Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

”En strategisk agenda för internationalisering”. Det är titeln på ett av de viktigaste delbetänkandena inom universitetsområdet som publicerats under senare år. Utgivare är den så kallade Internationaliseringsutredningen, som har regeringens uppdrag att föreslå nya mål och en ny nationell strategi för internationalisering av universitet och högskolor. Uppdraget omfattar både utbildnings- och forskningsverksamheten.

Utredningen ska föreslå hur studenter kan få ett stärkt internationellt perspektiv i sin utbildning bland annat genom att få fler studenter, lärare och forskare att studera eller verka utomlands och genom en bättre internationalisering på hemmaplan. Utredningen ska även föreslå åtgärder för att öka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation till exempel genom en översyn av systemet för anmälnings- och studieavgifter.

Ny strategi

I det första delbetänkandet, som redovisades i vintras, föreslås bland annat nya mål och en ny strategi för internationalisering av lärosätena. Utredningen ska lämna sitt samlade slutbetänkande senast den 31 oktober i höst. Arbetet leds av den tidigare statssekreteraren, universitetsrektorn och nuvarande ordförande i Vetenskapsrådets styrelse Agneta Bladh.

KI har fått möjlighet att yttra sig över delbetänkandet och i vår remiss framhåller vi att det här är en ambitiös och framåtblickande ansats, som sätter in utbildning och forskning i ett globalt sammanhang. Omvärlden och den globala arenan förändras ständigt och i allt snabbare takt och Bladhs utredning har förtjänstfullt fångat in många och viktiga aspekter kring det här. Det är oerhört viktigt att våra lagar och förordningar, men även praxis och tillämpningar, möter de föränderliga krav och behov som den globala utvecklingen leder till.

Målkonflikter

När man läser utredningen ser man hur den klart uttalade ambitionen att internationalisera högre utbildning och forskning tydliggör målkonflikter som finns mellan olika delar av statlig verksamhet. Ambitioner för ökad internationalisering kolliderar med migrationspolitiken, med bristen på institutionell autonomi och med befintlig lagstiftning.

I vårt yttrande lyfter vi särskilt några aspekter:

• Ska svenska lärosäten kunna agera och etablera sig internationellt, måste vår autonomi öka väsentligt och statens styrning minska i motsvarande grad. Det behöver förtydligas i lagstiftning – och det är därför bra att utredningen föreslår att myndighetsrollen för lärosäten ska hanteras i särskild ordning. Vi måste få samma möjlighet att agera på den internationella arenan som de utländska lärosätena vanligtvis har.
• Det är viktigt att internationalisering av universitet och högskolor inte begränsas till att handla om undervisning och forskning, utan att den också behandlar frågor som rör till exempel migrations-, arbetsmarknads-, bistånds- och handelspolitik. Det saknas i dag ofta samordning mellan olika politikområden, något som inte minst vi på KI upplevt när vi tvingats agera i frågor som rört utvisningshot mot våra mastersstudenter.
• Nyligen var KI:s etablering i Hong Kong uppe som ett ärende i riksdagens konstitutionsutskott och utskottets majoritet kritiserade ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, för att nöjt sig med att ”följa frågan”. KU skriver i sitt beslut att ”rättsläget när det gäller svenska förvaltningsmyndigheters etablering av verksamhet utomlands bedömts vara otydligt, och universitet och högskolor har under en längre tid gett uttryck för att det saknas ett nationellt regelverk på området vilket leder till oklarheter”. Detta är något som också tas upp av utredningen – och som måste tydliggöras av regering och riksdag.
• En för KI särskilt viktig del i utredningen handlar om etiska frågor vid internationellt samarbete. Här finns det ett stort behov av genomlysning och översyn av internationella etiska riktlinjer. Vår inställning är glasklar: All forskning som utförs och där KI på något sätt är involverad i, måste vara etiskt försvarbar utifrån de regelverk som gäller i Sverige oavsett var den utförs eller bedrivs. Enligt gällande lagstiftning kan inte forskning som bedrivs i KI:s namn utomlands få etikprövningstillstånd i Sverige. Detta är inte rimligt.
• Agenda 2030 lyfter de globala utmaningarna, frågor som ingen kan lösa på egen hand. KI anser att universitet och högskolor bör ta ett särskilt ansvar för Agenda 2030 – agendan borde vara ryggraden i arbetet med internationaliseringen av högskole- och universitetsväsendet i Sverige. Därför borde Agenda 2030 ha fått en betydligt mer framträdande plats i utredningen. KI arbetar nu med en ny strategi som kommer att sträcka sig fram till år 2030 och som kommer att ta avstamp i Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen.

Konkret exempel

Kopplingen mellan internationalisering och institutionell autonomi framträder ofta som något abstrakt och esoteriskt. Låt mig nämna ett konkret exempel som visar hur viktigt det är att svenska universitet får en självständighet som ger dem flexibilitet på den internationella arenan:

För två år sedan deltog jag i ett möte där vi grundade ett nytt europeiskt universitetsnätverk – The Guild. Alla berörda universitet kunde ansluta sig till avtalet – utom det svenska. Uppsala universitet måste först söka tillstånd från riksdagen. Det tog ett halvår att få fram detta tillstånd. Det visar på behovet av förändring.

Utredningens många förslag och rekommendationer pekar ut en riktning och kan, om de genomförs, förbättra lärosätenas möjligheter att bedriva ett effektivt och framgångsrikt internationaliseringsarbete. Den stora utmaningen, menar jag, är att samla krafter och resurser för att genomföra de förslag som finns i delbetänkandet.

Vi på KI kommer nu att fortsätta följa utredningens avslutande arbete och ser med stort intresse fram mot slutbetänkandet i höst. För min del är det här med internationaliseringen av lärosätena, utökat globalt samarbete kring högre utbildning och forskning och gemensamma internationella riktlinjer och regelverk centrala frågor såväl för KI som för alla våra systeruniversitet världen över. Excellent forskning och utbildning kräver perspektivrikedom – och perspektivrikedom kräver internationalisering.