Forskningspropositionen: Profilområden måste baseras på kvalitet och inte leda till ytterligare styrning av forskningen

Inför valet 2018 reagerade jag på frånvaron av politisk diskussion om högre utbildning och forskning. I en gästkrönika på Vetenskap & Allmänhets webbplats utnämnde jag forskningen som valets glömda fråga.

Sedan dess har forskningen – och då framförallt den medicinska forskningen – onekligen hamnat i fokus på grund av pandemin. Det har bland annat lett till att exponeringen av Karolinska Institutet ökat kraftigt.

Det ökade fokuset på forskning är glädjande och ger också ett tydligt avtryck på den politiska arenan.

Riksdagsdebatt

Om en knapp vecka, nästa onsdag, ska riksdagen debattera och fatta beslut om regeringens forskningsproposition (Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige, 2020/21:60). Sedan den presenterades i mitten av december har innehållet diskuterats offentligt en hel del och det är väl rätt uppenbart att den pågående pandemin spelat en stor roll för att den forskningspolitiska debatten tagit fart på allvar.

Intressant

Nästa veckas riksdagsdebatt kommer att bli intressant att följa. Det har framkommit en del ifrågasättanden från både remissorgan och från politiska debattörer, bland annat om hur skrivningen om den statliga styrningen vs den akademiska friheten ska tolkas.

Det viktigaste som KI vill lyfta är de oklarheter vi menar finns när det gäller utformningen av modellen för fördelning till och eventuell omfördelning mellan de så kallade profilområdena som regeringen beskriver i propositionen.

Vetenskaplig kvalitet

För KI är det viktigt att utgångspunkten för bedömningen av profilområden måste vara vetenskaplig kvalitet och att forskningen som prioriteras ska ha stor möjlighet att åstadkomma vetenskapliga genombrott. Vi menar att internationellt ledande forskning eller forskning med förutsättningar för att bli internationellt ledande bör premieras och att den modell som beskrivs i propositionen inte ska leda till ytterligare styrning av forskningen.

Samverkan, samhällsnytta och innovation är viktiga aspekter, men ska inte vara indikatorer som påverkar fördelningen av forskningsresurser. Om Sverige ska stärka sin position som ledande forskningsnation måste vi hålla fast vid kvalitet som bas för fördelning av forskningsmedel.

Tidsaspekten

En annan viktig aspekt handlar om tid. Att ta fram en långsiktigt hållbar modell för fördelning av medel till profilområdena kan inte hetsas fram. Enligt planen ska Vetenskapsrådet ta fram ett förslag redan till den 1 juni. Det är inte rimligt.

Det är avgörande att den kommande modellen är genomtänkt, tydligt motiverad, ordentligt förankrad och accepterad i sektorn. Det låter sig inte göras på några få månader. En blick på liknande processer i andra länder år tillräcklig för att inse detta. Den forskningspolitiska inriktningen ska gälla under minst fyra år framåt. Utifrån det perspektivet är det bättre att den inledande processen får ta den tid den behöver.

Det är i forskningspolitiken som i forskningen: en genväg är normalt ingen framgångsväg.

0 comments

Related posts