende på att screeningprogram legat nere under perioder.

Det är just medvetenheten om sådana följder och konsekvenser som är viktiga att lyfta i den allmänna debatten och det är bland annat därför som arrangemang som “En dag för cancerforskning” är så viktigt.

Patientorganisationer

Jag vill också gärna lägga till att Cancer Research KI, i samarbete med Regional Cancercentrum Stockholm-Gotland, varje termin organiserar workshopar inom cancerområdet för patientorganisationer. Dessa möten, det senaste hölls 31 mars, är mycket uppskattade. Det är värdefullt att diskutera cancerforskningen på en mer allmän vetenskaplig nivå och dessutom få möjlighet att lyssna direkt till företrädare för patientorganisationerna. 

Tidskriften The Lancet Oncology publicerade nyligen en editorial om just covid-19 och effekterna som pandemin haft på cancervården runt om i världen. Låt mig avsluta med ett citat från artikeln, som kan tjäna som en illustration om vikten av att vi inte blundar för risken för undanträngningseffekter:  

To mitigate the devastating effects of the pandemic on cancer care, the UK and other countries need to capitalise on the scientific advances of the past 12 months to recoup some of the huge losses and setbacks. Effective cooperation and collaboration within and between countries, unlike that regrettably displayed by some governments regarding vaccine distribution, is essential and must not stop once the pandemic response is scaled back. Only then can the lessons from this unprecedented time be used to overcome the long-term indirect consequences of the pandemic on cancer control.”